Modeller och kalkyler i infrastrukturell planering: aktörer, förhandlingar, processer

Syfte och mål

Projektet avser Karin Thoressons avhandlingsarbete fram till disputation som en fortsättning av projektet Modeller och kalkyler i infrastrukturell planering: aktörer, förhandlingar, processer som beviljades i december 2005 med tre års finansiering. Syftet med projektet är att bidra till en fördjupad kunskap om användningen av kvantitativa beslutsunderlag i regional transportplanering samt att bilda underlag till en metodutveckling av sådana kvantitativa underlag. Projektet inriktas mot den samhällsekonomiska kalkylmetoden och dess användning inom en fas i den långsiktiga transportplaneringen där denna metod borde ha störst betydelse, nämligen åtgärdsplaneringen. Studien följer den regionala planeringen i tre regioner och fokuserar på de kvantitativa underlagens betydelse i länsplanerna, där valet och prioriteringen mellan olika, delvis konkurrerande investeringsobjekt står i centrum för aktörernas planeringsarbete. Projektet, som följs av en referensgrupp med representanter från Banverket, Vägverket och ledande experter på transportekonomiska kalkyler, framskrider helt planenligt och kommer att resultera i en doktorsavhandling i februari 2011. Doktorsavhandlingen kommer att skrivas i form av en monografi på engelska.

Resultat och förväntade effekter

Projektet förväntas leda till en kritisk analys av om och hur kvantitativa verktyg uppfattas och används av olika grupper av regionala aktörer i infrastrukturella förhandlingsprocesser samt vilken roll dessa verktyg har för de beslut som fattas och de åtgärder som vidtas en analys av vilka policylärdomar som kan dras med utgångspunkt i de empiriska resultaten om modellernas tillämpning inom olika aktörsgrupper

Upplägg och genomförande

Arbetet kommer att inriktas på fortsatta studier av den pågående regionala åtgärdsplaneringen i de valda tre länen: Hallands län, Värmlands län ochVästra Götalands län. Ett fokus i studien kommer att vara den konkreta tillämpningen av den generella metoden Cost Benefit Analysis (CBA), särskilt i anknytning till kritiken om utelämnade aspekter som t ex miljö, regionala utvecklingseffekter, synergi- eller systemeffekter samt jämställdhetseffekter. I tillämpningen av CBA inom transportsektorn möter teorin det konkreta investeringsobjektet, som består av en konkret och specifik potentiell åtgärd som är invävd i tid, rum och intressen. Denna problematik kommer att vara central i fältarbete under hösten 2009 då diskussionen om konkreta objekt antas komma att dominera. Projektet använder kvalitativa metoder i form av intervjuer med relevanta aktörer, dokumentanalys och viss deltagande observation (främst av olika möten mellan aktörer där gemensamma frågor diskuteras).