Skolmåltider ska snabba på omställningen till ett hållbart matsystem
I ett unikt samarbete utforskar Livsmedelsverket och Vinnova hur man kan utforma ett hållbart system för skolmåltider tillsammans med kommuner, näringsliv och flera andra myndigheter. Kommunerna Munkedal, Hofors, Vallentuna och Karlstad deltar som utvecklingsmiljöer för att testa innovativa lösningar som gör måltiderna hållbara.
Dagens livsmedelssystem sätter käppar i hjulet för att nå nationella och globala hälso- och hållbarhetsmål. Utmaningarna går inte att lösa en in taget, utan kräver innovation i bred bemärkelse. I ett unikt projekt har Vinnova tillsammans med andra aktörer under två år testat ett nytt sätt att få innovation att hända, så kallad missionsorienterad innovation, med målet att varje barn i Sverige ska äta hållbar och god skolmat.
Projektet ”Ett nytt recept för skolmåltider” utforskar hur ett hållbart system för skolmåltider kan se ut – socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Tanken är att skolmåltiderna kan bilda modell för hur hela livsmedelssystemet kan ställas om. Kommunerna köper livsmedel för 5–10 miljarder kronor per år, investeringar som kan skapa förutsättningar för ökad innovation inom hela matsystemet och bidra till både ny samverkan och ökad konkurrenskraft för företag.
Projektet leds av Livsmedelsverket med stöd av Vinnova.
Satsningen Ett nytt recept för skolmåltider
Skolmåltider som ett recept för att ställa om matsystemet
Systemkartläggning identifierar utmaningar kopplade till skolmåltider
Ett missionsorienterat arbetssätt handlar om att förändra hela system. För detta krävs ett individcentrerat och tvärvetenskapligt perspektiv samt engagemang från aktörer på alla nivåer. Det handlar om att bryta silos och låta aktörer som annars inte träffas diskutera problem och lösningar. Syftet är att alla ska börja jobba åt samma håll med ett gemensamt mål i fokus.
Inom ramen för samarbetet mellan Vinnova och Livsmedelsverket har Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Upphandlingsmyndigheten, SKR, samt Boverket och Naturvårdsverket varit del av arbetet.
En expertgrupp bestående av skol- och förskolekockar, bagare, småskaliga livsmedelsentrepenörer, Världsnaturfonden WWF, AGFO (mediebolag inom LRF media med fokus på framtidens mat), MatLust (Södertälje kommun) samt Effektfullt (expert på effektmätning) har bjudits in i arbetet.
Tillsammans med tjänstedesignbyrån Antrop har arbetet mynnat ut i en systemkartläggning som identifierat centrala utmaningar, så kallade hävstångspunkter. Genom att möta dessa utmaningar finns förutsättningar att lyfta hela skolmåltidssystemet.
Projektet har också tagit fram en förändringsteori som visar på varför skolmaten idag inte är hälsosam, hållbar och ekonomiskt livskraftig. Förändringsteorin visar på behovet av flera åtgärder som kan förflytta oss från ett underutnyttjat skolmatssystem till ett system som på ett holistiskt sätt kan leverera mot de globala hållbarhetsmålen.
Frågor?
Senast uppdaterad 11 februari 2022
Statistik för sidan