Du har inte javascript påslaget. Det innebär att många funktioner inte fungerar. För mer information om Vinnova, ta kontakt med oss.

Reflektioner om Norra Matgårdsstaden

Publicerad: 14 oktober 2022

Axel Lilliestråle

Handläggare, Vinnova

Jag hade äran att uppleva en urban skördefest år 2052 och det serverades banandumplings tillsammans med maneter och fermenterade blåbär och… okej, låt mig ta det hela från början.

Skördefest modell 2052. Foto: Vicky Lo, Manyone

Teamet bakom Norra Matgårdsstaden har gestaltat hur framtidens stad tar sig an en ny roll för livsmedelsförsörjningen. Ett genomgående tema är att stadens invånare går från att enbart konsumera till att aktivt producera.  

Projektparterna har skapat fyra stycken spekulativa recept, på vad man skulle kunna kalla paradrätter, som var på sitt sätt återspeglar de förändringar som sker i miljön med resulterande förändringar inom livsmedelsförsörjningen. Varje recept skulle det kunna skrivas en längre uppsats om, men sammanfattningsvis kanske vi i framtiden kommer laga saker såsom:

Buns 1 DSCF4921.JPG

  1. Ångad kanel- och bananbulle på rismjöl.
    Vetet har p.g.a. klimatförändringar slagits ut, så rismjöl baserade på lokala rissorter blir den nya stapelvaran för nytolkningar av gamla vetebaserade rätter såsom kanelbullar.
  2. Rotfruktssallad med rostade maneter.
    Invasiva arter såsom maneter kommer bli en plåga i framtiden, så genom att äta upp dem hackar man två morötter med en kniv (i framtiden äter vi mer växtbaserat och ger inte uttryck för våldsamma handlingar gentemot flugor…).
  3. Källarsvamp med rökt BBQ plommonglaze.
    När ingen har bil eller sysslar med masskonsumtion, vad ska vi då göra med P-hus och shoppinglador? Varför inte konvertera byggnaderna till anläggningar för att odla proteinrik svamp? Med dess goda smak och höga näringsinnehåll kommer ingen sakna kött.
  4. Gråärtsbiffar med fermenterade blåbär och alger. – I framtidens extremväder kommer vi lära oss att tillvarata traditionella typer av baljväxter som är mycket lättodlade och tåliga. Och blåbär – jag säger bara blåbär…

Vid Norra Djurgårdsstaden den 1 oktober så bjöds vi inte till vilken tråkig utställning som helst, utan den urbana skördefesten som år 2052 är en högtid minst lika viktig som julafton. En högtid som centrerar kring spännande, nyttig och urbant producerad mat. En högtid där man firar den resa staden har gjort från att enbart konsumera råvaror till att aktivt producera.

Resan hit har varit lång med många mödosamma prövningar och polariserande debatter. De många klimatflyktingarna från Asien har förändrat vår matkultur i grunden vilket har lett till hårda diskussioner på nätet. År 2035 så genomfördes en folkomröstning huruvida insekter ska födas upp storskaligt där nej-sidan vann. Ungefär samtidigt höjde arkitektstudenterna på ögonbrynen när urban matproduktion blev en obligatorisk del av kursplanen.

Denna ändring i kursplan skedde i en samordnad kampanj på sociala medier organiserad av ett mäktigt kollektiv av ”Grainfluencers”. Men efter att stormen har lagts sig sitter alla i det dukade långbordet och njuter av en festmåltid baserad på råvaror från staden och dess omedelbara närhet.

Teamet bakom Norra Matgårdsstaden är Boris Design studio AB, Orvet Stockholm AB och Stockholm Stad i samarbete med Jan Rydén Bonmot.

 

 

Text: Axel Lilliestråle

Kommentera

För att vara mer anonym har du har valt att stänga av vissa funktioner på vår webbplats, som till exempel att kommentera blogginlägg. Du kan ändra dina inställningar när som helst för att tillåta dessa funktioner och få en bättre upplevelse. 

Ändra dina kakinställningar

Senaste blogginläggen

AI för att tackla klimatkrisen?

14 oktober 2022

Lars Friberg

Mark Bünger, Futurity Systems, gav futuristiska perspektiv på temat under programkonferensen AI i klimatets tjänst.

Mark Bünger, Futurity Systems, gav futuristiska perspektiv på temat under programkonferensen AI i klimatets tjänst.

Kombinera signaler och förändringsfaktorer till en framtidsspaning

14 oktober 2022

Jenny Sjöblom

Handläggare

Med utgångspunkt i Jane McGonigals teorier lär Jenny Sjöblom ut hur man gör en framtidsspaning.

Med utgångspunkt i Jane McGonigals teorier lär Jenny Sjöblom ut hur man gör en framtidsspaning.

Färdighet 3: Använd signaler för att identifiera förändringsfaktorer

14 oktober 2022

Jenny Sjöblom

Handläggare

Det är möjligt att förutse stora samhällsförändringarna och händelserna. Att identifiera förändringsfaktorer är ett sätt att förbereda sig och ligga steget före

Det är möjligt att förutse stora samhällsförändringarna och händelserna. Att identifiera förändringsfaktorer är ett sätt att förbereda sig och ligga steget före

Senast uppdaterad 17 januari 2024

Statistik för sidan