Behavioral economic drivers of debt and default
| Diarienummer | |
| Koordinator | Swedish House of Finance |
| Bidrag från Vinnova | 2 600 000 kronor |
| Projektets löptid | februari 2015 - augusti 2019 |
| Status | Avslutat |
| Utlysning | Forskning om finansiella marknader |
Syfte och mål
Målet för detta projekt är att fördjupa vår förståelse för beteendemässiga drivkrafter för skuld och ´default´. Vårt forskning bidrar till denna förståelse genom belysa orsakseffekter av ´scarcity´ på kortsiktigt beteende på kreditmarknaden och dess konsekvens på det ekonomiska välståndet för låginkomsthushåll i Sverige.
Resultat och förväntade effekter
Vår analys visa att regeringar och tillsynsmyndigheter kan ha en alternativ väg att resa med dem syftar till att minska de negativa konsekvenserna av hög upplåning som inte gör det innebära att själva reglera kreditmarknaderna. För att minska svängningarna i bristnivån kan löner och sociala överföringar betalas ut vid en högre frekvens med jämna mellanrum. Vidare är missanpassningen en tidpunkt för (vanliga) räkningar och inkomst kan minimeras genom att kräva mer flexibilitet i betalningen av räkningar.
Upplägg och genomförande
I vår analys utnyttjar vi den slumpmässiga tidpunkten för välfärdsbetalningar inbäddade i det svenska sociala välfärdssystemet, vilket gör vissa välfärdscykler exogent längre än andra. Vi använder en daglig pantkreditpanel som matchade med kreditregister data och detaljerade inkomst- och demografiska poster från SCB. Vårt prov är väl lämpat för att mäta effekterna av ´scarcity´ på konsumenternas kreditbeslut eftersom det består av individer som vanligtvis lever från ”lönecheck till lönecheck” och lånekostnaderna utgör en stor del av deras inkomst.