Barn och unga i kollektivtrafiken

Syfte och mål

Ett övergripande och långsiktigt mål med forskningen är att bygga upp en kompetens kring frågor om barn och unga, deras rörlighet och säkerhet i trafiken. Under 2007-08 genomförde vi en förstudie finansierad av VINNOVA, Vägverket och Banverket av olika metoder att undersöka förutsättningarna för barns användande av kollektivtrafik, eller egentligen buss (se rapport, Johansson & Siotis, 2009). Denna studie syftar till att tillvarata resultaten från förstudien och bygga fullskaliga studier på dessa. Målen för vår nya ansökan är: Att tillvarata det material som vi samlat in på bussar (1400 enkäter från barn och unga under 18 år) och skolor (370 enkäter från elever) Att gå vidare med den enkätmetod vi utvecklade i förstudien och samla in ett fullskaligt material från kommuner som genomfört satsningar i kollektivtrafiken. . Att undersöka förarnas och barns/ungdomars relation och betydelsen av denna för bussresan, samt att utnyttja kunskapen om denna för utbildningsändamål för operatörerna. Att undersöka förutsättningarna för en särskild kultur och idrottslinje som kan leda till ett bättre utnyttjande av befintliga fritidsanläggningar, t ex sporthallar och kulturskolor genom att utnyttja befintliga kollektivtrafikresurser (buss och förare). Att praktiskt pröva och utvärdera ovanstående koncept.

Resultat och förväntade effekter

Effekter på övergripande samhällelig och strukturell nivå Bättre kunskap om vilka åtgärder för ökat resande med kollektivtrafik som är effektivast för barn och unga (genom riktad användning av enkätinstrumentet). Minskad miljöbelastning genom att föräldrars skjutsande minskar (minskar dessutom föräldrars stress och ökar barnens självständighet och erfarenhet). När barns och föräldrars attityder till kollektivtrafik ändras i positiv riktning blir också övergång till bil mindre självklar för den nya generationen. Bättre utnyttjandegrad av det befintliga kollektivtrafiksystemet med ett ökat resande, som följd av en alternativ användning av befintliga resurser genom att utnyttja befintlig busspark mer effektivt under tider utanför högtrafik (steg två i Vägverkets fyrstegsmodell). Bättre utnyttjande av samhällsresurser som idrottsanläggningar, kulturskolor osv till relativt sett låg kostnad genom ökad tillgänglighet. Effekter på institutionell eller organisatorisk nivå Ett linjenät som bättre passar för denna grupp av resenärer vad gäller linjedragningar, trafikeringstider och taxor. Större kunskap hos förarna om barns behov som resenärer. Idrottsorganisationer och kulturskolor kan få ökad tillströmning om problemen med transporter delvis löses. Effekter på individnivå Minskat bilberoende för familjer, kanske kan man avstå från andrabilen om skjutsandet på fritiden minskar (idag är det inte ovanligt med en extra bil för att klara barnens transporter). ökade hälsoeffekter för barnen i och med att en resa med kollektivtrafik innebär mer fysisk rörelse än en resa i bil. Eftersom många fritidsaktiviteter är sporter har detta också hälsoeffekter. ökad självständighet och kontroll för barn genom eget resande och därmed större valmöjligheter när det gäller fritidssysselsättningar. Därav följer mindre stress för föräldrar i och med att skjutsningsansvaret minskar.

Upplägg och genomförande

Under vintern -09/-10 genomförs intervjuer med bussförare som kör busslinjer av olika typ lokaltrafik, närtrafik och regionaltrafik. om deras syn på barn och ungdomar som passagerare och deras egen roll i förhållande till dessa grupper. Problem och möjligheter inventeras. Utifrån en kvalitativ analys av resultaten utvecklas en webbaserad enkät under våren -10. Denna enkät distribueras interna till förare vid Bergkvara buss samt Arriva. Materialet kommer att analyseras statistiskt och ligga till grund för framtagandet av ett grundmaterial för utbildning riktat mot förare. Under vintern -09/-10 kommer också ett samarbete att etableras med kommun, skolor och idrottsorganisationer och planering inledas för en idrottsbuss. Denna busslinje ska marknadsföras under våren -10, främst via skolorna. Busslinjen beräknas tas i drift hösten -10 t o m våren -11, dvs ett läsår. Därefter sker insamling av material i form av enkäter och intervjuer med barn, föräldrar, förare och idrottsorganisationer. Under våren -10 kommer samarbete att etableras med ett antal kommuner som gjort olika satsningar på barn och ungdom inom kollektivtrafiken. Enkäter om attityder och bussåkande, baserade på de enkäter som utarbetats under förstudien, kommer att distribueras i webform genom samarbete med skolor i dessa kommuner. Insamling av detta material beräknas pågå under hela 2010. Bearbetning sker under 2011. Analyser av det befintliga materialet och utarbetande av artiklar utifrån detta material kommer att ske fr o m våren -10 och pågå t o m våren -11. Under hösten -11 sammanställs material från samtliga delar av projektet till en projektrapport.