Att våga genus - Innovation, forskning och entreprenörskap vid LTU och UmU

Syfte och mål

Sammanfattning av projektet och dess resultatAtt våga genus har arbetat med Development Area for Research and Entrepreneurship (DARE), ett projekt finansierat av VINNOVA, som avser att stödja Luleå tekniska universitet (LTU) och Umeå universitet (UmU) i deras arbete med kommersialisering och kunskapsöverföring mellan akademi och näringsliv. I projektet har DARE i egenskap av arena för, och därmed förmedlare av, den akademiska entreprenörskapsdiskursen varit en del av empirin. Projektets empiri är dock även själva entreprenörskapsarenan och omfattar därmed såväl forskare/lärare och studenter som övriga aktörer aktiva inom stödjande funktioner vid de båda lärosätena. Denna arena betraktas i projektet som ett innovationssystem. Kortsiktigt syftar projektet till att öka medvetenheten om normativt tänkande kring genus och jämställdhet samt att starta förändringsprocesser i detta innovationssystem. Det långsiktiga målet är att akademiskt entreprenörskap, innovationssystem och dess stödjande strukturer ska omfatta och attrahera både kvinnor och män och i och med detta bidra till jämställdhet, mer innovativa miljöer och hållbar tillväxt.Projektet har haft en interaktiv ansats och prioriterat erfarenhetsutbyte mellan forskare och deltagare. Vi har tillsammans med aktörer i innovationssystemet problematiserat rådande normer och värderingar, kritiskt reflekterat över och utmanat stereotypa föreställningar om entreprenörer och entreprenörskap. Innehållet i dessa aktiviteter är baserade på datainsamling genom observationer vid DAREs projektmöten, 90 intervjuer (varav fyra fokusgruppsintervjuer) med DAREs projektledare, chefer vid innovationskontor, med studenter och lärare/forskare i ett antal forskningsmiljöer vid LTU och UmU, samt med top- chefer vid de båda universiteten. Resultaten visar att entreprenörskap och innovation av top- chefer och chefer vid innovationskontor representeras på ett brett och inkluderande sätt, där både produkter och tjänster ingår och där kvinnors akademiska entreprenörskap betraktas som en viktig potential för serviceinnovationer och ekonomisk tillväxt. Men medan innovationskontorens chefer menar att kvinnor inte vågar, är försiktigare, mindre riskbenägna och därmed mindre entreprenöriella än män, representerar universitetens ledning en mer genusmedveten hållning.Vidare har intervjuerna med forskarna resulterat i tre idealtyper, som bygger på forskarnas olika attityder till entreprenörskap inom akademin:• ”Entreprenören”som vill och kan vara entreprenör/entreprenöriell• ”Intressenten”som vill vara entreprenör/entreprenöriell,men inte vet hur• ”Motståndaren”som inte vill vara entreprenör/entreprenöriell och inte heller tycker att akademin skall syssla med entreprenörskapDe olika idealtyperna möter olika problem kopplade till entreprenörskap. ”Entreprenörerna” möter ett starkt motstånd från de så kallade ”motståndarna”, vilket kan tolkas som ett resultat av att entreprenörskapsdiskursen krockar med diskursen om den fria oberoende forskningen. ”Entreprenörerna” upplever att universiteten uttrycker att de vill vara ”entreprenöriella universitet”, samtidigt som man i första hand på olika sätt - både pekuniärt och ur ett meriteringsperspektiv - premierar publiceringar i vetenskapliga journaler. Aktiviteter som har med den tredje uppgiften att göra, t.ex. samverkan med industrin, patent och avknoppning av företag, belönas betydligt mindre. Detta kan ses som uttryck för att entreprenörskapsdiskursen även krockar med den meritokratiska diskursen. ”Intressenterna” som inte är främmande för akademiskt entreprenörskap, men inte vet hur de kan kommersialisera forskning, exempelvis inom tjänstesektorn, behöver kunskap och stöd i processen. De är också mindre benägna att betrakta sin forskning som ett resultat av innovationer.”Motståndarna”, som exempelvis anser att kommersialisering av forskningsresultat är oförenligt med akademins grundvärderingar, motsätter sig universitetens ambitioner att vara entreprenöriella. Resultatet är också intressant ur ett genusperspektiv. ”Motståndarna” - särskilt de inom humaniora och samhällsvetenskap - är ofta kritiska ur ett ideologiskt perspektiv, men beskriver det de gör i praktiken som innovativt, och entreprenöriellt. ”Intressenterna” - ofta inom hälsovetenskap eller andra kvinnodominerade fält - som vill, men inte säger sig veta hur, arbetar även de ofta på ett sätt som skulle kunna beskrivas som entreprenöriellt, dock inte ur ett traditionellt perspektiv. Detta innebär att vare sig kvinnor som kan beskrivas som ”motståndare” eller ”intressenter” är det pga försiktighet, lägre riskbenägenhet eller ovilja. Intressant är också att ”motståndarna” ofta återfinns inom tekniska, naturvetenskapliga och mansdominerade fält.Utöver att dessa resultat är intressanta i sig själva, har de tre idealtyperna använts som utgångspunkt för att adressera genus och jämställdhet inom entreprenörskapsarenan i en rad aktiviteter med olika aktörer/forskningsmiljöer, som omfattat 130 studenter, lärare, projektledare, företagare, och övriga aktörer inom olika stödjande funktioner vid de två lärosätena. Vi har använt olika metoder, däribland personas, scenarios, genusobservationer, värderingsövningar och forumteater för att synliggöra befintliga könsstrukturer och bidra till förändring mot en mer genusmedveten och jämställd entreprenörskapsarena.Utifrån begreppet effektlogik, har projektet resulterat i en ökad genusmedvetenhet och bidragit till ett förändrat handlande och förändrade processer. Den långsiktiga målsättningen - att projektet ska bidra till jämställdhet, innovativa miljöer och hållbar tillväxt - är visserligen svår att utvärdera, men ur ett kortare perspektiv är exempelvis den metodutveckling som projektet resulterat i en betydelsefull innovation.