Nu drar arbetet i gång för att alla barn ska ha en jämlik chans att klara skolan

Vinnova vision med denna satsning är att föra samman civilsamhället mot ett gemensamt mål och ge dem förutsättningar att jobba tillsammans i stället för att konkurrera med varandra, säger Yusra Imsheiel, handläggare för projektet.

Yusra Imsheiel, Vinnovas handläggare för projektet

Målet är att aktörerna ska få möjlighet att ta risker och våga experimentera tillsammans. Det handlar om att få utrymme att skapa tillsammans och få aktiviteter att synka. Att hitta synergier och mötespunkter i det gemensamma nätverket kring skolbarnet där man tillsammans kan göra skillnad. Därför jobbar Vinnova med ett så kallat missionsorienterat arbetssätt. 

Vinnova vill satsa på civilsamhällets förmåga att skapa systeminnovation. Där vi vill ge förutsättningarna för civilsamhället att experimentera i tvärsektoriell samverkan för att skapa långsiktiga, hållbara lösningar. Genom att mobilisera istället för att bidra till konkurrens och fragmentisering hoppas vi skapa förutsättningar för partnerskap och långsiktiga samarbeten.

Att arbeta med samhällsutmaningar genom missionsarbete innebär att aktörer från olika sektorer mobiliseras för att tillsammans uppnå djärva och mätbara mål som har en positiv inverkan på samhället. Dessa mål måste dels vara relevanta för en stor del av befolkningen, dels uppnås inom en viss tidsram.

I satsningens fas två implementerades ett samordningsteam som skulle stärka samverkan mot missionen. Detta är en viktig nyckel inom social innovation, där det ofta behövs tidig samverkan med dem som ska skala och sprida lösningen för att den ska kunna nyttiggöras​.

Samordningsteamet

I samordningsteamet ingår organisationerna Rädda Barnen, Generation Pep, Läxhjälpen, Friends och Idrott utan gränser, där Hanna Sigsjö hos Rädda Barnen är koordinator.

Med stöd från Vinnova arbetar vi tillsammans över gränser för att identifiera, testa, genomföra och mobilisera satsningar och aktörer med målsättningen att alla barn, oavsett förutsättningar eller uppväxtmiljö, ska ha en jämlik chans att klara skolan.

- Detta är ett mål som har stort värde för barn, familjer och hela vårt samhälle och som kräver nya metoder, arbetssätt och finansieringsmodeller för att uppnå systemförändring. Målet är att öka möjligheterna att tillsammans utveckla och stärka insatser som möter barns olika förutsättningar och ger alla barn en jämlik chans att klara skolan, säger Hanna Sigsjö.

I samordningsteamet samordnar vi en portfölj av piloter och insatser som bidrar till att nå missionen och tar fram ett gemensamt effektramverk. Vi arbetar tillsammans för att mobilisera andra aktörer från alla sektorer och olika branscher som tillsammans med oss vill arbeta mot missionen och bidra till att fler elever når gymnasiebehörighet. En annan viktig del är att visualisera och kommunicera vårt arbete.

- Att gemensamt arbeta som ett samordningsteam för ett missioninriktat arbete är nytt för oss. Vi testar, prövar oss fram och lär hur vi på bästa sätt kan vara en kontaktpunkt och katalysator för aktörer från olika sektorer och branscher som gemensamt arbetar mot en mission. Vi arbetar också för att ge förutsättningar för ett långsiktigt och uthålligt missionsarbete som kan leda till systemförändring. En fråga vi just nu ställer oss är hur vi vet att systemet har förändrats? För oss har det stort värde att komma i kontakt med, samarbeta med och mobilisera initiativ och insatser för att fler elever ska få en jämlik chans att klara skolan och nå gymnasiebehörighet, fortsätter Hanna Sigsjö

Lärinsatsen ”Tillsammans mot gemensamma mål” går nu in i fas tre där Vinnova finansierar fyra projekt som tillsammans i en portfölj tar sig an utmaningen.

Portföljen - Aktörer

Play Together Bjuv 

För att lösa komplexa utmaningar som vi står inför idag behöver vi också kunna hitta nya innovativa sätt att kroka arm.

I Play Together Bjuv vill vi därför utforska modeller för hur civilsamhällesorganisationer och kommuner kan ta rygg på varandra för att nå fler barn och unga på små och resurssvaga platser säger Marlene Claesson, Youth 2030

Min Chans

Vi vet genom forskning att för att barn ska klara skolan krävs en god undervisning med engagerade lärare, men också att elevers psykiska och fysiska välmående och positiva sammanhang spelar stor roll.

På Idrott utan Gränser arbetar vi med idrotten som verktyg för stärka barnens välmående och tro på sig själva, då vi vet att barn som mår bra också presterar bättre i skolan, och att klara grundskolan är den bästa skyddsfaktorn för goda framtidsmöjligheter. Genom Vinnovas satsning har vi fått möjlighet att i ett pilotprojekt tillsammans med tre andra civilsamhällesorganisationer baserat på vår gemensamma expertis och erfarenhet, testa en modell för att ge elever i årskurs 8-9 ett integrerat aktivitetsprogram som kombinerar fysisk aktivitet, läxhjälp och ett forum med samtalsövningar för psykosocialt välmående, relationsbyggande och personlig utveckling säger Julia Montelius, Idrott utan Gränser.

Missioninvestering – för en jämlik chans att klara skolan

Den här satsningen möter behovet att mobilisera sektors- och branschövergripande missionsinriktad finansiering

- Genom att utforska och utveckla en modell för missionsinriktad investering vill vi göra långsiktigt, uthålligt kapital mer tillgängligt för initiativ som kan generera positiv mätbar effekt och främja långsiktig samhällspåverkan för att alla barn, oavsett förutsättningar eller uppväxtvillkor ska få en jämlik chans att klara skolan. Vi ska ta fram en modell och testa den i praktiken, vi hoppas att den sedan ska kunna spridas och bidra till ökad kvalitet, nya partnerskap, tydligt mål och effektfokus för fler och mer omfattande insatser som ger alla barn en jämlik chans att klara skolan Hanna Sigsjö och Susan Stieger Petrusson, Rädda Barnen.

Bridging the gap - Förutsättningar för civilsamhället som aktör i skolan

Piloten som Skolidrottsförbundet i Skåne projektleder vänder sig direkt till skol-och fritidspersonal men även förtroendevalda och ledning som påverkar skola och fritid. Forskning visar på att barns medverkan i föreningslivet har en positiv påverkan på skolprestation. Däremot har inte alla barn och unga tillgång till föreningslivet beroende på geografiska, ekonomiska eller sociala förutsättningar. Att introducera barn och unga till föreningslivet via skolan har visat sig vara ett bra tillvägagångsätt. Däremot finns det en avsaknad av hållbara strukturer för att ha en regelbunden föreningsaktivitet i anslutning till skolan som kan bli bryggan mellan skola och fritid. 

- Vi vill tillsammans med skolledning, förvaltning, förtroendevalda, ideell sektor och näringslivet skapa reell systemförändring kopplat till synen på gränsen mellan skolans uppdrag och fritidsaktiviteter säger Ted Åhs & Jasmine Hanab, Skolidrottsförbundet.