Vad gör smart policyutveckling?

När samhället blir mer komplext utmanas lagar, regler och invanda arbetssätt hos offentliga aktörer. Det finns risk att offentliga organisationer prioriterar stabilitet och att undvika misstag istället för stället för att prioritera medborgares eller företags nytta. Smart policyutveckling är ett initiativ för att skapa moderna och effektiva spelregler för marknader och offentlig sektor, genom att till exempel använda innovationsmetoder som design-tänkande.

I en tid med stora och snabba omvärldsförändringar krävs regler och policys som hänger med sin tid. Runtom i världen pågår därför många olika initiativ och insatser för att hitta nya sätt att utveckla och anpassa reglering och policyer. Olika begrepp används för att beskriva dessa insatser. Vinnova har valt att benämna det Smart policyutveckling. Forskningsinstitutet RISE använder begreppet Governance innovation, Komet använder försök för teknologisk innovation, EU använder Innovation Principle medan World Economic Forum använder Agile governance. Även om det finns nyansskillnader så är det mest en semantisk skillnad.

Varför smart policyutveckling?

För att vara mer anonym har du har valt att stänga av vissa funktioner på vår webbplats, som till exempel att se videoklipp från YouTube. Du kan ändra dina inställningar när som helst för att tillåta dessa funktioner och få en bättre upplevelse.

Ändra dina kakinställningar

Se videon på separat webbplats i separat fönster

Hur kan vi använda smart policyutveckling

Smart policyutveckling går att använda på många sätt. Här är några exempel

Policylabb för att ta fram agila arbetssätt

Ett policylabb är en tillfällig eller bestående grupp av aktörer med olika kompetenser som använder och utvecklar innovativa metoder för att förändra regelverk. Syftet är att ta fram ett agilt arbetssätt för att utveckla regelverk som stimulerar snarare än hindrar innovationer för hållbar utveckling. En viktig grund i ett policylabb är förmågan att våga experimentera med användaren i centrum. Inriktning, syfte och metoder kan variera.

Exempel på nationella och internationella policylabb

Regulatorisk sandlåda för försöksverksamhet

Med regulatorisk sandlåda (efter det engelska begreppet regulatory sandbox) avses försöksverksamhet, begränsad i tid och rum, med syfte att parallellt utveckla teknik och regelverk för ett tryggare och snabbare lärande. Kunskapsnivån höjs både hos den som genomför försöket och hos regelgivaren. Det ökar förutsättningarna att utveckla regler i mindre steg. Initialt har sandlådor använts inom finansiell reglering men flera länder har breddat detta till energi, hälsa och transport. Singapore, Sydkorea och Tyskland är exempel på länder som jobbar strategiskt med sandlådor.

Rapport från Komet om hur man kan arbeta med regulatorisk sandlåda och försöksverksamhet.

Experimentell policy – ett evidensbaserat lärande

Experimentell policy är att testa nya saker inom ett ramverk som resulterar i lärande och evidensbaserad policyutveckling. I Storbritannien finns det flera organisationer som aktivt arbetar med experimentell policy. Innovation Growth Lab (IGL), en gren av NESTA, arbetar till exempel med så kallade ”randomiserade kontrollerade experiment” för att få kunskap om hur väl olika policyåtgärder för att stödja innovation och snabbväxande företag fungerar.

NESTA beskriver experimentell policy

Rapporten Navigera under osäkerhet - entreprenörskap, innovationer och experimentell policy

Etik inom teknologisk innovation

Kommittén för teknologisk innovation och etik (Komet) arbetar med policyutveckling för utveckling och spridning av ny teknik sker tryggt, säkert och med ett långsiktigt samhällsperspektiv. Komet arbetar på uppdrag av regeringen för att Sverige ska kunna vara ledande på ansvarsfull utveckling och användning av ny teknik. Arbetet ska ge stöd till regeringen att hantera en accelererande teknikutveckling.

Vinnova har i uppdrag att stödja Komet i deras arbete. Vi deltar i både referensgrupp och expertgrupp samt genomför gemensamma insatser.

Så arbetar Komet