Skogsskötsel som verktyg för att öka naturlig kolinlagring
| Diarienummer | |
| Koordinator | Sveriges Lantbruksuniversitet - Dept of Ecology |
| Bidrag från Vinnova | 6 499 698 kronor |
| Projektets löptid | november 2019 - december 2024 |
| Status | Avslutat |
| Utlysning | Innovationer för ett hållbart samhälle |
| Ansökningsomgång | Innovationer för en klimatneutral framtid |
Viktiga resultat som projektet gav
Målen hur huvudsakligen uppfyllts, men inte fullt ut. Projektet har klargjort effekterna av att använda intensivare gödslingsmetoder än de konventionella. Resultaten visar att det finns potential för klimatpåverkan men inte utan påverkan på t ex marksvampsamhället. Effekterna är störst innan avverkning. Våra studier av konventionell gödsling konfirmerar delvis tidigare experimentella studier, men visar också att effektiviteten av gödsling inte kan säkerställas på alla marker som i dag gödslas.
Långsiktiga effekter som förväntas
Skogsgödsling kan ha positiv klimatpåverkan. Intensivare metoder än dagens kan förstärka kolinlagring, särskilt vid gallringsfritt skogsbruk. Livscykelanalyser visar att vid storskalig användning skulle sådan skötsel kunna motverka global uppvärmning, främst innan avverkning. Effekterna av gödsling varierar dock mellan skogstyper, vilket visar att klimatnyttan är beroende av vilka marker som används. De begräsningar vi funnit gör att skogsgödslingens potentiella klimatnytta också begränsas.
Upplägg och genomförande
Projektet har använt en kombination av data från experiment och data från praktiskt genomförda skogsgödslingar för att skatta gödslingseffekter på trädtillväxt, kolförråd och biologisk mångfald. Resultaten har använts för att klargöra på vilka marker gödsling är effektivast, hur långlivade effekterna är och för att genom dynamisk livscykelanalys klargöra den global temperaturpåverkan som intensivare skogsgödsling kan bidra med över olika tidsperioder.