Skogsskötsel som verktyg för att öka naturlig kolinlagring
Diarienummer | |
Koordinator | Sveriges Lantbruksuniversitet - Dept of Ecology |
Bidrag från Vinnova | 6 500 000 kronor |
Projektets löptid | november 2019 - december 2024 |
Status | Pågående |
Utlysning | Innovationer för ett hållbart samhälle |
Ansökningsomgång | Innovationer för en klimatneutral framtid |
Syfte och mål
Om klimateffekterna ska hållas inom hanterbara gränser måste vi snabbt minska utsläppen av växthusgaser och hitta innovativa lösningar för att minska CO2-koncentrationen i atmosfären. En lösning är att öka skogens naturliga inlagring av kol genom skogsskötsel. Projektets mål är att klargöra klimatnyttan med storskalig skogsgödsling och beskriva hur andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan påverkas, samt hur man genom förfinat markurval kan förbättra gödslingens klimatnytta och begränsa dess negativa miljöpåverkan.
Förväntade effekter och resultat
Vi kommer att klargöra vilken klimatnytta storskalig skogsgödsling, så som den utför i dag, maximalt kan bidra med, potentialen i intensivare göslingsbehandlingar med eller utan gallring, samt vilka negativa sidoeffekter de olika alternativen kan orsaka. Resultaten kommer klargöra vilken klimatnytta man kan förvänta sig över olika tidsperioder och kommer att ge underlag till framtida policy om och hur skogsbruk ska användas motverka klimatförändringar. Resultaten är därför relevanta för flera av de nationella och internationella miljö- och hållbarhetsmålen.
Planerat upplägg och genomförande
Vi undersöker hur skogsbruk kan minska koldioxidhalt i atmosfären genom att studera hur operativ och mer intensiv skogsgödsling påverkar skogsproduktion, timmersortiment och kolinlagring i marken. För att utvärdera klimateffekterna genomför vi LCA analyser på skogsråvaror och markinlagring av kol. Vi kommer också klargöra hur andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald påverkas av gödsling. Genom analyser av på vilka marker gödslingen ger störst positiva effekter och den nationella tillgången av sådana marker kan vi skatta gödslingens positiva och negativa effekter.