Hon har satt svensk batteriforskning på kartan

Batterier är hett. Framför allt är det fordonsindustrin som driver på utvecklingen – av gröna, effektiva och säkra batterier. Men batterier kan fylla fler behov än att driva elfordon. De är centrala för både vår utveckling mot ett hållbart samhälle och för att behålla en konkurrenskraftig industri.

Även på EU-nivå har man förstått vikten av batteriutveckling – där man just nu kraftsamlar inom batteriindustrin för att hänga med i konkurrensen med andra länder.

Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet är kvinnan som satt svensk batteriforskning på världskartan. Hon började forska på batterier redan på 90-talet och tror på Sverige som en stark aktör i batteriutvecklingen. Och enligt EU-kommissionens arbetsgrupp inom batteriutveckling är hon inte ensam. Sverige anses ligga i topp tillsammans med Tyskland och Frankrike.

Kristina_Edstrom.jpg

Utvecklingen av framtidens batterier pågår för fullt. Klimatneutrala, säkra, uppladdningsbara och energitäta batterier, med lång livslängd är centrala för att nå målet med ett klimatneutralt samhälle. Framtidens batterier ska bidra till minskat koldioxidavtryck från transportsektorn, stålproduktion och många andra industriområden. Men också användas för att lagra sol och vind, för utveckling inom rymd, robotik och medicinsk utrustning. Batterier möjliggör innovation i nästan alla aspekter av det moderna livet.  

Batteriets miljöbelastning 

Idag återvinns 97 procent av de batterier vi använder, men trots det finns ett flertal delar som behöver förbättras ur miljösynvinkel och som dagens forskning försöker hitta lösningar för, såsom: 

  1. Gruvindustrin som utvinner de metaller som behövs i ett batteri behöver bli hållbar.  
  2. Samtliga material som utgör i en battericell bör vara klimatneutrala.  
  3. En battericell behöver innehålla så lite ”döda material” som möjligt, dvs maximal energi/burk. 
  4. Återvinningsprocessen behöver optimeras.  

Svensk batteriforskning på världskartan

Kristina Edström är professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet – och har satt svensk batteriforskning på världskartan. Även på europeisk nivå har man förstått vikten av att satsa på batteriutveckling – och initierat BATTERY 2030+, ett omfattande projekt som Kristina koordinerar. Målet med BATTERY 2030+ är att skapa bästa förutsättningar för Europa att leda och driva utvecklingen av framtidens batterier.  

Att Europa leder den här utvecklingen av framtidens batterier är en förutsättning för att säkra morgondagens industri och jobb – och att vara med och ta fram lösningar på våra stora samhällsutmaningar. Att leda batteriutvecklingen medför ledarskap på såväl befintliga marknader (vägtransport, stationär energilagring, etc.) som framtida nya applikationer (robotik, rymd, medicinsk utrustning, internet av saker, etc.).  

I BATTERY 2030+ samarbetar industrin med spetsforskare inom ett brett spektra av kompetensområden, såsom AI, modellering, teoretiska processer och oorganisk kemi. Samtidigt ser man över hur attityder och lagstiftning ska utvecklas i samklang med tekniken. 

- Det jag tycker är så bra med det europeiska perspektivet är att man försöker se till helheten och möta olika behov – på såväl kort som lång sikt. På så vi kan vi tillsammans accelerera farten på utveckling och innovation. Och gör man inte det här är man orolig för att tappa jobb, säger Kristina 

De största utmaningarna 

Enligt Kristina är den största utmaningen att hitta rätt tekniska lösningar och material för framtidens batterier. Utöver teknikutveckling och samverkan mellan industri och forskning behövs regelverk som driver på utvecklingen i rätt riktning. Kraven på hur mycket koldioxid ett fordon får släppa fick till exempel stor betydelses för hela världens transportproduktion:

- Det är viktigt att hitta de rätta instrumenten för att driva utvecklingen i Europa mot ett fossilfritt samhälle, menar hon.

Sverige tar ledningen

Men hur viktigt är det då att Sverige leder den här utvecklingen? 

- Jag har blivit så europifierad, säger Kristina. Jag tror att det är jätteviktigt att Europa leder den här utvecklingen – och Sverige är en stark kraft i Europa. 

Och enligt den EU-kommissionär som leder arbetet med batteriutveckling är det tre länder som leder utvecklingen: Frankrike, Tyskland och Sverige.  

- Och att vi anses ligga topp tre är väldigt glädjande och viktigt, säger Kristina.

Att Sverige kan vara ledande inom batteriutveckling tror hon beror på att fordonsindustrin tidigt började jobba tillsammans med universiteten för att gemensamt hitta framtidens lösningar. Det lade grunden för samverkan och långsiktighet.  

- Det har också varit viktigt att finansiärerna har sett värdet i och velat främja utvecklingen och kontaktytorna mellan industri och forskning på det här området. 

Vinnova satsar på framtidens batterier 

Enligt Kristina är det bara fantasin som sätter begränsningar för hur framtidens batterier ser ut och används. I framtiden ser hon att det finns batterier av många olika material och storlekar – beroende på användningsområde. De mest energiinnehållande batterierna hittar vi i fordon, lite mindre energitäta batterier av andra material tas fram för storskalig lagring. En helt annan typ av batterier utvecklas för robotik och ytterligare andra små, kraftfulla batterier tas fram för att kunna fästas på chip för medicinskt bruk, till exempel sådana man kan svälja för att scanna insidan av kroppen. Kristina är övertygad om att vi till år 2030 har tagit rejäla kliv som påverka våra liv och syns i våra livsmiljöer. 

- Att vinnova nu satsar på ett nationellt kompetenscentrum för batterier med samarbete mellan industri och forskning är väldigt viktigt för att skapa ett nationellt nätverk och få ihop en sån värdekedja i Sverige, menar hon.

Kristinas önskelista till politik och FoI-aktörer för att stödja utvecklingen 

  • Att politiken förstår vikten av långsiktiga satsningar på batteriutveckling – att vi måste ligga i framkant inom batteriutveckling för att säkra industrin och hantera samhällets omställning vad gäller digitalisering, hållbarhet och att säkra hela industrin.
  • Satsning på rätt utbildningar – med såväl fördjupning och bredd – inom området.
  • Att finansiärerna investerar långsiktigt i det här området, som är så centralt för innovation och omställning av samhället.
  • Att man ser komplexiteten och jobbar aktivt för att få till samverkan: lagstiftare, finansiärer, industri, forskning från många olika discipliner.
  • Resurser för att satsa på att bygga upp nationell samverkan, så att svenska aktörer kan vara starka på europeisk nivå

Lyssna och läs mer

<p>Sverige ska bli v&auml;rldens f&ouml;rsta fossilfria land, men vad kr&auml;vs f&ouml;r att n&aring; dit? I detta poddavsnitt fokuserar vi p&aring; tre gr&ouml;na omst&auml;llningar av branscher och omr&aring;den som idag st&aring;r f&ouml;r stora utsl&auml;pp.</p>
<p>Fordonsindustrin har stor betydelse f&ouml;r svensk ekonomi. Samtidigt st&aring;r transportsektorn f&ouml;r kring 30 procent av Sveriges milj&ouml;farliga utsl&auml;pp. Niklas Wahlberg &auml;r chef med ansvar f&ouml;r systeml&ouml;sningar och partnerskap p&aring; Volvo Group och menar att h&aring;llbarhet &auml;r en hj&auml;rtefr&aring;ga f&ouml;r Volvo idag.</p>

Senast uppdaterad 5 februari 2020

Statistik för sidan