Kollaborativ kollektivtrafik för levande landsbygd

Syfte och mål

Det övergripandet syftet var att utveckla och testa samverkan mellan kollektivtrafik, privatpersoner och plattformsaktörer som erbjuder den kollaborativa delandetjänsten samåkning på landsbygder. Samåkning och behov av mobilitetstjänster skulle belystes ur användar-, organisations-, affärsmodells- och miljöperspektiv. Syftet är uppfyllt även om testperioden och därmed användarnas perspektiv blev begränsat i två fallstudier på grund av pandemin. Affärsmodell och implikationer för alla parter i en public, private, peer-to-peer-samverkan kräver vidare utveckling.

Resultat och förväntade effekter

Resultaten har redan bidragit till, och kommer fortsätta att ligga till grund för plattformsaktörers och RKM:er fortsatta arbete med tillgänglighet och MaaS på landsbygd. En viktig lärdom för RKM:er är att bättre bygga på lokala behov i sina regioner och att samåkning och MaaS behöver testas i något större orter på landsbygd, i kombination med en utökad anropstyrd kollektivtrafik. Incitament för att dela resurser och använda samåkning och MaaS behöver testas och även inkluderas i affärsmodellen. Både affärs- och organisationsmodeller behöver utvecklas vidare.

Upplägg och genomförande

Samverkan har fungerat bra med parterna och det parallella projektet KomILand. Hade det inte varit en pandemi hade upplägget med fyra fallstudier kunnat ge ännu mer användardata kring önskemål om tjänster, hinder och möjligheter att använda dem och organisationsformens eventuella betydelse för användarna. Mer faktiskt resdata hade också genererats. Trots pandemin har vi ändå fått mycket resultat. Det är svårt att testa MaaS-tjänster under en pandemi och enkäter är svåra att få svar på om de inte delas ut och besvaras på plats, alternativt skickar via plattformsappen.