Kan filmbranschen bli mer jämlik och inkluderande genom analys av normers påverkan på branschens affärsmodeller?

Viktiga resultat som projektet gav

Vårt mål var att avgöra om filmindustrin kan göras mer jämlik och mångfaldig genom att relatera normkritik i filmer till deras KPI:er. Från nyckelaktörer i den svenska filmindustrin lärde vi oss att det finns intresse för ökad mångfald men förändringar måste motiveras av ekonomiska fördelar. Vi definierade en lista över kriterier för normkritik och analyserade normkritiska filminnehåll i relation till deras prestanda. Våra resultat presenterades för ett dussin stakeholders i branschen, tillsammans med ett förslag till en lösning för ekonomiskt nytta av normkritik i filmer.

Långsiktiga effekter som förväntas

Det finns ingen statistik om äkta jämlikhet och mångfald i filminnehåll. Implementerade mätsystem omfattar endast personer som är involverade i filmproduktion. Men även filmer med kvinnliga huvudroller ofta bekräftar normer och stereotyper. Vi hittade starka obalanser mellan kön, ålder och känslor på skärmen. De mest förvånande resultaten var att kvinnor ler mer än dubbelt så mycket som män och att endast 5 procent av skärmtiden visar karaktärer äldre än 45. Vi kunde visa filmbranschen att dessa obalanser inte står i samband med en films ekonomiska prestation.

Upplägg och genomförande

För att fastställa normer på skärm analyserade vi innehåll av 10,000+ filmer. Vi definierade kriterier för normkritik baserat på diskrimineringslag och fastställde manuellt att 25% av filmerna uppfyllde dem. Våra egna program skannade sammanfattningar på IMDb och bestämde de vanligaste orden för filmer med kvinnliga huvudroller ("mother", "girls"). Med ansiktsigenkänning mätte vi skärmtiden för kvinnor och äldre i 100 svenska produktioner. Med samma verktyg samlade vi in data för att definiera en ny åtgärd för jämställdhet: hur mycket mer kvinnor ler på skärmen än män.