Du har inte javascript påslaget. Det innebär att många funktioner inte fungerar. För mer information om Vinnova, ta kontakt med oss.

In-situ karaktärisering av en ny metallfogningsteknologi

Diarienummer
Koordinator Lunds universitet - Institutionen för Maskinteknologi Industriell Produktion
Bidrag från Vinnova 496 000 kronor
Projektets löptid november 2018 - mars 2020
Status Avslutat
Utlysning Forskningsinfrastrukturer - nyttiggörande och samverkan
Ansökningsomgång Industriella pilotprojekt för neutron- och fotonexperiment vid storskalig forskningsinfrastruktur 2018
Slutrapport 2018-04404_AlfaLaval.pdf(pdf, 927 kB) (In English)

Syfte och mål

Syftet med projektet var att utföra ett pilotprojekt för att utvärdera hur synkrotronljus kan användas för att studera lödning av värmeväxlare i rostfritt stål. MAX-IV laboratoriets strålrör NanoMAX, Balder och MAXPEEM har nyttjats. Kemiska sammansättningen på lödfogarna och kromoxiden på rostfritt stål och hur oxiden påverkas av olika legeringsämnen i grundmaterialet och uppvärmning har studerats. Förståelsen för lödfogens kemi och kromoxiden termiska respons är av yttersta vikt för värmeväxlarens slutprestanda.

Resultat och förväntade effekter

Experimenten har genererat detaljerade inblickar i både lödfogarnas och oxidens kemi. Vidare har även en djupare förståelse for oxidens termiska stabilitet uppnåtts genom MAXPEEM in-situ försöken. En djupare analys av insamlade data kommer fortsätta men redan idag har försöken genererat idéer till effektivare produktion av värmeväxlare. Långsiktigt förväntas effekter i form av både förbättrad slutgiltig prestanda på värmeväxlarna och att synkrotronljusförsök kan användas av Alfa Laval som en ny väg till innovation och ökad konkurrenskraft.

Upplägg och genomförande

Projektets upplägg var att skapa en god relation mellan Alfa Laval och avdelningen industriell produktionsteknik som har goda kontakter med Max IV laboratoriet. Under projektets gång blev även avdelningen för synkrotronljusfysik involverad. Först gjordes en grundläggande studie med traditionell karaktäriseringsutrustning på Lunds Universitet så som SEM, EDX, EBSD och XRD. Men denna grundförståelse kunde projektdeltagarna designa och genomföra de mer komplexa synkrotronljusförsöken med större självförtroende och framgång.

Texten på den här sidan har projektgruppen själv formulerat. Innehållet är inte granskat av våra redaktörer.

Senast uppdaterad 20 april 2020

Diarienummer 2018-04404

Statistik för sidan