Universitet och högskolor (UoH) spelar en viktig roll för Sveriges innovationskraft, konkurrenskraft och attraktionskraft. Sverige satsar i internationell jämförelse stora resurser på utbildning och forskning vid UoH. Samverkan mellan lärosäten å ena sidan och företag, offentliga verksamheter och civilsamhället å andra sidan är avgörande för UoHs effekter på det omgivande samhället. Sådan samverkan är även viktig för kvaliteten i forskning och utbildning vid UoH.
Effektanalysen studerar hur samverkan med det omgivande samhället vid sex lärosäten utvecklats sedan 1985 och vad som har påverkat den utvecklingen. Vinnova har framförallt velat förstå i vilken utsträckning forsknings- och innovationsfinansiärer och dess insatser i olika form påverkat lärosätena att behandla samverkan på ett mer strategiskt sätt.
Effektanalysen bygger på detaljerade fallstudier av sex svenska lärosäten som författarna av såväl historiska som retoriska skäl valt att gruppera i tre lärosätestypologier: två äldre och ämnesmässigt breda universitet (Lunds universitet och Uppsala universitet), två tekniska universitet (Chalmers tekniska högskola och Kungliga Tekniska högskolan) och två ”nya” lärosäten (Linnéuniversitetet och Mälardalens högskola). Uppdraget har utförts av Technopolis under perioden maj 2014 till mars 2015.