Vad gör man när man reser? Etapp 2
Diarienummer | |
Koordinator | Göteborgs Universitet - Kulturgeografiska institutionen |
Bidrag från Vinnova | 1 279 396 kronor |
Projektets löptid | september 2009 - april 2012 |
Status | Avslutat |
Viktiga resultat som projektet gav
Projektet syftar till att systematiskt undersöka hur människor använder och upplever sin restid när de reser med kollektiva färdmedel. I en första etapp har vi undersökt vad resenärer faktiskt gör under resan samt vilken utrustning man har tillgång till och använder. Vi fortsätter nu med en andra etapp som syftar till att närmare undersöka hur resenärerna själva ser på sin vardagliga restid, hur de skulle vilja använda den och vad som hindrar respektive underlättar möjligheterna att utnyttja restiden på ett meningsfullt sätt. Vi är vidare intresserade konsekvenserna av en mer användbar/meningsfull restid för kollektivtrafikens attraktivitet samt hur långt man är beredd att resa i vardagslag.
Långsiktiga effekter som förväntas
Projektet tar fasta på att det saknas grundläggande, aktuell och detaljerad kunskap om hur människor egentligen använder och upplever tiden ombord på kollektiva färdmedel. Projektet förväntas därför ge kunskap som är av värde för såväl utformning och marknadsföring av kollektivtrafik, som för den generella kunskapsutvecklingen inom trafik- och samhällsplaneringen
Upplägg och genomförande
Datainsamling sker i form av en kvalitativ intervjuundersökning av ett fyrtiotal resenärer. Urvalet sker på grundval av enkätundersökningen (etapp 1) och strategiskt intressanta grupper av respondenter kommer att sättas samman mot bakgrund av särskilt betydelsefulla faktorer (ex dominerande aktivitet under resan, uttryckt värdering av resan, resans egenskaper, individrelaterade faktorer samt resenärens handlingsfrihet). Intervjuerna kommer vidare att struktureras efter olika teman som rör resenärernas uttalade behov, önskemål, synpunkter på möjligheten att använda restiden på ett meningsfullt sätt. Det handlar bl a om hur man ser man på restiden och dess användbarhet, hur man vill kunna använda restiden ombord, vad som hindrar/främjar en meningsfull restid samt hur val och prioriteringar påverkas på sikt när det gäller t ex färdsättsval och acceptabla restider.