Semi-Autonom körning och dess påverkan på Mod-medvetenhet och användarUpplevelse
| Diarienummer | |
| Koordinator | Chalmers Tekniska Högskola AB - Institutionen för produkt- och produktionsutveckling |
| Bidrag från Vinnova | 5 384 000 kronor |
| Projektets löptid | oktober 2017 - juni 2022 |
| Status | Avslutat |
| Utlysning | Elektronik, mjukvara och kommunikation - FFI |
| Slutrapport | 2017-01946sv.pdf (pdf, 1095 kB) |
Syfte och mål
Detta projekt har undersökt interaktion mellan människa och automation för körning med körstödssystem som stödjer föraren i köruppgiften genom reglering av fordon i lateral och longitudinal riktning. Syftet med projektet är att bidra till förståelsen av faktorer som påverkar förarnas mod-medvetenhet och förståelse för avancerade körstödssystem. Projektet har resulterat i ny kunskap om orsakerna till mode-förvirring och utvecklat metodik för att stödja designers och konstruktörer i utvecklingen av sådana system.
Resultat och förväntade effekter
Projektet har i enhet med ansökan levererat konceptuell modell som beskriver beskriver processen för hur perception påverkar förståelsen under samspelet mellan förare och avancerade körstödssystem. Projektet har även utvecklat ny metodik/verktygslåda för att stödja designers och funktionsutvecklare under utveckling av körstödssystem. Resultaten har genererat 13 publikationer och en lucensiatuppsats. Nu kunskap om orsaker till mode-förvirring kommer att integreras i utvecklingen av dessa system och tillhörande HMI. Ny metodik har redan implementerats på Volvo Cars.
Upplägg och genomförande
Under projektets har en omfattande litteraturstudie och tre stor empiriska studier genomförts. Två av dessa har använt sig av Wizard of Oz teknik för att simulera olika körmoder på allmän väg. Tester har genomförts både i Sverige och USA. Majoriteten av arbetet har utförts av PhD student kopplad till projektet. Olika team på Volvo har stöttat i olika faser av projektet beroende på behov. Akademisk handledning av doktorand har tillhandahållits av Chalmers. Datainsamling under studier har primärt skett genom observationer, enkäter samt intervjuer.