Du har inte javascript påslaget. Det innebär att många funktioner inte fungerar. För mer information om Vinnova, ta kontakt med oss.

Våra e-tjänster för ansökningar, projekt och bedömningar stänger torsdagen den 25 april kl 16:30 för systemuppdateringar. De beräknas öppna igen senast fredagen den 26 april kl 8:00.

Robust och kostnadseffektiv hårdsvarvning av transmissionskomponenter (ROKOST)

Diarienummer
Koordinator SWERIM AB - Swerim AB, Kista
Bidrag från Vinnova 3 486 000 kronor
Projektets löptid april 2018 - april 2021
Status Avslutat
Utlysning Hållbar produktion - FFI
Slutrapport 2017-05529eng.pdf(pdf, 7983 kB) (In English)

Syfte och mål

Samband mellan stålsort och sätthärdning och samband mellan verktygsförslitning och processdynamik i bearbetningsprocessen undersöktes och relaterades till mikrostrukturen i materialet. Syftet var att ge insikt i hur sätthärdingsprocessen kan optimeras för att ge en robust och kostnadseffektiv hårdsvarvningsprocess för transmissionskomponenter, med målet att nå 50% ökad produktivitet. Med produktivitet menas i detta fall summan av processer som påverkar en kontrollerad och förutsägbar skärförslitning robusthet.

Resultat och förväntade effekter

En för produktionen relevant testmatris av labkomponenter visade att: Grovbearbeting påverkas av yttersta skalet och distorsion genom ökad skärförlitning och spridning. Val av stålsort påverkar utfallet i bearbetningen mer än RA och HV. Skärförslitning kan kontrolleras; inom begränsad RA-halt samt vid hög RA och hög skärhastighet ökar skärförslitningen i 159S-stålet. Liten känslighet för RA och HV i 236F-stålet. Bearbetningen ger fasomvandling i komponentytan. Den är större i motsvarande begränsad RA-halt i 159S, som skärförslitningen.

Upplägg och genomförande

Labkomponenter tillverkades av två stålsorter: Ovako 236F (20MnCr5) and Ovako 159S (18CrNiMo7-6). De sätthärdades med målet att få 0.64, 0.72 och 0.80 vikts% ytkolhalt och anlöptes vid 160 C and 180 C temperatur för att uppnå olika hårdhet. Hårdsvarvning genomfördes i test liknade både grov- och finbearbetning vid 150-275 m/min. Skärförslitningen analyserades numeriskt (grop- och fasförslitning). Restaustenithalten mättes även på bearbetade komponenter. En metod för att utvärdera robustheten i processen utvecklades från insamlad data av vibration, ljud och maskinström.

Texten på den här sidan har projektgruppen själv formulerat. Innehållet är inte granskat av våra redaktörer.

Senast uppdaterad 21 maj 2021

Diarienummer 2017-05529

Statistik för sidan