Reduction of nitrogen discharges in mining processes and mitigating its environmental impact miNing
Diarienummer | |
Koordinator | Sveriges Lantbruksuniversitet - Institutionen för vatten och miljö |
Bidrag från Vinnova | 5 526 000 kronor |
Projektets löptid | juli 2014 - december 2018 |
Status | Avslutat |
Utlysning | SIP Swedish Mining Innovation -Strategiska innovationsprogrammet för Gruv och Metallutvinning |
Syfte och mål
Alla mål och delmål har uppnåtts, dvs. 1) att planera, bygga och driva en bioreaktor för nitratrening av kvävehaltigt lakvatten och avrinning, 2) att studera perkolations- och kvävelakningsförloppen i två konstruerade gråbergsdeponier, 3) ge en bättre förståelse av möjligheterna att använda denitrifiering i gruvdammars anaeroba sediment som passiv reningsmetod och 4) att öka kunskapen om framför allt olika växtarters lämplighet i subarktiska våtmarker för att öka reningspotentialen.
Resultat och förväntade effekter
Som ett resultat av miNing har under 2018 ett fullskaligt bioreaktorsystem installerats i Kiruna för att rena lakvatten från gråbergsdeponier. Övervakning av gråbergsdeponierna visade att lakvattenproduktion från dessa små deponier skedde endast vid snösmältning och tillfällen med hög nederbörd. Kvävereduktionshastigheten som uppmättes i dammsystemen under en 85-dagars sommarperiod var i intervallet 0,05-0,1 mg NO3-N/L/dag. Reningspotentialen av våtmarkerna varierade mellan växtarter och -former och de mest effektiva växtkombinationerna identifierades.
Upplägg och genomförande
Projektet har haft ett bra upplägg där olika metoder för att rena dräneringsvatten på kväve har undersökts i olika skalor. Den treåriga programtiden (som förlängdes till fyra år) har erbjudit tillräckligt med tid för övervakning och uppföljning. Projektet har genomförts i stort sett som tre doktorandprojekt vilket krävdes för att få en tillräcklig långsiktighet i provtagning och analys. Processförståelsen har gynnats av att doktorander har ägnat sina utbildningar åt att undersöka de olika systemen.