Jämförande studie av kompetensutvecklingsmodeller för ökad innovationskapacitet

Diarienummer 2016-02925
Koordinator Uppsala universitet - Institutionen för teknikvetenskaper
Bidrag från Vinnova 350 000 kronor
Projektets löptid juni 2016 - maj 2017
Status Avslutat

Syfte och mål

Syftet med projektet var att identifiera faktorer som påverkar effekterna av och möjligheterna att genomföra kompetensutveckling kring innovation i offentlig förvaltning. Projektet har identifierar vissa faktorer som tycks vara viktiga för hur man kan arbeta för att nå goda resultat med kompetensutveckling. Dessa faktorer går att kategorisera i sex övergripande kategorier: * Organisationsstyrning * Metodologisk ”mjukvara” * Metodologisk ”hårdvara” * Stöd för var som händer efter kompetensutvecklingsinsatsen * Vetenskapligt förankrad kunskap * Ekonomi

Resultat och förväntade effekter

Resultaten av projektet har kommunicerats vid ett relativt stort antal seminarier och workshops i Sverige. Resultaten har blivit ökad insikt om viktiga faktorer att beakta vid kompetensutveckling i innovationsfrågor inom offentlig förvaltning. Uppskattningsvis har representanter för ett 30-tal organisationer ökat intresset för och kunskapen om innovationsledning.

Upplägg och genomförande

Studien tittade på fyra olika metoder som kommuner och regioner använt sig av för att arbeta med kapacitetsutveckling i innovationsfrågor i sina organisationer. Studien tittade på initiativ i Lunds och Oxelösunds kommuner, Region Sörmland och Jämtland Härjedalen. Studien har genomförts genom 39 semistrukturerade intervjuer med huvudsakliga intressenter. Klas Palm vid Uppsala Universitet har genomfört studien och författat en rapport samt i seminarier och workshops vidarekommunicerat resultat från studien.

Texten på denna sida har projektgruppen själv formulerat och innehållet är ej granskat av våra redaktörer.