Hållbar optimeringsbaserad processreglering
Diarienummer | |
Koordinator | KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN - KTH Avdelningen för Reglerteknik |
Bidrag från Vinnova | 1 500 000 kronor |
Projektets löptid | juli 2015 - juni 2016 |
Status | Avslutat |
Utlysning | Strategiska innovationsprogrammet för processindustriell IT och automation - PiiA |
Ansökningsomgång | Strategiska innovationsprogrammet PiiA - våren 2015 |
Viktiga resultat som projektet gav
Detta projekt har haft som mål att förbättra förutsättningarna för användningen av optimeringsbaserad återkopplad reglering inom svensk processindustri, speciellt inom pappersindustrin, genom att utveckla en plattform för ekonomisk modellprediktiv reglering (EMPC). Integrering av optimering och återkopplad reglering erbjuder nya möjligheter för att optimera ekonomiska kriterier, men också ökad flexibilitet. I denna första del av projektet har målen varit att utveckla grunderna för en sådan plattform samt utforska vilka fördelar EMPC kan erbjuda.
Långsiktiga effekter som förväntas
En matematisk modell av en pappersmaskin har implementerats och validerats mot processdata. Denna modell kan användas som substitut för en verklig maskin när regleralgoritmer utvecklas. EMPC använder också en processmodell och en lämplig modell har utvecklats för några av nyckelsambanden. Vidare har en metod för att identifiera modellparameterar med hjälp av mätdata tagits fram. Ett specifikt scenario för EMPC har studerats under förenklade förhållanden, med lovande resultat som följd. Tekniker för att estimera kvalitetsvariabler med virtuella sensorer har också studerats.
Upplägg och genomförande
Stora ansträngningar har gjorts för att parterna ska kunna dela med sig av sin kompetens. En minikurs i pappersproduktion genomförts, projektmöten har hållits med tekniska presentationer, gemensamma veckomöten med akademiska- och industrirepresentanter har hållits, internrapporter har skrivits, intern dokumentation har delats, och ett flertal besök/experiment vid ett pappersbruk har genomförts. Infrastruktur har byggts upp för att effektivt kunna inhämta mätdata och för att dela information. Mjukvaruverktyg för att förenkla algoritmutveckling har implementerats.