Du har inte javascript påslaget. Det innebär att många funktioner inte fungerar. För mer information om Vinnova, ta kontakt med oss.

Våra e-tjänster för ansökningar, projekt och bedömningar stänger torsdagen den 30 maj kl 16:30 för systemuppdateringar. De beräknas öppna igen senast fredagen den 31 maj kl 8:00.

Så kan Sverige bli starkare inom deeptech

Publicerad: 10 februari 2023

Med forskning i världsklass och framgångsrika storföretag har Sverige förutsättningar att vara ett föregångsland inom deeptech, det vill säga vetenskapsbaserade och samhällsförändrande bolag. Men för att komma dit finns stora gap att fylla, konstaterar Vinnova tillsammans med Tillväxtverket i en färsk rapport till regeringen. En bild som också delas av investerarveteranen David Sonnek på Navigare Ventures.

På David Sonneks bord ligger förhoppningsvis några av framtidens lösningar på dagens problem. Nya teknologier med vilka man kan bygga hjärnliknande datorer. Hur man kan använda t-mördarceller vid cancerterapi. Eller forskning om hur telekommunikation kan koda det vi menar, inte bara det vi säger, för att nämna några exempel. David Sonnek är, förutom ledamot i Vinnova styrelse, vd för Wallenbergstiftelsens Navigare Ventures, som investerar i just svenska deeptech-bolag, det vill säga vetenskapsdrivna bolag som med sina idéer och resultat från ofta banbrytande forskning vill ta lösningarna och föra över dessa till den kommersiella världen. 

– Deeptech handlar om nya teknologiplattformar som visar vägen framåt mot kommande lösningar, summerar han. 
Deeptech handlar om nya teknologiplattformar som visar vägen framåt mot kommande lösningar.

David_Sonnek.jpg
David Sonnek, vd för Wallenbergstiftelsens Navigare Ventures

Gör ny vetenskap till affärer

Någon universell definition av vad deeptech är finns dock inte. Amerikanska Boston Consulting Group tillskriver deeptech-bolagen egenskaper som problemlösande bolag för stora samhällsproblem och som ofta använder sig av minst två olika slags teknologier – och gärna har patent inom något av dem. Konsultgruppen konstaterar också att deeptech-företagens affärsidé allt som oftast handlar om att ta fram fysiska produkter och om att ta datakraft in i den fysiska världen. Vad som är bland det mest väsentliga, konstaterar både David Sonnek och Boston Consulting Group, är hur deeptech binder ihop de nya teknologierna med ingenjörskonst och företagsbyggande. 
 
Deeptech har också kommit att bli en bred etikett på olika företag baserade på ny teknik, till exempel sofistikerad AI, eller på alla de innovativa industriella företag som integrerar olika nya teknologier och förändrar sin bransch eller marknad – tänk Northvolt eller Heart Aerospace. Det blir dock något missvisande, menar David Sonnek.  
 
–  Däremot är de här företagen helt beroende av att ha föregåtts av deeptech-bolag som gjort grundteknologin tillgänglig. Vad vi egentligen menar när vi säger deeptech är unga bolag som baseras på ny teknik och vetenskap som knappt ännu används alls i några produkter. Det kan handla om helt ny batterikemi eller helt nya algoritmer för att integrera sensordata, teknik som måste testas och etableras i flera steg. Det går inte att bygga batteridrivna flygplan eller autonoma lastbilar med någon teknologi som kommer direkt från labbet. Deeptech handlar om att skapa stabila och väl fungerande teknologier för nya spännande bolag som till exempel Heart Aerospace eller Einride, teknologier som tog sina första kommersiella steg för kanske tio år sedan. Fast då var det ingen som hade hört talas om dessa. 
 
Däri ligger också en av de stora utmaningarna för svenska deeptech-bolag. Deras verksamhet skulle kunna innebära en revolution för den värld vi känner och vara en viktig del av nästa innovationssteg, en vetenskapsdriven möjliggörare som kan bidra till en mer hållbar värld. Men vem kan avgöra det tiotals år i förväg? 

Regeringsuppdrag för att främja deeptech

På uppdrag av regeringen har Vinnova tillsammans med Tillväxtverket kartlagt och utvecklat förslag som förbättrar förutsättningarna för forskningsintensiva startup-företag att växa i Sverige. Under arbetets gång har Vinnova identifierat styrkor och svagheter med den svenska deeptech-scenen, men också genomfört insatser i syfte att göra svenska deeptech-företag mer framgångsrika i att beviljas forskningsmedel och riskkapital som EU erbjuder och få tillgång till viktiga testmiljöer. Slutrapporten lämnades till regeringen i slutet av januari 2023.  

Anne Lidgard, som jobbat med regeringsuppdraget på Vinnova, pekar ut några av de utmaningar som kartläggningen har visat på för svenska deeptech-företag. En handlar om de entreprenöriella drivkrafter som behövs för att omvandla forskning till företag och dessutom kunna föra ut dem på en internationell nivå. 

Anne.Lidgard.jpg
Anne Lidgard, direktör, Vinnova 


Vi pratar om innovationer, men får inte glömma att om det inte finns någon entreprenöriell kraft däri så blir det inget. – Vi pratar om innovationer, men får inte glömma att om det inte finns någon entreprenöriell kraft däri så blir det inget. Vi har gott om kunskap och forskning, men det är entreprenören som är bränslet. Jag säger inte att forskarna måste bli entreprenörer men det saknas ofta insikter och metodkunskap om hur man kan tänka värdeskapande om sin forskning, säger Anne Lidgard.   

Hon pekar också på hur incitamentsstrukturen inom akademin skapar svårigheter för unga forskare att lägga tid på kommersialisering, då de samtidigt är pressade att publicera resultat för att kunna meritera sig för nästa forskningsanslag. 
 
–  Det leder till vissa inlåsningseffekter, säger Anne Lidgard. 

Ökat behov av riskkapital  

Samtidigt beskriver rapporten hur Sverige i jämförelse med andra länder och med andra startup-områden, som fintech eller SaaS (mjukvarubolag som erbjuder molnbaserade tjänster), investerar mindre i deeptech. En anledning är att många investerare inte har den kompetens och expertkunskap som krävs för att bedöma den framtida relevansen i deeptech-bolagen, att helt enkelt kunna avgöra vilka bolag som tiotals år fram i tiden har möjlighet att slå igenom stort, konstaterar Anne Lidgard. Deeptech-bolagens långa utvecklingscykler rimmar också illa med riskkapitalisternas egen affärslogik, där en investering och avyttring generellt går betydligt snabbare. 
 
Hon efterlyser en nationell strategi där det blir tydligt hur finansieringsbehov, behov av infrastruktur, expertnätverk och de utmaningar företagen möter i kommersialiseringsprocessen ser ut. Hela ekosystemet för deeptech behöver utvecklas, förklarar Anne Lidgard och det statliga ansvaret skulle behöva tydliggöras. 
– Ta till exempel Frankrike. De har samlat erbjudanden som stöttar startups under hela dess resa. De har till och med en särskild webbsida (lesdeeptech.fr) dedikerad för deeptech i Frankrike. Du hittar även liknande exempel i Storbritannien, säger Anne Lidgard. 
 
Riskerna med att inte ta utmaningarna på allvar, säger sig självt, lägger hon till. 
– Vi ser redan idag att Sverige förlorar en del av förädlingsvärdet då företag köps upp i tidig fas, eller att kommersialiseringspotentialen i våra forskningsinvesteringar inte tas tillvara. 

Missar teknologitåg

David Sonnek pekar på hur det finns ett gap mellan forskning och industri, investerare och även politiker. 

– Vi har forskning som är av högsta internationella klass. Vi har också ett antal framgångsrika storföretag. Men vår stora utmaning är att vi har svårt att koppla ihop forskningsresultat idag med industri imorgon.  
Vår stora utmaning är att vi har svårt att koppla ihop forskningsresultat idag med industri imorgon.  

Här ligger såväl Sverige som Europa efter  USA, som har en mer utvecklad förmåga att ta forskningsresultaten från labben hos universitet och forskningsinstituten och ge dem kommersiell bärkraft, menar David Sonnek. Ett av skälen är att storbolagen inte alltid varit så intresserade av nya forskningsresultat, utan i stället fokuserat på att optimera den teknik man redan har. 
 
– Vi är så rädda att bryta mot statsstödsregler och annat att vi gärna överger forskningen på  ett mindre moget stadium, långt innan kommersialisering är möjlig. I USA finns många federalt finansierade forskningsinstitut som tar forskning hela vägen fram till en prototyp eller demonstrator. Då blir det lättare att locka bolag att ta teknologin vidare mot kommersialisering och marknad.  
 
Ett annat av skälen är att storbolagen inte alltid varit så intresserade av nya forskningsresultat, utan i stället har fokuserat på att optimera den teknik man redan har.  

– Flera svenska och europeiska storbolag har missat ett antal teknologitåg då det inte har kopplat ihop sin framtidsplanering med möjligheterna som kommer från labben, säger David Sonnek. 

“Statliga initiativ behövs”

Av egen erfarenhet och med en bakgrund inom atomfysikforskning, samt som tidigare vd för statliga Industrifonden, ser han också ett större behov av att rätt slags investerare kan bidra till att gapet minskar. 
– Det är en särskild sorts kompetens och riskaptit som krävs – denna typ av bolagsbyggande kan bli dyrare och långsammare, men är också potentiellt väldigt lönsam. Vi är bara en handfull som vågar och vi skulle behöva vara några fler.  
 
Därför behövs det också statliga initiativ för att stärka deeptechbolagen, menar David Sonnek. Marknadskrafterna räcker inte till för att trygga Sveriges framtida konkurrenskraft, är hans budskap. 
– Vi har sällan levt i en omvärld som är så teknologiskt turbulent. Det sena –90-talets teknologier har haft sin breda, kommersiella framgångsperiod, men många av dem har nu nått “end of life” och går inte att optimera mer. Vilka nya teknologier blir vinnare? Hur ska de byggas? Ska kvantdatorer baseras på supraledare, icke-linjär optik eller jonfällor? Det är viktigt att få politiker och andra beslutsfattare att förstå hur relevant det just nu är med vetenskap och tillämpad forskning och att denna i högre grad kopplas ihop med de innovationsplattformar som en konkurrenskraftig och hållbar industri behöver.

Senast uppdaterad 17 april 2023

Statistik för sidan