Du har inte javascript påslaget. Det innebär att många funktioner inte fungerar. För mer information om Vinnova, ta kontakt med oss.

Våra e-tjänster för ansökningar, projekt och bedömningar stänger torsdagen den 25 april kl 16:30 för systemuppdateringar. De beräknas öppna igen senast fredagen den 26 april kl 8:00.

Akut behov av breda lösningar mot antibiotikaresistens

Publicerad: 15 november 2022

År 2050 väntas antibiotikaresistens orsaka 10 miljoner dödsfall per år enligt WHO. För att klara efterfrågan på nya former av antibiotika krävs innovation i hela utvecklingskedjan. Innovationsplattformen ENABLE-2 stöttar forskare och nya bolag i jakten på nya kraftfulla och träffsäkra antibiotika. Stödet handlar inte bara om pengar utan också om kompetens, tester och kommersialisering.

- Vi måste jobba på många olika fronter, där en av dem är utveckling av antibiotika, säger professor Anders Karlén, koordinator för ENABLE-2 och professor i datorbaserad läkemedelsdesign vid Farmaceutiska Fakulteten, Uppsala universitet. 

Anders Karlén

Anders Karlén, koordinator för ENABLE-2 och professor i datorbaserad läkemedelsdesign vid Farmaceutiska fakulteten, Uppsala universitet.

- Antibiotikaresistens kallas för den tysta pandemin, fortsätter han. Den smyger sig på oss och slår inte direkt som covid-19. Utmaningen med att ta fram de nya antibiotika som behövs är att de inte går att utveckla lika fort som ett vaccin mot covid. Det kan i stället ta mellan 10 och 15 år.

Den kommande veckan uppmärksammas hela världen på utmaningarna med antibiotikaresistens, under den Internationella antibiotikaveckan. Och det behövs – antibiotikaresistens är uttalat ett av de största hoten mot vår planet, enligt WHO. De 1,3 miljoner dödsfall som 2019 beräknas ha orsakats av infektioner på grund av antibiotikaresistens är fler än vad både malaria och HIV/AIDS skördar.

 

År 2050 förutspår WHO att upp till 10 miljoner människor per år kan dö till följd av resistenta infektioner, vilket är nära dubbelt så många som i dag beräknas ha dött till följd av covid-19.

Fler projekt behövs på tidigt stadium

Men trots att läget redan i dag är allvarligt är det nästan 30 år sedan en ny, framforskad antibiotikaklass kunde nå marknaden och sjukvården som färdig produkt. Det saknas incitament, finansiella medel och intresse från forskare och företag att ge sig in i utvecklandet av nya antibiotika, förklarar Anders Karlén.

- Antibiotika är inte intressanta för läkemedelsindustrin att utveckla, då de helst inte ska användas, vilket innebär att industrin inte får tillbaka sina satsade medel. Samtidigt är infektioner orsakade av resistenta bakterier i dag inte ett så omfattande problem i västvärlden, vilket gör att många i stället föredrar att rikta blickarna mot andra sjukdomsområden, sammanfattar han.

En viktig pusselbit för att hjälpa framtagandet av nya antibiotika handlar enligt Anders Karlén om att fylla på den så kallade pipelinen med molekyler i ett tidigt utvecklingsstadium.

- För att nå framgång i slutändan krävs ökade resurser till de tidigare faserna av antibiotikautveckling. Kommer det inte in några projekt tidigt i pipelinen så kommer det inte heller ut något i slutändan, säger han.

Plattform ger stöd i tidiga skeden

Där kommer ENABLE-2 in i bilden. Antibiotikaplattformen är en svensk nationell fortsättning på det omfattande EU-projektet ENABLE, där femtio europeiska lärosäten, biotech- och läkemedelsföretag förenades i jakten på nya antibiotika och som även det koordinerades av Anders Karlén. Kort innan det framgångsrika projektet ENABLE avslutades hösten 2021 tillkännagav Vetenskapsrådet ett anslag om 25 miljoner kronor till ENABLE-2 för 2022, något som nu upprepats för 2023.

Målet med plattformen, som utgörs av ett internationellt team med forskare och experter, är att ge stöd till lovande forskningsprojekt i den antibakteriella läkemedelsutvecklingens tidiga skeden, innan de är redo att nå kliniska studier. Med Vinnovas delaktighet i plattformen får även små och medelstora företag möjlighet att ta del av expertisen inom ENABLE-2.

- Antas man in i plattformen får man hjälp med att utföra de experiment som krävs i det tidiga stadiet av utvecklingsprocessen. I och med att vi har kompetensen och de experimentella resurserna samlade på plats blir det effektivare och går mycket snabbare, förklarar han.

Plattformen stödjer de beviljade projekten med de resurser som krävs för tidig läkemedelsutveckling. Detta inkluderar förutom antibiotikautvecklingskompetens till exempel kemi, mikrobiologi, ADME studier och in vivo försök. De substanser som tas fram utvärderas kontinuerligt och nya molekyler med bättre egenskaper kan framställas. Var fjärde månad utvärderas hur delmålen i varje projekt uppnåtts och om projektet ska få fortsatt stöd.

”Att få vara med är ovärderligt”

I dag finns fyra projekt på plattformen. Ett av dem är Umeå-baserade lifesciencebolaget QureTech Bio. Med sin kemiplattform jobbar företaget med att påverka bakterier inom tre områden, multi-resistent tuberkulos, klamydiainfektion och sjukhusrelaterade infektioner orsakade av grampositiva bakterier. Det sistnämnda projektet stöttas i dag av ENABLE-2. Målet är att en av QureTechs substanser ska ha egeneffekt, men även kunna användas i kombination med standardantibiotika för behandling av exempelvis MRSA, en sjukhusrelaterad resistent form av stafylokocker. I slutet av året är företaget redo att ta substansen vidare till djurstudier och om allt går vägen beräknas första kliniska studien att starta 2026.

- Att få vara med i ENABLE-2 är ovärderligt. Ska du utveckla ett läkemedelsprojekt från start till klinisk studie behövs mycket kompetens, som man som litet företag inte alltid besitter, hur skickliga forskare du än jobbar med, säger Helén Fält, vd för QureTech.

Hon bekräftar också bilden av en marknad som inte fungerar när det kommer till utvecklingen av nya antibiotika.

Helen Fält

Helén Fält, vd för QureTech

- Det saknas incitament för investerare och flera stora läkemedelsbolag, som inte ser hur deras kostnader ska kunna täckas. Här behövs modeller initierade från myndighetsnivå som kan ge ersättning för utvecklingskostnader. Idag förs det diskussioner, men inget är på plats ännu, säger Helén Fält.

Malin Eklund är handläggare på Vinnova och ser hur plattformen blir en viktig del av alla de insatser som behövs i kampen mot resistenta infektioner.

- Genom ENABLE-2 fångar vi upp goda idéer både från mindre företag och från akademin, så att alla bra idéer kan föras vidare, säger hon.

Bred kamp krävs

Malin Eklund poängterar också att ENABLE-2 bara är en del i kampen mot antibiotikaresistens och att det behövs inte bara innovationer i form av nya läkemedel, utan innovationer också på systemnivå.

­- Därför jobbar Vinnova med en bred portfölj när det gäller antibiotikaresistens. Det är mycket viktigt att se till att alla delar av utvecklingskedjan fungerar, det vill säga från idé till studier på människor, produktion av läkemedlet och säkrad tillgång för hälso- och sjukvården. Som komplement stödjer vi till exempel också Folkhälsomyndigheten med att testa ersättningsmodeller för att se till att fungerande antibiotika finns tillgänglig vid exempelvis cancerbehandling med mera. Det är viktigt att Sverige på ett bra sätt tillsammans med andra länder bidrar, säger Malin Eklund.

För problemet är ju uttalat globalt och kommer bara kunna lösas med hjälp av förenade internationella krafter, poängterar Anders Karlén. Han är förvisso positiv till hur problemet i dag uppmärksammas och ser hur initiativen har ökat markant jämfört med för tio år sedan, men att det behövs betydligt mer. 

- Vi måste jobba på många fronter och stöttar vi inte med den här typen av projekt så kommer inte pipelinen att fyllas på. Tittar vi på denna i dag så är den inte välfylld, kommenterar han.

Vinnovas satsningar i kampen mot antibiotikaresistens

Senast uppdaterad 16 november 2022

Statistik för sidan