Du har inte javascript påslaget. Det innebär att många funktioner inte fungerar. För mer information om Vinnova, ta kontakt med oss.

Vinnova satsar på hållbar omställning av textilsystemet

Publicerad: 10 maj 2022

Textil- och klädbranschen är idag en resurskrävande industri där det finns stort utrymme att stärka upp miljö- och hälsoperspektiven. För att nå målen i Agenda 2030 behöver industri och handel ställa om, vilket kräver ett sammantaget grepp där hela värdekedjan blir belyst och utvecklas med hållbarhet och cirkularitet i fokus. Nu kraftsamlar Vinnova genom en ny satsning för ett hållbart textilsystem.

Textil- och modeindustrin har stor potential att bidra till att uppfylla hållbarhetsmålen, men det är en lång väg dit. Trots en ökad miljömedvetenhet har textilkonsumtionen ökat med 30 procent per person i Sverige de senaste 20 åren. Enligt Naturvårdsverkets siffror från 2019 köpte vi i Sverige i snitt 13,7 kilo textilier per person, samtidigt som vi kastade 7,5 kilo i soporna.

Alexander Alvsilver arbetar med systemomställning på Vinnova och är en av de som ligger bakom med den nya textilsatsningen. Han är tydlig med målsättningen.

– ­Textilsystemet är i behov av att ställa om. Det är utgångspunkten. Sättet vi producerar textil, designar produkter, använder och återvinner måste ändras. Det finns vilja att ställa om och det görs många bra isolerade initiativ men sammantaget går det för sakta och händer för lite.

Cecilia Tall, generalsekreterare hos TEKO, Sveriges Textil- & Modeföretag, håller med om att hastigheten behöver öka, men ser också hur Sverige har en stor potential att ligga långt framme i omställningen.

– Svensk textil- och modeindustri ligger långt fram i utvecklingen av nya innovativa produkter och lösningar för att anpassa sig till nya krav på hållbarhet. Vi har i stort sett fossilfri energi och har under årtionden bytt ut skadliga kemikalier och satsat på att hushålla med vatten och resurser. Vi är i gång, men takten måste öka.

Utveckling av systemdemonstrator

Vinnovas nya textilsatsning går ut på att låta möjliga lösningar för att ställa om till ett hållbart textilssystem testas ute i verkligheten. Fokus ligger på att på sikt åstadkomma förändringar på systemnivå som kan visa vägen för hur systemet, alltså hela textilbranschen, kan välja rätt väg framåt.

– Det räcker inte med att ha enstaka initiativ. Vi behöver förändringar på flera ställen i industri, i försäljning och i samhället. Det räcker inte med bara med exempelvis återvinning. Vi måste zooma ut och ha hela systemet som perspektiv, menar Alexander Alvsilver.

Metoden är att utveckla en systemdemonstrator som visar på hur strategiskt utvalda lösningar tillsammans kan förändra ett system i en riktning. En systemdemonstrator pekar inte endast på behov av teknisk innovation, utan också på beteenden, kultur, regelverk, gränssnitt och marknader och hur de behöver utvecklas för att den önskade förändringen ska kunna bli verklighet.

Systemdemonstratorn är inte teoretisk. Den genomförs handgripligen i ett verkligt sammanhang. Relevanta aktörer i systemet går samman för att identifiera möjligheter, hinder och vägval. Det är samspelet mellan lösningarna och verkligheten som är nyckeln och målet.

Cecilia Tall från TEKO menar att värdet av satsningen har fler dimensioner.

– På den större arenan innebär ett lyckat exempel på ett hållbart system att transformationen mot ett mer hållbart textilsystem i ett internationellt perspektiv kan gå fortare. Men det innebär också att svenska företag är med och leder omställningen vilket skapar nya hållbara jobb i Sverige, och exportmöjligheter för svenska företag.

Identifiera utmaningar

Vilka hinder finns det då som ligger i vägen för en mer hållbar riktning?

Birgitta Losman är hållbarhetsstrateg vid Högskolan i Borås och Regeringens utredare för producentansvar textil.

– Det största hindret för ett mer hållbart textilsystem är den ökade konsumtionen av ny fiber. På företagsnivå är lönsamhetsfrågor både mellan företag och mellan företag och konsument en utmaning. Design, materialval och kvalitet är viktiga för ökad hållbarhet, men kan vara svårt för företagen att nå lönsamhet på kort sikt. På individnivå är vår konsumtionskultur ett hinder liksom att hållbara produkter och tjänster ofta kostar mer på kort sikt vilket hämmar en mer hållbar konsumtion.  

Enligt Birgitta Losman finns det redan en rad goda initiativ i industrin men de befinner sig tyvärr ofta ute i marginalen. Vi står långt från att cirkulera textilt material på ett resurseffektivt sätt idag.

– Det krävs ett normskifte både i industri och från konsumenter. Vi får ofta höra att det finns ett stort glapp mellan vad företag skulle vilja göra när det gäller hållbarhet och vad som faktiskt görs och att det finns behov av konkret samarbete och stöd.

Vinnovas arbete framåt

Vinnovas roll är att mobilisera olika intressenter både inom och utanför textilbranschen. Alla intresserade aktörer välkomnas att vara med. Samtidigt kartläggs viktiga satsningar, exempelvis inom teknik- eller policyutveckling, inom systemet.

Nästa steg i arbetet är att finansiera ett antal förberedelseprojekt för att kunna lägga grunden för kommande systemdemonstrator. Här ingår bland annat att hitta utmaningar och identifiera ett antal innovationer som är mogna för att testas i verkligheten. Detta hoppas Vinnova kunna uppnå under hösten, för att sedan fortsätta att lägga pusslet över hur hela systemet kan förändas.

– En satsning av det här slaget är ju explorativ i grunden. Det finns inget ”one size fits all” när avsikten är att förändra ett helt system med oändligt många komponenter och rörliga delar, menar Alexander Alvsilver.

Birgitta Losman har ett viktigt medskick inför fortsättningen:

– Det behövs spetsiga case som visar att stora förändringar är möjliga men också breda projekt med viktiga mindre förändringar som kan få stor effekt när de skalas upp. Här kan Vinnova göra stor skillnad genom att skala upp existerande satsningar i Sverige.

Senast uppdaterad 14 april 2023

Statistik för sidan