Du har inte javascript påslaget. Det innebär att många funktioner inte fungerar. För mer information om Vinnova, ta kontakt med oss.

Våra e-tjänster för ansökningar, projekt och bedömningar (Intressentportalen) stänger torsdagen den 20 januari kl 16:30 för systemuppdateringar. De beräknas öppna igen senast fredagen den 21 januari kl 8:00.  

Vägen till hållbar förändring – ett missionsorienterat arbetssätt

Publicerad: 10 december 2021

Missions, vad är det? Hur funkar ett missionsorienterat arbetssätt och varför är det vägen till hållbar förändring? Dan Hill, director of strategic design hos Vinnova, förklarar hur verklig samhällsförändring går till, och varför den bara kan hända när alla som berörs är med i loopen och jobbar mot samma mål.

Det handlar om att involvera, driva tillsammans, se varandras perspektiv.

- Och framför allt om att enas om kraftfulla tydliga riktningar mot viktiga gemensamma mål där alla som berörs deltar, förklarar Dan Hill.

I en intervju berättar han om Vinnovas missionsorienterade arbete, om samhällsförändring som sker just nu och om stora svenska och internationella missionssatsningar som gör avtryck i människors vardag. Vi får också en smygtitt in i Vinnovas handbok "Designing missions"  om hur samhällsförändring går till i praktiken.

Ett supereffektivt verktyg att driva samhällsutveckling mot hållbara mål 

Dan Hill 400.jpg

Designing missions - a playbook in getting it done, lanseras 18 januari under det globala eventet Sweden innovation days. En smyggtitt i handboken finns längre ner på denna sida. Den är en berättelse om två missionsorienterade satsningar inom mat respektive mobilitet som Vinnova driver tillsammans med berörda aktörer. Handboken är också en guide i att driva samhällsförändring.

Missionsorienterat just nu

Missions som begrepp har vuxit på senare år och just nu pågår ett antal missionsorienterade satsningar på bred samhällsbasis i både Sverige och internationellt. I ett närbesläktat EU-initiativ utforskar till exempel rörelsen New European Bauhaus systemförändring med drivande deltagare från flera olika sektorer.

I Sverige har vi bland annat hakat på New European Bauhaus-rörelsen i en samhällssatsning för framtidens hållbara och inkluderande livsmiljöer - Visioner i norr. Sex svenska Norrlandsstäder driver tillsammans med fem myndigheter en samhällsförändring på bred front.

Missions för mat och mobilitet

Vinnova har under två år drivit en missionsorienterad process kring två pilotuppdrag inom de stora samhällsutmaningarna hälsosam, hållbar mobilitet samt hälsosam, hållbar mat. Detta har engagerat hundratals intressenter på olika sätt.

gatan_bord_1200x800_elsasoläng.jpg

Under konceptet Gatan samlas boende, fastighetsägare, butiker, myndigheter, mobilitetsleverantörer m.fl. för att gemensamt utforma gatumiljön. Foto: Elsa Soläng/ArkDes/LundbergDesign

I processen har aktörerna utforskat hur behöver agera på ett meningsfullt och konstruktivt sätt i vardagliga system och miljöer för att uppfylla gemensamma mål. Ur denna process uppstod två tydliga missions - konceptet Gatan respektive Skolmåltiden.

  • Kring konceptet Gatan samlas boende, fastighetsägare, butiker, myndigheter på olika nivåer, små och stora mobilitetsföretag (t.ex. Voi och Volvo cars) för att gemensamt planera, designa och testa gatu- och livsmiljöer för trivsel, säkerhet och hälsa.
  • I ett antal svenska kommuner arbetar skolpersonal, leverantörer, matproducenter och elever gemensamt för att förbättra kvalitet och upplevelse i systemet kring skolmåltiden, delvis med stöd från Vinnova.

- När vi inledde missionsarbetet på Vinnova valde vi medvetet att börja med strategisk hanterbara områden som mat och mobilitet. Initiativ där det krävs ett brett engagemang från flera sektorer för att lyckas med en systemförändring, berättar Dan.

Där tankar blir verklighet

Ett annat exempel på missionorienterade samhällssatsningar är det nationella initiativet Reel för stora eldrivna transportfordon. Fordon som rullar på våra vägar just nu i en så kallad systemdemo - döpt till Reel. Det är ett landsomfattande försök i verklig miljö som inte bara innefattar fordonen utan där alla inblandade parter deltar och bidrar. Från fordonstillverkare och förare till energileverantörer (med bland annat laddstationer) samt berörda myndigheter.

Stora samhällsutmaningar kräver nya angreppssätt. Vi är inte hjälpta av abstrakta modeller.

I initiativet ”missions för en hållbar industri” driver näringsliv och berörda myndigheter, däribland Vinnova, ett arbete över alla sektorsgränser för att nå klimatneutralitet i Sverige senast år 2045.

- Och även hälsosektorn har insett hur mycket starkare påverkan och utvecklingspotentialen blir när de jobbar över sektorsgränserna globalt och nationellt, tillägger Dan Hill.

Ett vinnande koncept – eller det enda?

Dessa satsningar, och fler som pågår, arbetar på bred samhällsbasis för att testa förändring i hela system. Försöken kallas även systemdemos och består av hela system och flöden i människors vardag som vi har möjlighet att studera effekterna av och vidareutveckla medan de pågår.

Metoden är i de flesta fall ett missionsorienterat arbetssätt.

grafisk facilitator.jpg Innovationsrådet i Kalmar (12).jpg

Missionsorienterad facilitering till vänster och Innovationsrådet under en missions-workshop med Vinnova till höger.

- Ett supereffektivt verktyg att driva samhällsutveckling mot hållbara mål, menar Dan Hill. Satsningarna som pågår är alla effekter av målsättningar som förankrats brett och modelleras under workshops på ett tidigt stadium.

Att samla "systemet i rummet" med allas infallsvinklar är kärnan och startpunkten i det missionsorienterade arbetssättet.

Just detta att "samla systemet i rummet"  – alla representanter från olika sektorer och intressegrupper – är grundläggande och kärnan i ett missionsorienterat arbetssätt. Självklart handlar det om flera rum vid flera olika tillfällen i verkligheten, såväl som bilaterala diskussioner, digitala workshops, intervjuer och fältstudier.

Tanken är att föra människor samman, och att arbeta tillsammans systemiskt, över gränser och silos. Och att testa och utveckla under tiden.

Uppifrån och nerifrån - då och nu

Intressant att notera från handboken Designing missions är ett par exempel på svenska missions från förr. Som 60-talets miljonprogram för bostäder som alla skulle ha råd att bo i. Eller 90-talets nollvision för trafiken, initierat av Trafikverket. Båda dessa hade breda samhälleliga missions som drivkraft – som att alla människor ska ha råd att bo eller att ingen ska behöva dödas i trafiken.

Finns det redan en tradition att jobba missionsorienterat i Sverige?

Så vad är nytt?

- I en missionsorienterad process måste initiativen komma både uppifrån och nerifrån i samhällshierarkin – top town, bottom up. Det är grundläggande. Och det behövs en känsla av ambition och mod i arbetet. Kärnfrågan i en mission ska ha relevans för alla inblandade för att nå effekt i samhället. Och processen måste skapa nätverk mellan aktörerna och få dem att jobba ihop.

Då griper förändringen in i ett system av aktörer och flöden, och vi närmar oss det som kallas systemutveckling. Eller systeminnovation. Missions och missionsorienterat arbetssätt blir ett effektivt verktyg för att nå systeminnovation.

Smygtitt i handboken om samhällsomvandling

Designing missions - a playbook in getting it done - lanseras 18 januari under Sweden innovation days då Dan Hill håller en presentation kring arbetssättet. Den digitala versionen kommer att publiceras här på vinnova.se samma dag.

I handboken redovisas bland annat fyra steg för hur hållbar samhällsförändring kan gå till. 

1. Medvetandegörande – se behoven: Samla en så blandad grupp som möjligt med representanter från alla infallsvinklar för att hitta ett gemensamt perspektiv. Försök att se startpunkter där flera aktörer möts i flöden och sammanhang.

2. Forma missions - målbilder utifrån de mönster och flöden ni ser i systemet. Var finns de så kallade akupunkturpunkterna – situationer, platser och sammanhang där aktörerna möts? Vilka möjligheter och målbilder kan ni enas om utifrån dem?

3. Skapa prototyper – modeller där ni kan testa och demonstrera systemet. Hur kan samarbeten och funktioner fungera bättre? Vad går att ändra och hur kan det fungera bättre? Bestäm vad ni vill börja med. Testa och gör om.

4. Demonstratorer (kallas även systemdemos) Kan ni skala upp modellen? Går era lösningar och förslag att omsätta i storskaliga försök? Vilka aktörer behöver ni involvera i nästa steg?

Oavsett om vi hanterar fattigdom, klimatförändringar eller ojämlikheter i hälsa, kan vi inte lösa problemen som individer. Förändringen måste ske på systemnivå. Och initiativen måste komma både uppifrån och nerifrån för att nå effekt.

 

 

Senast uppdaterad 16 december 2021

Statistik för sidan