Du har inte javascript påslaget. Det innebär att många funktioner inte fungerar. För mer information om Vinnova, ta kontakt med oss.

Omvandling och fasta tillstånd

Materialvetenskapens etablering vid svenska universitet

Bokomslag Omvandling och fasta tillstånd
Utgiven
2016-oktober
Serienummer
VA 2016:06
Utgivare
Vinnova
Författare
Johan Gribbe
ISBN
978-91-87537-52-3
ISSN
1650-3104/1651-355X
Antal sidor
130

Denna studie behandlar materialvetenskapens utveckling och etablering vid svenska universitet med tonvikt på perioden från 1970-talet och fram till idag. Syftet är att förklara strukturen hos dagens svenska forskningssystem genom att analysera dess historiska utveckling.

Sverige etablerade sig under efterkrigstiden som en framstående forskningsnation inom flera av de framväxande forskningsdiscipliner som gavs beteckningen materialvetenskap. Impulsen till utvecklingen av denna nya vetenskapsgren kom från USA och bestod av ett sammanväxande av flera etablerade forskningsgrenar, motiverad och finansierad inte minst av dåtidens militära satsningar. För etableringen i Sverige, och för den fortsatta utvecklingen från 1970-talet och framåt, spelade statliga forskningsfinansiärer en inte obetydlig roll.

När Vinnova 2016–2017 genomför en effektanalys av några av sina (mer sentida) satsningar inom materialforskningsområdet är det viktigt att förstå den djupare kontext som framväxten av en svensk materialforskning under andra halvan av 1900-talet utgör. Föreliggande rapport har därför genomförts på uppdrag av Vinnova. Författaren har emellertid fått avgränsa och förhålla sig relativt fritt till uppgiften att göra en översikt av materialområdet utifrån en teknisk, en forskningsmässig och en industriell aspekt. Resultatet är en historisk analys över olika faktorers betydelse – tekniken, forskningsfinansieringen och industrin – för framväxten av det materialvetenskapliga fältet i Sverige, dess innehåll och inriktning. Framförallt är det forskningsfinansieringen roll som belyses och hur de prioriteringar som gjorts har styrt resursernas fördelning. Effekter av dessa prioriteringar på längre sikt är särskilt intressanta. Den teknik och forskningsinfrastruktur som byggts upp med forskningsanslag och med givna syften under en period, får en annan roll och betydelse för den faktiska forskningens innehåll och den vetenskapliga utvecklingen vid senare perioder.

Underlag för studien har varit utredningar och rapporter från forskningsfinansiärer, men framförallt intervjuer med forskare som själva varit med under den period som avhandlas.

Senast uppdaterad 23 februari 2018

Statistik för sidan