Resurseffektivitet för Sveriges konkurrenskraft
| Diarienummer | |
| Koordinator | KUNGL. Ingenjörsvetenskapsakademien IVA - Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien |
| Bidrag från Vinnova | 4 000 000 kronor |
| Projektets löptid | december 2013 - augusti 2016 |
| Status | Avslutat |
Syfte och mål
Genom att fästa blicken vid år 2050 då vi beräknas vara 9 miljarder människor på jorden, samt starta en diskussion mellan företag och branscher hur vi hanterar resursflöden, så har projektet gett ny fakta till tankearbetet kring mer effektiv resurshantering. Arbetet med att kartlägga materialflöden har varit en viktig byggsten i den diskussionen, som har fortsatt med affärsmöjligheter och som framledes behöver titta närmare på affärsmodeller. Projektets resultat är även ett viktigt bidrag som utgångspunkt för näringslivets dialog med politiken, både nu och framöver.
Resultat och förväntade effekter
Projektet har bidragit med en ny vinkel i arbetet med resurseffektivitet genom arbetet med materialflöden från vagga till grav. Vi har visat på mycket omfattande svinn, låg nyttjandegrad på produkter och möjligheter till synergier mellan företag och branscher för att öka resurseffektiviteten. Utifrån dessa brister i resurseffektiviteten har vi identifierat affärsmöjligheter. Vi kan även peka på ett antal områden för policyutveckling för att stötta näringslivets arbete med resurseffektivitet.
Upplägg och genomförande
Upplägget har fungerat väl med arbetsgrupper, med en ordförande som även sitter i styrgruppen, och en deltidsprojektledare som varit ytterst dedikerade. Projektresultatet har mött stort intresse. Hade mer tid funnits hade arbetet med affärsmodeller fått större fokus, vilket skulle vara ett intressant och viktigt arbete framöver, för att bli mer konkreta gentemot näringslivet. En av projektets stora fördelarna har varit att visa vikten av det breda samhällsperspektivet.