Ökad sensorisk kompetens för förbättrade livsmedel och goda ätvanor
Diarienummer | |
Koordinator | SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB - SIK Göteborg |
Bidrag från Vinnova | 2 432 000 kronor |
Projektets löptid | december 2008 - december 2011 |
Status | Avslutat |
Viktiga resultat som projektet gav
Huvudsyftet är att stärka samarbetet mellan KU-LIFE och SIK genom följande delmål: 1)utveckling av ny forskningsmetodik för att förbättra ätkvalitet hos livsmedel samt förbättrade ätvanor. Ny metodik länkas till befintliga sensoriska metoder, där en del är att studera hur upplevd komplexitet hos livsmedel kan påverka preferenser och val av mat 2)initiera och deltaga i nationella såväl som internationella nätverk, program och studier 3)publicering av forskningsresultat Dessa delmål gör att ännu ett syfte kan uppfyllas, nämligen en förstärkning av projektledarens kompetens och vidare karriärmöjligheter.
Långsiktiga effekter som förväntas
Ambitionen är att bygga en stabil grund för fortsatt och fördjupat samarbete mellan SIK och KU-LIFE. Det korta geografiska avståndet är en fördel för att detta ska lyckas. Strategin för projektledaren är att finna nya och möjliga samarbetsformer, bl a genom bildandet av strategiska nätverk. Det är också av största vikt att tillämpa och implementera akademisk forskning inom industrin, liksom att stärka det sensoriska området genom utbildningsprogram och genom att deltaga i internationella möten och samarbeten. Vidare ska projektledarens karriärmöjligheter stärkas genom fokusera på fördjupad forskning inom sensorikområdet. Detta kommer att ge henne möjligheter att avancera inom både SIK och SPs institutsgrupp.
Upplägg och genomförande
Projektet planeras att starta i januari 2009 och avslutas i december 2011. Under två första åren kommer projektledaren huvudsakligen att arbeta från KU-LIFE (Köpenhamn) och under det sista året från SIK (Göteborg och Lund). Under hela projektets gång kommer hon att frekvent resa mellan KU-LIFE och SIK för att upprätthålla och förstärka samarbetet genom implementering av ny forskningsmetodik hos båda enheterna. Till att börja med kommer de metoder som används hos respektive enhet att utvärderas och eventuellt vidareutvecklas för att sedan återimplementeras i ny form. Av stor vikt är att kunna anpassa ny metodik industriellt. Nationellt såväl som internationellt samarbete kommer att vara viktiga. Vidare kommer ansträngningar att göras för att ansöka om kompletterande forskningsanslag, tex via EU.