New Public Management på operativ nivå. Om chefskapets förutsättningar i den kommunala praktiken.

Diarienummer 2008-01945
Koordinator IPF - INSTITUTET FÖR PERSONAL- OCH FÖRETAGSUTVEC - IPF - Institutet för Personal- och Företagsutveckling Aktiebolag
Bidrag från Vinnova 2 031 600 kronor
Projektets löptid juli 2009 - juli 2012
Status Avslutat

Syfte och mål

New Public Management på operativ nivå - Om chefskapets förutsättningar i den kommunala praktikenInledningForskningen om chefers arbete i praktiken har gjort att många föreställningar har kommit på skam. Det har nämligen visat sig att chefer inte alls i den utsträckning som man länge trott har möjlighet att i lugn och ro ägna sig åt reflektion och beslutsfattande i strategiska frågor. Istället karakteriseras chefers arbete i hög grad av fragmentering, ”brandkårsutryckningar”, hantering av operativa frågor och en massa prat. Vad som är unikt för chefskap inom offentlig sektor är dock fortfarande en ganska sparsamt undersökt fråga. I det projekt som beskrivs nedan står rektorn som chef i fokus. Skolan har varit objekt för forskning under lång tid och ur många olika perspektiv och rektorn som pedagogisk ledare är belyst. Kunskapen om rektorns chefsroll är dock desto mindre. Denna studie avser bidra till detta kunskapsfält.Utgångspunkt och syfteEn utgångspunkt för projektet är den idéströmning inom offentlig sektor som med tiden har kommit att kallas för New Public Management (NPM). Begreppet NPM kan betraktas som en etikett framtagen av forskarsamhället för att omfatta en mängd olika teorier, modeller och verktyg som införts i offentlig sektor med privata företag som förebild. Att förutsättningarna för offentlig verksamhet förändrats över tiden och att företagslika sätt att organisera, styra och leda har införts betraktas dock här som ett faktum . NPM som forskningsfält är enormt och fenomenet har studerats i många vetenskapliga arbeten både i Sverige och internationellt. Ambitionen med föreliggande studie har inte varit att bidra till detta forskningsfält i någon nämnvärd omfattning. Här undersöks således inte NPM som fenomen utan vad denna idéströmning innebär för rektorns arbete som chef.Undersökningens genomförande En kombination av datainsamlingsmetoder har använts. Undersökningens datainsamling har i huvudsak följt tre faser. Den första fasen omfattade planering och genomförande av fem förberedande intervjuer i syfte att precisera undersökningens syfte och fokus. Den andra fasen omfattade genomförandet av 22 kvalitativa intervjuer med grundskole- och gymnasierektorer i Uppsala kommun och Stockholms stad. Syftet med intervjuerna var att ge en övergripande förståelse för rektorns arbete men också att ge ett underlag för kvalitativa analyser och för enkätkonstruktionen. Den tredje fasen omfattade konstruktion av en enkät samt distribution av denna. Enkäten distribuerades till samtliga kommunala grundskole- och gymnasierektorer i de båda kommunerna, totalt 212 st. Av dessa rektorer svarade 161 på enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 76 procent. Resultat - En ”ny” roll för rektor - hur kan nya förutsättningar skapas?Att rektorer känner sig överbelastade och slits mellan olika aktörers krav och förväntningar är något som framkommit av undersökningen. Detta var dock inte ett oväntat resultat utan snarare en bekräftelse av den bild som ges bland annat i media. Mer oväntat var att många rektorer ändå trivs med sitt jobb och att de upplever att de har både ett adekvat handlingsutrymme och kontroll över sin egen tid. En förklaring till denna paradox kan vara att uppdraget som rektor och målen för skolan är tydliga, men rollen som ledare och chef inte är lika tydlig, samtidigt som det stora antalet mål inom stat och kommun gör det problematiskt att prioritera. Den förhållandevis nya roll som rektorer beskriver ställer krav på att:Kunna kommunicera såväl internt med lärare och elever som externt med uppdragsgivare, föräldrar, media och andra intressenter;Kunna hantera alla tidigare arbetsuppgifter parallellt med nya som marknadsföringsinsatser, utarbeta affärsstrategier mm.;Kunna prioritera bland mål och skapa delaktighet bland medarbetarna;Vara synlig;Leda det pedagogiska utvecklingsarbetet.Sammantaget är utökade ansvarsområden och alltfler arbetsuppgifter något som många rektorer upplever då det finns förväntningar på att rektorn ska ha ansvar för ”allt”. De olika uttrycken för New Public Management har samtidigt medfört ett annat förhållande till tiden. Konkurrensutsättningen gör att rektorn mer än tidigare måste planera framåt och ha genomtänkta strategier för långsiktig överlevnad och kvalitetsförbättringar. Samtidigt ter sig den omedelbara tillvaron som alltmer oförutsägbar. En skola kan förlora elever från den ena veckan till den andra. En incident kan göra att rektorn hamnar på första sidan i morgontidningen. Samtidigt som den ”nya” tiden innebär en högre grad av osäkerhet, krävs alltså en längre framförhållning och planering i linje med att verksamheten ska bedrivas i företagslika termer. Den huvudsakliga slutsatsen som kan dras mot bakgrund av detta är att rektorns roll förändrats, men att skolans organisation och förväntningarna på rektor inte tycks ha förändrats i samma utsträckning. Genomgående i undersökningen finns rektorernas känsla av otillräcklighet, trots ett högt engagemang i den egna skolans och personalens utveckling. En fråga som blir central då är hur det pedagogiska ledarskapet och utvecklingsarbetet ska kunna bedrivas utifrån de ovan beskrivna förutsättningarna? Kan det vara så att för mycket fokus legat på rektorn som individ och att det nu är dags att rikta blicken mot organisationsstrukturer, arbetssätt och ansvarfördelning inom skolan? Fler arbetsuppgifter och mer ansvar kan troligen inte läggas på rektorernas redan överbelastade axlar och för att avlasta rektor räcker det troligen inte med fler administrativa system. Vad som krävs är kanske, vilket många rektorer också önskar, snarare en genomgång av varje skolas specifika behov och riktade utvecklingsinsatser som svarar mot dessa behov. Det skulle då handla om att dels skapa en organisation som avlastar rektor, men också att skapa en medvetenhet om de förutsättningar som gäller i en konkurrensutsatt verksamhet.CHAR(13) + CHAR(10)

Texten på denna sida har projektgruppen själv formulerat och innehållet är ej granskat av våra redaktörer.