Nanopartiklar-storlekens, formens, kemins och topografins betydelse för inflammatorisk respons
Diarienummer | |
Koordinator | Uppsala universitet - Institutionen för teknikvetenskaper |
Bidrag från Vinnova | 1 916 000 kronor |
Projektets löptid | augusti 2011 - juni 2016 |
Status | Avslutat |
Viktiga resultat som projektet gav
Nanopartiklar används i ökad omfattning i olika produkter. Vi vet lite om vilka effekter dessa partiklar har, men flertal studier antyder att nanopartiklar kan vara toxiska. Det är alltså viktigt att kunna bedöma den toxikologiska effekten samt främja säker utformning och användning av nanomaterial. Vi har fokuserat på nanopartiklar som används inom biomaterialområdet, genom att studera hur storlek och morfologi av kalciumfosfatpartiklar påverkar inflammation.
Långsiktiga effekter som förväntas
Även om användningen av nanomaterial är fördelaktiga i många avseenden kan överdriven exponering ge toxiska effekter. För att förstå och minska de tillhörande hälsoriskerna är det därför viktigt att utvärdera dessa material. Kemin, morfologin och storleken hos varje nanomaterial avgör dess biokompatibilitet. Syftet med projektet var därför att utvärdera hur storleken och formen av kalciumfosfatpartiklar påverkade immunförsvaret. Våra resultat visar tydligt (både in vitro och in vivo) att båda dessa parametrar kan ha en radikal påverkan på det inflammatoriska svaret.
Upplägg och genomförande
Nanopartiklar tillverkades på ett reproducerbart sätt och karakteriserades (storlek, form, ytkemi och topografi). Det inflammatoriska svaret utvärderades genom direkt exponering, in vitro och in vivo. Graden av inflammation och toxisk effekt är avgörande för utveckling och användning av nanopartiklar. Våra experiment visar ett brett spektrum av resultat som en funktion av partikelstorlek och morfologi, från inget inflammatoriskt svar till akut inflammation.