Immateriella tillgångar för global och Svenskt konkurrenskraft och ekonomisk, social och miljövänlig

Viktiga resultat som projektet gav

Syftet med förstudien har varit att analysera det gap i Sveriges position i Intangible Assets, IA, (immateriella tillgångar, IM) som förefaller finnas jämfört andra länder, samt förslag till projekt vilka syftar till ökad konkurrenskraften i en global värld. En jämförande analys med mindre länder, IA metoder för företag samt en ekonomisk analys har varit målet. En ”primer” har lagts till där en IA taxonomi föreslås som bas för standardisering av IA begrepp i Sverige. Syftet med primern har varit att skapa en förförståelse för graden av angelägenhet och prioritet kring IA för Sverige.

Långsiktiga effekter som förväntas

Resultatet pekar på att Sverige har förlorat mark i sin IA positionfrån en hög nivåtill andra mindre länder under de senaste 15 åren. Även företags grad av medvetenhet kring IA förefaller inte vara på övriga länders nivå, trots att USA, Tyskland och Japan använt sådana metoder i 25 år för att analysera IA, icke-finansiella risker, etc. Denna situation är angelägen, speciellt i den digitala ekonomin. Ett program föreslås för ökad medvetenhet inom IA: bidrag för hög-potential idéer, nationell koordinering i IA-lab, mm, vilket kan ändra incitamenten för investeringar i IA för Sverige.

Upplägg och genomförande

Data från 60+ länder över 15 år som mäter National Intellectual Capital har använts för att jämföra Sverige med andra mindre nationer. En lista av internationellt använda metoder för att mäta och analysera IA för företag har valts ut och exemplifierats, en ekonomisk inramning för att koppla ekonomisk, social och mijöpolicy till IA har använts. Akademisk litteratur, näringslivsnyheter och expert diskussioner har använts för att skapa en överblick som kallar på snabb handling genom ett förslag till efterföljande projekt som adresserar detta IA gap för Sverige.