Designmetodiken som grund för multidisciplinär innovationsprocess

Syfte och mål

En central utgångspunkt var tidigare forskning som pekade på att design har gynnsamma effekter på företags innovationsförmåga. Tidigare studier har framför allt fokuserat designmetoder och designintegrering i befintliga produktutvecklingsorganisationer. Utgångspunkten i det här projektetvar istället att låta design som yrkeskunnande ´ta plats´ genom att involvera multidisciplinära grupper i fem företag utan tidigare designerfarenhet att uppleva design ´hands-on´, som en möjlig innovationsprocess under ledning av en yrkeskunnig designer (en designer per företag) och SVIDs projektledare.Denna ansats har gett en unik möjlighet att fördjupa kunskapen om designs bidrag till innovation. Under projektets gång har dessutom intresset för designs bidrag till innovation ökat, både kopplat till konceptet Design Thinking som en metodansats, och inom EUs policyarbete kopplat till begreppen kreativa näringar och kreativitet. Studiens fokus på yrkeskunnande har gett möjligheter att visa på andra förståelser av design bidrag, som inte täcks in av dessa begrepp och koncept.Genom att istället förstå processerna som processer av meningskapade genom design, har studien bidraget till att skapa en brygga mellan designteori (tex Schön - designern som en reflekterande praktiker) och innovationsteori (tex Verganti innovation of meaning). Detta perspektiv synliggör hur design bidrar till innovationsprocesser som utmanar befästa föreställningar om företagets produkter och brukare i organisationerna, och som genom design som praktik möjliggör en expanderad förståelse, och nya förståelsesammanhang för innovation att uppstå i.Men det här är inte friktionsfria processer, tvärt om. I alla företag uppstod friktion när rådande förståelser utmanades. I ett av företagen (Idesta Foodtech AB) bidrog detta till att processen avbröts i förtid, men i tre av företagen resulterade processerna, när friktionen hade övervunnits, i nytänkande produktkoncept som inte skulle kunna ha utvecklats inom ramen för de produkt- och brukarförståelser som gällde i organisationerna före interventionerna. I det femte företaget (Forbo Vinyl Fooring AB) avslutades processen i förtid på grund av ett oväntat nedläggningsbesked.Vidare visar studien på betydelsen av design som estetisk och materiell praktik. Det var ofta genom att arbeta med materiell och visuell gestaltning, snarare än med ord och tekniska termer, som nya produkt och brukarförståelser kunde utvecklas. Dessa estetiska praktiker var också möjliga för alla involverade att delta i, tvärs yrkeskategorier. Studien visar också att de var just de estetiska praktikerna gjorde det möjligt att överbrygga olika perspektiv i organisationerna, perspektiv som synliggjordes i det estetiska arbetet.Utöver de förändrade produkt- och brukarförståelser som uppstod, och de nytänkande koncept som genererades, visar studien också att processerna har positiva ekonomiska effekter. Alfa Laval menar att design bidrar till en fördjupad brukarförståelse i tidiga innovationsskeden, liksom till att utmana själva problemställningen så att den inte tas för givet. I och med det kan intäkterna på grund av mer relevanta koncept handla om många hundra miljoner kronor, per konceptutvecklingsprocess. Tranemo Workwear kunde redan under projekttiden visa att de plagg som utvecklats genom en designprocess ökade i försäljning med 400%. Macro International AB menade att designinsatsen bidragit till större igenkänningsgrad för varumärket, med stor potential för ökade marginaler. Ett möjligt tecken på relevansen av detta är att företaget köptes upp av Ballingslöv strax efter projektet. Efter projektet har de tre företagen också fortsatt sitt arbete med design i innovationssammanhang, Tranemo Workwear och Alfa Laval genom konsulter och Macro International AB genom att anställa en designer på heltid.Slutligen är det viktigt att konstatera att både för forskningen och för effekterna i företagen så har samverkan med SVID varit avgörande för studiens goda resultat. Tack vare SVIDs projektledare så har de medverkande designerna och företagen fått ovärderligt stöd under genomförandeprocesserna. Detta har inte minst varit viktigt då designerna utmanats i sitt yrkeskunnande att driva gruppdynamiska processer - något de inte varit vana vid. Denna kombinerade yrkesroll de utvecklat har också beskrivits i studien. Tack vare samarbetet med SVID så studien också kunnat resultera i en mångfald av både vetenskapliga artiklar och papers liksom i populariserat material, till exempel katalogen Från fråga till färdig produkt som delfinansierats genom Europeiska regionala utvecklingsfonden genom SVID.Samarbetet har också bidragit till den doktorsavhandling som kommer att läggas fram för disputation den 20/9 1300 på HDK, se bifogad fil, samt fortsättningsprojektet Design som innovationskatalysator, med fyra nya case och målet att skapa en utställning baserad på erfarenheterna av de båda studierna.

Externa länkar

http://www.hgu.gu.se/item.aspx?ID=11446