Framtidsprototyper som väcker tankar om hållbar utveckling

Att uppleva framtiden innan den är här kan vara svårt. Hur ser den ut? Hur känns den? Och vad blir reaktionen när man får en blick in i framtiden? Är den attraktiv eller något att undvika? Den typen av frågor vill vi väcka med de projekt som nu ges stöd i vår utlysning "Framtidsprototyper".

I projekten kommer artefakter från framtiden att besöka oss i samtiden. Genom dessa möten utvecklar vi våra tankar och känslor kring olika alternativa framtider, i syfte att stimulera innovativa idéer om hur vi bäst agerar idag för att accelerera färden mot en hållbar gemensam framtid. För framtiden är något vi skapar tillsammans - inget som bara händer oss. 

Vi fick in många spännande ansökningar och senaste veckan har vi fått läsa berättelser om många olika framtider, med fokus på allt från intimitet till hållbar matproduktion, ett samhälle utan bilar, överkonsumtion, global uppvärmning och stadsbyggnad.  
 
Vinnova gör denna satsning för att öka innovationsförmågan hos våra nyckelaktörer genom spekulativ design – en beforskad metod för att öva upp förmågan att tänka kring olika framtider.  

Finansierade projekt

Här kommer en kort sammanfattning av de elva spännande projekt som får finansiering för att utveckla sina framtidsprototyper. Under projekttiden kommer vi kunna följa dem närmre och få mer information om hur de utvecklas här på bloggen.  

Det rörliga samhällets epos fångar tankar om framtidens relation till hem, livsmiljö, gemenskap, sysselsättning och samhällsservice i en föränderlig värld. Hur blir ett samhälle där en betydande del av befolkningen lever i rörlighet till följd av klimatförändringar? 

We work, we share, we care ställer frågor om hur våra livsmiljöer kommer fungera, ifall städer och platser utvecklar en högre grad av autonomi och decentraliserade arbeten. 

Preventivmottagningen försöker hitta svar kring hur framtidens vård kan komma att se ut. Utvecklingen med prevention och förebyggande insatser kan ge stora fördelar men samtidigt ha stora konsekvenser för oss som individer. Är vi alls redo för ett skifte från behandling till prevention? 

Skyltning på förändring handlar om en framtid där gränserna för stad och samhällen ändras, kanske beroende på vädereffekter eller annan påverkan. Hur ska staden möta förändrade beteenden, nya domesticerade teknologier och tjänster för att hjälpa medborgare att klara sig. 

Preffi: Odysseus-pakter i snabbköpet ställer frågan om vad som kan hända om man inför (frivilliga eller tvingande) begränsningar kring konsumtion. Vill vi ha möjlighet att införa begränsade handlingsutrymmen för att på det sättet bidra till hållbara omställningar, eller ger det upphov till nya dilemman? 

Tidens märke börjar från hur vi historiskt kommunicerat makt, historia, och framsteg. Olika symboler har burit betydelsen av exempelvis tekniska landvinningar – kan vi ta med eller överföra dessa symboler också in i framtiden? 

Citizen Stake Stock använder spelformatet för att komma åt de val vi gör. Artefakter som exempelvis nya pass påverkar och möjliggör tillgång till platser och funktioner. Här finns tankar om valutor men också aspekter runt ökad direktdemokrati. 

METACLUB ställer frågan om hur samlevnad och intimitet kan komma att upplevas och formas i en värld där fysiskt umgänge är omöjligt (som under en pandemi).  

Omställningshotellets marina kolonilott ska pröva hur vi kan nyttja fler miljöer i en blå omställning. Kan vi aktivera, rena och producera mat i haven? Nästa generation kolonilotter kanske är under vatten med odling av alger och musslor. 

Norra Matgårdsstaden - Vår urbana skördefest 2052 undersöker utvecklingen av självförsörjande stadsdelar men långt mer utvecklat än traditionell stadsodling. Det handlar om industriell produktion i katedralliknande fabriker, med cirkulation av näring och energi som bidrar till en framtida stadsdel där kretsloppet mat, energi, vatten, avlopp också medför konsekvenser för det sociala livet. 

En ny stadslivsnorm utgår från ändrade beteenden kring handel. Handel i butiker har starkt bidragit till den gatubild vi har idag. Förändrade statusnormer och beteenden kring konsumtion kan därför påverka stadskärnor. Leder det till en annan slags lokalanvändning eller en delning av ytor?