Teknikspecifika färdplaner – Strategiska accelerationsprogram

Olika teknikområden kräver olika strategier och insatser, samtidigt som synergierna mellan dem behöver vara starka.

Prioriterade teknikområden bör vara:

• artificiell intelligens och autonoma system
• avancerad digital teknik, halvledare och rymdteknik
• kvantteknik
• energiteknik och nettonollteknik
• materialteknik och produktionsteknik
• bioteknik

Färdplanerna utvecklas successivt

Det pågår flera processer för att ta fram underlag för färdplaner inom dessa områden. Därför är det för tidigt att föreslå hur färdplanerna bör ser ut.

En viktig utgångspunkt för färdplanerna är att de ska koppla samman satsningar på forskning, innovation, uppskalning, EU‑samarbeten och internationella initiativ.

Strategiska accelerationsprogram inom prioriterade teknikområden

Vinnova föreslår att 6–8 strategiska accelerationsprogram etableras inom de prioriterade teknikområdena. Programmen ska stärka Sveriges teknikledarskap och attraktionskraft för internationellt ledande forskning, innovation, företag och kompetens. De ska också komplettera och skapa synergier med andra satsningar inom prioriterade områden.

Så ska programmen finansieras

Programmen bör bygga på samfinansiering mellan näringsliv, stat och EU och bidra till att attrahera internationella investeringar. De behöver vara långsiktiga, med en tidshorisont på minst tio år.

Varje program bör ha en statlig finansiering på minst 1 miljard kronor från 2032. Statlig finansiering bör förutsätta att näringslivets finansiering uppgår till minst motsvarande nivå. Detsamma bör gälla för EU‑finansiering och annan internationell finansiering. Det är viktigt att få stark uppkoppling till internationellt ledande FoI-miljöer och aktörer respektive uppväxling på nationell finansiering via EU:s och andra internationella satsningar genom dessa program.

Den totala omsättningen i varje program bör uppgå till minst 3 miljarder kronor per år från 2032, med successiv upptrappning från 2028.

Vad programmen ska bidra till

Programmen ska bidra till att:

•  identifiera och prioritera kraftsamlingar inom särskilt viktiga områden.
• accelerera forskning, innovation och uppskalning.
• fungera som plattformar för prioriteringar inom EU och internationellt.
• stärka Sveriges deltagande i storskaliga EU‑partnerskap, IPCEI och liknande satsningar.

Budget: Den samlade statliga satsningen bör uppgå till 6–8 miljarder kronor per år från 2032, med successiv upptrappning från 2028.