Förslag på policyåtgärder

Teknikklivet är ett förslag om statlig medfinansiering för företag och aktörer som vill skala upp teknik som är viktig för Sveriges och EU:s konkurrenskraft och säkerhet. Stödets storlek anpassas efter projektets potential, karaktär, möjlig privat medfinansiering och gällande statsstödsregler.

Teknikklivet kan även användas för IPCEI‑projekt (Important Projects of Common European Interest) – stora, gränsöverskridande EU‑satsningar som samlar flera länder kring teknikområden viktiga för Europas strategiska oberoende – liksom för projekt av nationell strategisk betydelse.

Programmet kan utformas likt Industriklivet och omfatta ett årligt anslag på 1 miljard kronor. Stöd ges till kapitalkrävande projekt för kommersialisering och uppskalning av ny och avancerad teknik, i storleksordningen 10 till flera hundra miljoner kronor, och med en projektlängd på upp till 10 år.

Föreslagen budget: En miljard kronor per år

Förslaget innebär ett arbetssätt där staten upphandlar radikal innovation genom utmaningsdrivna processer och förkommersiell upphandling, inspirerad av organisationer som SPRIN-D i Tyskland och DARPA i USA. Projekten drivs i etapper med snabba beslutsvägar och starka mandat för de som ansvarar för varje utmaning.

Arbetet stöds av externt rekryterade ledande experter i tidsbegränsade uppdrag och bygger på agilitet, flexibilitet och hög hastighet för att snabbt kunna utveckla och testa nya lösningar. Samarbete inom Europa är centralt för att stärka innovationskraft och skala framtagna lösningar bredare.

Föreslagen budget: Minst 500 Mkr per år.

SPIRA är ett förslag till ett fond- eller anslagsbaserat start‑up‑program som ska stärka innovativa, teknikbaserade företag i tidig fas. Upplägget bygger på en pay‑forward‑modell, liknande de villkorslån som tidigare använts av Vinnovas föregångare och som Energimyndigheten fortfarande använder.

Tanken är att ge statligt investeringsstöd till skalning av lovande start‑ups, finansierat via en möjlig SPIRA‑fond eller ett anslag som administreras av statliga myndigheter. Maximal investering kan vara 10 Mkr (enligt GBER Artikel 22) och ges som bidrag med villkorlig återbetalning.

Återbetalningen fungerar som återinvestering: stödet bokförs som en räntefri, indexuppräknad skuld som betalas tillbaka

• om företaget når en vinst på minst fem gånger skuldbeloppet, eller
• i sin helhet vid ett förvärv.

Medlen kan därefter återföras till SPIRA‑fonden och användas för nya investeringar.

En statlig SPIRA‑fond skulle kunna tillföras ett startkapital på 500 Mkr och därefter 100 Mkr årligen, vilket möjliggör initiala investeringar på minst 100 Mkr och en successivt växande kapitalbas.

Förslaget syftar till att öka Sveriges möjligheter att få uppväxling från EU:s satsningar på forskning och innovation. Arbetet kan innebära en generell förstärkning av drivkrafter att gå in i större EU‑program som FP10 och den kommande Konkurrenskraftsfonden (KKF).

Det kan inkludera ersättning för indirekta kostnader för universitet och högskolor upp till nationell nivå, stärkta resurser för att delta i EU‑partnerskap – särskilt de stora och finansieringstunga – samt bättre incitament för svenska koordinatorer i EU:s forsknings‑ och innovationsprogram. För att fullt ut kunna nyttja Konkurrenskraftsfonden kan även särskilda medel behövas.

Föreslagen budget: minst 500 Mkr per år, sannolikt mer beroende på utvecklingen av Konkurrenskraftsfonden och nya EU‑partnerskap.

Förslaget innebär att långsiktigt stärka statens satsningar på forskning och utveckling (FoU). Utgångspunkten är nationella mål om att statliga FoU‑satsningar ska motsvara 1 procent av BNP, och att de totala FoU‑investeringarna i Sverige ska nå 4 procent av BNP.

Statliga FoU‑investeringars nivå och förutsägbarhet är avgörande för Sveriges möjligheter till nationellt teknikledarskap. Under senare år har Sverige tappat position internationellt – både i statens satsningar och i de totala FoU‑investeringarna.

En kraftig ökning av statliga FoU‑medel kan ge förutsättningar att använda mer kraftfulla FoI‑instrument som

• attraherar och förstärker befintliga FoU‑ och industrisatsningar i Sverige
• lockar fler utländska företags FoI‑investeringar och industriella etableringar

Att nå en statlig FoU nivå motsvarande 1 procent av BNP skulle innebära ett ökat FoU anslag på cirka 16 miljarder kronor år 2026.