Förslag på policyåtgärder

Inrätta ett nationellt finansieringsinstrument för att skala upp strategiskt viktig teknik i Sverige.

Teknikklivet ska stödja projekt i steget från pilot till industriell produktion, på mognadsnivå TRL 7 till 9, där tekniken är verifierad men investeringarna är för stora och riskfyllda för att fullt ut bäras av marknaden.Stödet ska riktas till kapitalintensiva projekt med stor betydelse för Sveriges och EU:s konkurrenskraft och säkerhet.

Insatsen ska kopplas till test‑ och demonstrationsmiljöer, EU‑satsningar till exempel IPCEI och privat medfinansiering. Prioritering mellan teknikområden ska vara tydlig.

Föreslagen budget: cirka 1 miljard kronor per år

Varför?

Sverige är starkt i forskning och tidig innovation, men många tekniker når aldrig industriell skala. Ett riktat uppskalningsinstrument ökar möjligheten att utveckla och behålla strategisk teknik i Sverige.

Etablera ett nationellt program för utmaningsdriven upphandling av radikal innovation.

Staten ska formulera tydliga samhällsutmaningar och finansiera utveckling av nya lösningar genom etappvisa processer med tydliga milstolpar. Programmet ska ha hög riskacceptans, snabba beslutsvägar och bemannas med externa experter.

Offentlig sektor ska i relevanta fall kunna agera första kund för de lösningar som utvecklas.

Föreslagen budget: minst 500 miljoner kronor per år

Varför?

Sverige saknar i dag strukturer för att utveckla och efterfråga banbrytande lösningar i större skala. Genom ett mer aktivt offentligt åtagande kan innovationstakten öka och nya marknader skapas.

Införa ett statligt riskdelningsinstrument för teknikbaserade startups i tidig kommersialiseringsfas.

SPIRA ska rikta sig särskilt till deeptech och kapitalintensiva bolag och kunna ge stöd genom villkorlig återbetalning, saminvestering eller liknande modeller. Instrumentet ska fungera som en bro till större kapitalrundor och vidare uppskalning.

En fondlösning kan övervägas, där återbetalade medel återinvesteras i nya bolag.

Varför?

Många lovande teknikbolag möter ett kapitalgap i steget från utveckling till marknad. Utan bättre riskdelning riskerar innovationer att stanna av eller flytta utomlands.

Ta fram och genomföra en nationell strategi för Sveriges deltagande i EU:s forsknings-, innovations- och industriprogram.

Strategin ska omfatta:

• prioriterade områden
• stärkt närvaro i Bryssel
• stöd till svenska koordinatorer
• stöd till konsortiebyggande
• nationell medfinansiering

Den ska kopplas till svenska teknikprioriteringar och säkerställa att Sverige tar en aktiv och ledande roll i centrala EU-initiativ.

Varför?

Sverige får i dag inte full utväxling av EU:s satsningar och är ofta sent ute i större initiativ. En mer samordnad och offensiv strategi stärker både inflytande och tillgång till finansiering.

Höj den statliga finansieringen av forskning och innovation och koncentrera resurser till färre, starkare och långsiktigt finansierade miljöer.

Satsningarna ska koppla samman forskning, utbildning, innovation och industriella behov, och bidra till att stärka Sveriges position inom prioriterade teknikområden.

Mål: statlig FoU-finansiering motsvarande 1 procent av BNP

Varför?

Sveriges position inom forskning och innovation försvagas i jämförelse med andra länder. För att vara konkurrenskraftiga krävs både ökade resurser och tydligare strategisk inriktning.

Inrätta en nationell funktion med ansvar för att prioritera strategiska teknikområden och samordna insatser mellan aktörer.

Funktionen ska samla näringsliv, akademi, investerare och offentlig sektor och ha en tydlig koppling till Regeringskansliet, så att analyser kan omsättas i konkreta beslut.

Varför?

I dag saknas tillräcklig förmåga att prioritera och samordna satsningar. En tydligare nationell funktion kan stärka riktning, samsyn och genomförandekraft.

Etablera och vidareutveckla storskaliga test- och demonstrationsmiljöer för avancerad teknik.

Miljöerna ska vara öppna och internationellt konkurrenskraftiga och ha en tydlig koppling till industrialisering, uppskalning och kommersiell tillämpning.

Föreslagen budget: cirka 1 miljard kronor per år

Varför?

Tillgång till test- och demonstrationsmiljöer är avgörande för att ta teknik till marknad. Sverige har starka utgångspunkter men behöver stärka kapaciteten för att behålla konkurrenskraft.

Stärk och utveckla det civil-militära innovationsprogrammet, CMIP, till ett kraftfullt instrument för dual use-innovation.

Programmet ska kunna stödja hela kedjan från utveckling till kommersialisering och uppskalning, med snabbspår kopplade till totalförsvarets behov samt samverkan med EU och NATO.

Föreslagen budget: cirka 1 miljard kronor per år

Varför?

Civil-militär samverkan är avgörande för både innovationsförmåga och säkerhet. Ett stärkt program kan bidra till att utveckla strategisk teknik och öka Sveriges resiliens.

Inrätta en nationell funktion som stödjer företag i uppskalningsfas med tillgång till tillstånd, mark, el, infrastruktur, finansiering och testmiljöer.

Funktionen ska ha mandat att samordna relevanta myndigheter och aktörer och fungera som en samlad ingång för strategiska etableringar och uppskalningsprojekt. Den ska arbeta operativt och projektbaserat med fokus på att lösa konkreta hinder i genomförandet.

Funktionen bör ha möjlighet att agera som “fast track” för strategiska projekt, inklusive samordnad hantering av tillståndsprocesser och tillgång till el och infrastruktur, i linje med utvecklingen i flera EU-länder.

Föreslagen budget: cirka 300–500 miljoner kronor per år, för drift och projektstöd

Varför?

Det största systemgapet i Sverige finns i steget från teknik till industriell uppskalning. Internationella exempel från bland annat Tyskland och Frankrike visar att dedikerade scale-up funktioner med operativt mandat kan minska ledtider och öka etableringstakten.

Skapa förutsättningar för att en större andel pensionskapital och annat institutionellt kapital kan investeras i svenska och europeiska teknikbolag och fonder med längre placeringshorisont.

Detta kan inkludera förändrade mandat, riskdelning och statliga saminvesteringslösningar.

Inför modeller där staten tar en begränsad förstaförlust, first loss, i strategiska investeringsstrukturer för att möjliggöra större privat kapitalinflöde, i linje med utvecklingen inom EU:s InvestEU och nationella initiativ i flera medlemsstater.

Föreslagen budget: statligt riskutrymme om 5–10 miljarder kronor i form av garantiram och saminvestering.

Varför?

Tillgången till kapital i uppskalningsfas är begränsad, särskilt för deeptech. Samtidigt växer internationella initiativ för att mobilisera institutionellt kapital till strategisk teknik, där Sverige i dag har en relativt svag position.

Ge offentlig sektor ett tydligt uppdrag och rätt verktyg att agera första kund för ny teknik genom innovationsupphandling, pilotprojekt och demonstrationsprogram.

Upphandlingsregler och arbetssätt bör utvecklas för att bättre kunna hantera innovation, risk och långsiktigt värde. Ett sammanhållet nationellt ramverk för förkommersiell upphandling, PCP, och innovationsupphandling bör etableras, med tydliga mandat, finansiering och stödstrukturer för upphandlande myndigheter.

Upphandlingsmodellerna bör i högre grad möjliggöra värdebaserad bedömning av ny teknik, särskilt i sektorer där långsiktig samhällsnytta och implementering i offentlig verksamhet är avgörande.

Föreslagen budget: minst 500 miljoner kronor per år

Varför?

Brist på första kunder är ett centralt hinder för svenska teknikbolag. En mer aktiv offentlig efterfrågan kan skapa marknader och möjliggöra uppskalning. Samtidigt behöver upphandlingsmodeller utvecklas för att bättre fånga långsiktigt värde och samhällsnytta.

Samla insatser för kompetensförsörjning i ett nationellt program kopplat till prioriterade teknikområden.

Programmet bör omfatta:

• internationell talangattraktion
• snabbspår för nyckelkompetens
•  vidareutbildning
• kompetensväxling

Programmet bör stärka Sveriges attraktionskraft för internationell spetskompetens genom:

• förenklade tillståndsprocesser
• konkurrenskraftiga villkor
• riktade incitament

Det bör även omfatta särskilda lösningar för att attrahera entreprenörer och nyckelkompetens, exempelvis genom snabbspår eller visumlösningar för strategiska teknikområden.

Föreslagen budget: cirka 500 miljoner kronor per år

Varför?

Kompetensbrist och svårigheter att attrahera internationell spetskompetens är ett genomgående hinder för både forskning och innovation. Flera jämförbara länder har infört riktade program för att attrahera talang, vilket stärker deras position i strategiska teknikområden.

Inför statliga modeller för riskdelning, såsom Contract for Difference, CfD, samt bredda kreditgarantier för investeringar i ny teknik.

Åtgärden bör riktas till områden där investeringar hämmas av osäker efterfrågan och hög risk.

Utveckla teknikneutrala CfD-liknande modeller även utanför energiområdet, särskilt för industriell omställning, bioteknik och avancerade material, i linje med utvecklingen inom EU:s Net Zero Industry Act.

Föreslagen budget: garantiram 10–20 miljarder kronor

Varför?

I flera teknikområden är det inte brist på teknik utan brist på investeringsincitament som bromsar utvecklingen. EU och flera medlemsstater använder i ökande grad CfD och liknande instrument för att accelerera investeringar i strategisk teknik.

Införa åtgärder som främjar rörlighet mellan akademi och näringsliv.

Detta kan omfatta:

• delade tjänster mellan akademi och näringsliv
• industridoktorander
• förändrade meriteringssystem

Stärk även stödet för kommersialisering och innovationskontor.

Inför nationella incitament och uppföljning kopplade till nyttiggörande, inklusive meritering för samverkan och kommersialisering i akademin.

Föreslagen budget: cirka 200–300 miljoner kronor per år

Varför?

Kunskapsöverföring sker i stor utsträckning genom människor. Internationella erfarenheter visar att incitamentstrukturer i akademin är avgörande för att stärka nyttiggörande och samverkan.

Etablera en samlad och operativ funktion för att stärka Sveriges närvaro, synlighet och påverkan i EU:s policy- och programutveckling inom teknik, forskning och innovation.

Funktionen ska:

• arbeta proaktivt med att identifiera och påverka nya EU-initiativ, regelverk och program
• mobilisera svenska aktörer från näringsliv, akademi och myndigheter för samordnade inspel
• stärka svensk representation i expertgrupper, partnerskap och programkommittéer
• stödja koordinatorskap, konsortiebyggande och strategisk närvaro i Bryssel

Funktionen bör bygga vidare på befintliga strukturer och ha särskilt fokus på tidig påverkan av kommande program och initiativ, inklusive FP10. Den bör även kunna stödja svensk expertmedverkan i EU:s expertgrupper och programprocesser.

Föreslagen budget: cirka 100–200 miljoner kronor per år

Varför?

Sverige har i dag en relativt svag och ofta sen position i EU:s policyprocesser, trots att EU i hög grad sätter ramvillkor för svensk konkurrenskraft. En stärkt och mer samordnad närvaro kan öka möjligheten att påverka prioriteringar, förbättra tillgången till finansiering och stärka Sveriges position i strategiska teknikområden.