Sverige är fortfarande ett av de ledande forsknings- och innovationsländerna i världen. Samtidigt har många andra länder lagt större statliga resurser på forskning och innovation än Sverige och planerar för fortsatt ökade satsningar.
För att Sverige ska kunna behålla och stärka sin position som forsknings- och innovationsnation krävs långsiktiga statliga FoU-satsningar på en internationellt ledande nivå. Därför bör Sverige ha ett utgiftsmål för statens FoU-investeringar.
Målet bör vara att de statliga FoU-satsningarna motsvarar minst 1 procent av BNP senast 2030, med ambitionen att öka till 1,2 procent av BNP till 2035.
- Start
- Färdplaner för Sveriges teknikledarskap
- Förslag på policyåtgärder
-
Strategiska förutsättningar för svenskt teknikledarskap
Strategiska förutsättningar för svenskt teknikledarskap
För att Sverige ska kunna vara internationellt ledande inom strategiskt viktiga tekniker krävs en internationellt konkurrenskraftig nivå på de statliga satsningarna på forskning och innovation. Svensk teknikpolitik behöver också tydligare riktning och styrning, med stärkt förmåga att prioritera och samordna insatser.
Avgörande förutsättningar för teknikledarskap är även tillgång till rätt kompetens samt långsiktigt konkurrenskraftig energi och elektrifiering. Sverige behöver därför stärka sin förmåga att attrahera internationell spetskompetens och utveckla och behålla talanger inom strategiskt viktiga teknikområden.
Sverige saknar i dag en samlad nationell förmåga att prioritera, koordinera och skydda strategiskt viktig teknik. Det leder till fragmentering, svagare genomslag och begränsad strategisk handlingskraft internationellt.
Sverige bör därför inrätta ett nationellt teknikråd med tydlig koppling till Regeringskansliet. Rådet ska stärka landets strategiska förmåga inom teknik, innovation och konkurrenskraft genom att samla myndigheter, näringsliv, akademi, institut och investerare kring en gemensam riktning, stärkt koordinering och snabbare och mer strategiska beslut.
Rådet bör arbeta nära närings-, forsknings- och säkerhetspolitiska processer och ha i uppdrag att:
- analysera och prioritera strategiska tekniker, nischer och konvergenser.
- identifiera skyddsvärd teknik, sårbarheter och strategiska beroenden.
- analysera strategiska kompetensbehov och förutsättningar att attrahera, utveckla och behålla spetskompetens.
- analysera behov av investeringar i forsknings- och teknikinfrastruktur.
- stärka samordningen mellan myndigheter och nationella satsningar.
- ge underlag till regeringens teknikpolitik och strategiska prioriteringar.
- följa upp genomförandet av teknikpolitiska insatser och Sveriges strategiska positionering.
Budget: Minst 20 miljoner kronor per år för analyser, framsyner, processer och uppföljningar.
Internationellt utbyte av teknik och kunskap, som tidigare i stor utsträckning skett genom öppna marknader, påverkas i allt högre grad av geopolitiskt styrda regleringar av handel, investeringar och samarbeten kopplade till strategisk teknik.
Sverige är samtidigt starkt beroende av EU-politik och satsningar inom forskning, innovation, konkurrenskraft, klimatomställning, säkerhet och internationell samverkan. EU-baserade initiativ utgör också en naturlig plattform för strategiska FoI-samarbeten med länder utanför EU.
För att ta till vara dessa möjligheter behöver Sverige stärka svenska aktörers relationer till prioriterade länder genom nationella insatser.
Nationell strategi för samarbete inom EU och med tredje land
Sverige bör ta fram och löpande uppdatera en sammanhållen nationell EU-strategi för forskning, innovation och konkurrenskraft. Strategin bör omfatta hela EU:s långtidsbudget, inklusive FP10, konkurrenskraftsfonden och närliggande instrument. Den bör också tydliggöra hur dessa hänger samman och vilka svenska prioriteringar som ska drivas långsiktigt.
En central utgångspunkt bör vara att identifiera och nyttja synergier mellan olika EU‑program samt mellan EU‑nivån och nationella satsningar.
Strategin bör kopplas till:
- Sveriges mål för konkurrenskraft
- klimatomställningen
- säkerhet
- teknisk suveränitet
Syftet är att stärka Sveriges förmåga att positionera sig inom områden där vi har potential att ta ledande roller och minska strategiska beroenden.
Inom områden där Sverige har ambitionen att vara ledande bör Sverige ta en framskjuten roll i EU-samarbeten med ledande tredje länder. Det förutsätter strategiska partnerskap med dessa länder, bilateralt eller tillsammans med exempelvis nordiska länder.
Strategin bör även säkerställa tillgång till strategiska tekniker där Sverige har en mer begränsad roll men där beroendet är stort. Strategiska samarbeten bör också användas för att stärka tillgången till internationell spetskompetens och utveckla långsiktiga talangrelationer inom prioriterade teknikområden.
Nationell strategisk EU-funktion
För att strategin ska få genomslag krävs stärkt operativ kapacitet och nationell koordinering. Sverige bör därför etablera en samlad funktion som stärker svensk närvaro, påverkan och positionering i EU:s teknik-, forsknings- och innovationspolitik, inklusive samarbeten med länder utanför EU.
Funktionen bör ha i uppdrag att:
- identifiera prioriterade områden och formulera strategiska svenska positioner.
- agera strategisk medfinansiär till EU-initiativ.
- identifiera områden där Sverige kan ta en ledande roll i EU:s FoI-samarbeten med tredje land och stärka bilaterala relationer.
- proaktivt identifiera och påverka nya EU-initiativ, regelverk och program.
- mobilisera näringsliv, akademi och myndigheter för samordnade inspel.
- stärka svensk representation i expertgrupper, partnerskap och kommittéer.
- utveckla stödstrukturer för mobilisering och deltagande.
- skapa incitament för svenska aktörer att delta i och leda EU-projekt.
- stödja koordinatorskap, konsortier och strategisk närvaro i Bryssel.
Budget: Minst 100 miljoner kronor per år från 2028 för att stärka Sveriges representation, koordinering och strategiska påverkan inom EU-program och processer.
Regleringar, regeltolkningar, tillståndsprocesser och svåröverskådliga ansvar ansvar är i många fall hinder för implementering och uppskalning av ny teknik. Långsamma och oförutsägbara processer riskerar att leda till att innovation och investeringar flyttas till andra länder.
Sverige bör därför införa en sammanhållen funktion för regulatoriska sandlådor för att möjliggöra snabbare testning, verifiering och införande av ny teknik.
Funktionen bör bidra till:
- kortare och mer förutsägbara tillståndsprocesser
- snabbare testning
- bättre förutsättningar för pilot- och demonstrationsmiljöer
- minskad dubbelreglering mellan myndigheter
- stärkt samverkan mellan myndigheter och innovativa aktörer
- ökad samordning och tydligare vägledning för företag och offentliga aktörer
Budget: Minst 20 miljoner kronor per år för processer, analyser och vägledning.
Senast uppdaterad 17 juni 2026