Teknikövergripande färdplan för acceleration och uppskalning

Satsningen på excellenskluster för banbrytande teknik, som drivs gemensamt av Vetenskapsrådet och Vinnova, ska accelerera forskning och innovation inom strategiskt viktiga teknikområden. Syftet är att stärka Sveriges position som ledande tekniknation och skapa internationellt ledande miljöer inom dessa områden.

Satsningen befinner sig fortfarande i ett tidigt skede och beräknas uppgå till omkring 1,2 miljarder kronor per år från 2028. Den statliga finansieringen ska växlas upp genom privat medfinansiering, EU-deltagande och internationell samverkan. Samtidigt ökar internationella satsningar snabbt och den globala teknikutvecklingen accelererar, vilket ställer högre krav på långsiktiga och kraftfulla investeringar.

Satsningen bör därför vara långsiktig och successivt förstärkas.

Budget: Ökad statlig finansiering från totalt 1,2 miljarder kronor per år från 2028 till minst 2 miljarder kronor per år från 2032.

Avancerade forsknings-, test- och demonstrationsmiljöer är avgörande för Sveriges teknikledarskap och internationella attraktionskraft för ledande forskare och teknikföretag. Samtidigt behövs stärkt nationell prioriteringsförmåga, bättre koordinering och långsiktiga investeringar i strategiskt viktig teknik- och forskningsinfrastruktur.

EU gör omfattande satsningar på strategisk teknikinfrastruktur. Sverige behöver därför agera mer proaktivt för att ta del av och dra nytta av dessa investeringar. Det kräver en samlad strategi för hur forsknings- och teknikinfrastrukturer utvecklas, tillgängliggörs och kopplas till industrialisering och uppskalning.

För att stärka Sveriges position bör följande åtgärder genomföras:

• genomföra en samlad analys av hur det svenska systemet för teknik- och forskningsinfrastrukturer kan stärkas.
• öka den statliga finansieringen av infrastrukturer för spetsforskning och banbrytande innovation.
• stärka tillgängligheten till teknik- och forskningsinfrastrukturer för näringslivet, särskilt små och medelstora företag.
• utveckla samverkan i Norden, inom EU och Nato kring investeringar och tillgänglighet.

Inom ramen för detta bör ett nytt program etableras: Large Scale Labs. Programmet ska utveckla internationellt ledande test- och demonstrationsmiljöer för avancerad teknik, med tydlig koppling till uppskalning och industrialisering. Miljöerna ska vara öppna, internationellt konkurrenskraftiga och samordnas med svenska och europeiska satsningar.

Budget: Minst 1 miljard kronor per år från 2030, utöver nuvarande finansiering av FoI-infrastrukturer.

Sverige saknar i dag tillräckligt kraftfulla instrument för att skala upp banbrytande och strategiskt viktig teknik industriellt. Det saknas också flexibla nationella instrument för medfinansiering i stora EU-satsningar. Därför behövs Teknikklivet som ett nytt nationellt finansieringsinstrument.

Instrumentet bör ha liknande mekanismer för hantering av EU:s statsstödsregler som Industriklivet på klimatområdet. Teknikklivet ska kunna medfinansiera projekt från pilotstadium till industriell produktion, där tekniken är verifierad men investeringarna är för stora och riskfyllda för att helt kunna bäras av privata aktörer.

Medfinansieringen bör riktas till:

• kapitalintensiva projekt av stor betydelse för Sveriges och EU:s konkurrenskraft och säkerhet.
• strategiskt viktiga EU-satsningar, däribland IPCEI och större EU-partnerskap.

Satsningarna bör kopplas till avancerade forsknings- och teknikinfrastrukturer och relevanta test- och demonstrationsmiljöer. De ska också förutsätta privat medfinansiering som över tid är väsentligt större än statens insatser.

För att få effekt i hela innovationssystemet bör Teknikklivet samordnas med satsningar som stärker efterfrågan, forskning, teknikinfrastruktur samt Sveriges förmåga att attrahera, utveckla och behålla strategisk kompetens.

Budget: Minst 2 miljarder kronor per år från 2030.

Sverige bör etablera kraftfullare statliga riskdelningsinstrument för att möjliggöra investeringar i strategisk teknik, industriell uppskalning och klimatomställning.

Basindustrins omställning till fossilfritt kräver mycket stora investeringar. Samtidigt är kostnaden för att minska utsläpp med ny teknik i många fall högre än dagens utsläppspris inom EU ETS, vilket försvårar konkurrenskraften för företag som går före i omställningen.

Även om utsläppspriset förväntas stiga över tid är efterfrågan på fossilfria produkter fortfarande begränsad. Företag som investerar tidigt riskerar därför att missgynnas, samtidigt som konkurrensen från länder som Kina ökar.

Sverige bör därför stärka sina riskdelningsinstrument för att mobilisera privat kapital, minska marknadsrisker, möjliggöra långsiktiga investeringar och stärka efterfrågan.

Satsningen bör omfatta:

• breddade kreditgarantier.
• differenskontrakt för nettonollteknik, Carbon Contracts for Difference, CCfD.
• riskdelningslösningar för demonstrations- och uppskalningsprojekt, exempelvis genom Industriklivet.
• efterfrågeåtgärder såsom offentlig upphandling.
•  en investeringsbank för att samla och bygga upp kompetens inom nettonollteknik. 

Instrumenten bör användas inom nettonollteknik som är särskilt viktig för omställningen i utsläppstunga industrier. Kreditgarantierna bör breddas från ett fåtal mycket stora projekt till att även omfatta mindre och medelstora investeringar samt större delar av innovations- och industrialiseringskedjan. CCfD-modeller kan användas för att minska osäkerhet kopplad till utsläppspriser, efterfrågan och framtida marknadsförutsättningar.

Förslaget ligger i linje med utvecklingen inom EU:s industripolitik och bör kopplas nära konkurrenskraftsfonden, IPCEI, STEP, InvestEU samt europeiska partnerskap och industrisatsningar.

Föreslagen budgetnivå: Flera miljarder kronor i statligt riskutrymme och garantiram, med målsättning om betydande privat kapitalmobilisering.

Sverige saknar i dag strukturer för att utveckla och efterfråga banbrytande lösningar i större skala. Därför behövs ett nytt nationellt program för utmaningsdriven upphandling av radikal innovation – PRIS – inspirerat av DARPA (USA), SPRIN‑D (Tyskland) och ARIA (Storbritannien).

Programmet bör utgå från viktiga samhällsutmaningar och finansiera utveckling av nya lösningar genom etappvisa processer med tydliga milstolpar. Det bör ha hög riskacceptans, snabba beslutsvägar och bemannas med externa experter. Offentlig sektor ska kunna agera första kund för de lösningar som utvecklas.

PRIS bör kunna:

• utforma innovationsutmaningar och genomföra effektiva utvecklingsprocesser med korta ledtider.
• finansiera offentliga aktörers deltagande i utvecklings- och pilotprojekt.
• möjliggöra upphandling, spridning och uppskalning av framgångsrika lösningar.

Programmet behöver ha ett arbetssätt som tydligt skiljer sig från traditionella svenska program och utvecklas i nära samspel med internationella motsvarigheter. Det finns också potential till synergier med EU:s EIC Accelerator.

Budget: Minst 500 miljoner kronor per år från 2030.

Sverige har ett starkt startup-ekosystem, men många teknikbolag möter ett avgörande kapitalgap i steget från utveckling till marknad. Det gäller särskilt deeptechföretag med lång utvecklingstid och höga kapitalbehov. Stärkt riskdelning mellan stat och privata aktörer skulle förbättra möjligheterna att skala upp dessa bolag i Sverige.

Sverige behöver därför en mer sammanhållen policy för startups och scaleups, med starkare koppling mellan nationella satsningar och EU:s utveckling på området. Politiken bör bland annat:

• stärka högskolenära entreprenörskap och kunskapsintensiva företagsmiljöer.
• utveckla kompetens inom immateriella tillgångar, ansvarsfull internationalisering och dual use.
• stärka innovationskontor, holdingbolag och inkubatorer samt deras nationella samordning.
• öka tillgången till offentlig finansiering i tidiga skeden.
• stärka förutsättningarna att attrahera, utveckla och behålla entreprenörer, forskare och nyckelkompetens inom strategiskt viktiga teknikområden.
• förbättra möjligheterna för startups och scaleups att delta i offentlig upphandling.

Ett nytt riskdelningsinstrument bör också etableras: SPIRA. Programmet ska rikta sig till teknikbaserade startups i tidig kommersialiserings- och scaleupfas. Finansiering bör kunna ges genom medfinansiering med villkorlig återbetalning, utformad så att den inte hämmar möjligheterna att attrahera privat kapital. Återbetalade medel bör återinvesteras i nya bolag, och en fondlösning bör övervägas.

Budget: Minst 500 miljoner kronor per år från 2030.

Det förändrade säkerhetsläget och ökade behov av resiliens, försörjningsberedskap och skydd av strategiskt viktig teknik har ökat betydelsen av synergier mellan civila och militära teknikområden. Sverige har goda förutsättningar i denna utveckling genom starka civila innovationsekosystem och en tekniskt avancerad försvarsindustri, men kopplingarna mellan systemen är fortfarande svagt utvecklade.

Det civil‑militära innovationsprogrammet, CMIP, bör därför utvecklas till ett kraftfullt instrument för dual use‑innovation. Programmet bör kunna stödja hela kedjan från utveckling till kommersialisering och uppskalning, med snabbspår kopplade till totalförsvarets behov och samverkan inom Norden, EU och Nato.

Satsningarna bör:

• koppla projekt till behovsägare inom Försvarsmakten och totalförsvaret.
• skapa incitament och krav för utveckling och implementering.
• möjliggöra finansiering från demonstration till operativ användning.
• säkerställa uppföljning av i vilken utsträckning tekniken tas i bruk.

Programmet bör även innehålla mekanismer som stärker införandet av avancerad teknik i totalförsvaret.

Budget: Minst 1 miljard kronor per år från 2030.

EU:s satsningar på forskning, innovation, industriell utveckling och säkerhet blir allt viktigare för Sveriges konkurrenskraft och teknikledarskap. Samtidigt ökar kraven på nationell medfinansiering och strategisk positionering i stora europeiska satsningar.

Sverige behöver därför stärka incitamenten och förutsättningarna för svenskt deltagande i:

• FP10, EU:s kommande ramprogram
• EU:s konkurrenskraftsfond
• EU‑partnerskap och missions

Teknikklivet och satsningarna på excellenskluster kan skapa starkare förutsättningar för svenskt deltagande i IPCEI, EU‑partnerskap och andra strategiska initiativ. Ytterligare åtgärder behövs dock för att Sverige ska kunna ta en mer ledande position i EU:s teknik och innovationspolitik.

Därför bör Sverige:

• ersätta svenska aktörers indirekta kostnader i EU‑projekt.
• öka resurserna för deltagande i EU‑partnerskap.
• stärka incitamenten för svenska koordinatorer i EU‑projekt.

Sverige behöver också arbeta mer strategiskt och samlat för att positionera sig inom de delar av EU:s teknikpolitik där svenska styrkor och säkerhetsintressen är särskilt viktiga.

Budget: Minst 500 miljoner kronor per år från 2030, utöver nuvarande finansiering.