Materialbaserad konkurrenskraft 2026

Utlysningen riktar sig till aktörer som vill utveckla och validera materialbaserade koncept i en konkret tillämpning, där avancerade material möjliggör ny funktionalitet eller väsentligt förbättrad prestanda.

Projekten ska utgå från en väl underbyggd konceptidé och fokusera på att validera konceptet i ett relevant sammanhang så att det kan tas vidare mot uppskalning eller implementering.

Projekten som finansieras ska minska tekniska och användarmässiga osäkerheter, tydliggöra behov och efterfrågan, samt ligga till grund för vidare utveckling och användning efter projektets slut.

Sverige har stark forskning och god kompetens inom avancerade material, men det finns ett fortsatt behov av att i större utsträckning omsätta denna kunskap i lösningar som fungerar i praktiken och kan positionera svenska aktörer i globala värdekedjor.

Att ta avancerade material från forskning till industriellt och marknadsmässigt gångbara tillämpningar kan vara utmanande. Utmaningarna är ofta kopplade till tekniska och kommersiella risker samt bristande eller outvecklade värdekedjor.

Denna utlysning syftar till att finansiera projekt som tar en väl underbyggd koncepidé från labb till validerat koncept.

Med koncept avses här en identifierad tillämpning som, genom användning av avancerade material, ges ny funktionalitet eller väsentligt förbättrad prestanda.

Med avancerade material avses material som är utformade för att ha nya eller förbättrade egenskaper, och/eller riktade eller förbättrade strukturella egenskaper, med syfte att uppnå specifika eller förbättrade funktionella prestanda. Avancerade material spelar en central roll för många strategiska tillämpningar och pekas ut som viktiga för både industriell konkurrenskraft och omställning.

Att ett koncept betraktas som validerat innebär i detta sammanhang

• att ny funktionalitet och/eller förbättrad prestanda har demonstrerats,
• att behovet av och efterfrågan på denna funktionalitet eller prestanda har bekräftats, samt
• att byggandet av en relevant framtida värdekedja har påbörjats.

Utlysningen omfattar ett brett spektrum av material, inklusive vidareutveckling av befintliga material som möjliggör ett tydligt mervärde i en identifierad tillämpning. Fokus ligger på materialets roll som möjliggörare i en konkret tillämpning, med särskild betoning på lösningar som kan bidra till stärkt konkurrenskraft genom ny funktionalitet och förbättrad prestanda.

Målet är att konceptet, efter genomförd validering, ska vara tillräckligt moget för att kunna ligga till grund för investeringar i fortsatt utveckling mot uppskalning och implementering. Sådana investeringar kan exempelvis komma från privat kapital eller genom fortsatt finansiering i svenska eller internationella FoU‑program, inklusive EU‑program.

Utvecklingsmässiga förutsättningar inför en ansökan

Ny funktionalitet eller förbättrad prestanda kan handla om exempelvis tekniska egenskaper, effektivitet eller hållbarhet. Det viktiga är att funktionaliteten eller förbättringen är relevant för tillämpningen och bidrar till ett tydligt mervärde jämfört med befintliga lösningar.

För att projekten ska kunna bidra till att utveckla och validera materialbaserade lösningar i linje med utlysningens syfte, behöver de utgå från en tillräckligt mogen och underbyggd konceptidé.

Det innebär att projekten bygger vidare på tidigare resultat och att det finns en tydlig koppling mellan det avancerade materialet, den funktionalitet eller prestanda som eftersträvas, samt den tillämpning där värdet ska realiseras. Konceptet ska kunna prövas i specifik tillämpning, och centrala osäkerheter kring funktion, användning och vidare utveckling kunna adresseras inom projektets ramar.

För att ett projekt ska vara relevant för utlysningen ska följande förutsättningar vara uppfyllda:

• Det ska finnas en konceptidé som omfattar både ett identifierat avancerat material och identifierad ny funktionalitet eller förbättrad prestanda i en specifik tillämpning.
• Det avancerade materialet ska vara en central möjliggörare för den avsedda funktionaliteten eller prestandan i tillämpningen.
• Materialets relevanta egenskaper ska vara tillräckligt kartlagda i förhållande till tillämpningen, så att det finns en tydligt underbyggd hypotes om hur materialet kan möjliggöra den avsedda funktionaliteten eller prestandan.
• Konceptidén ska ha verifierats i labbmiljö eller liknande genom tester som visar att konceptet har potential att uppnå den avsedda funktionaliteten eller prestandan.
• Det ska finnas en behovsanalys som visar att det finns en efterfrågan på den aktuella funktionaliteten eller prestandan i den identifierade tillämpningen.
• Det ska finnas en trovärdig hypotes om vad som är nästa steg efter en framgångsrik validering av konceptet.

Vilka resultat förväntas projektet uppnå?

Vid projektavslut förväntas de finansierade projekten ha uppnått följande resultatmål:

1. Realiserade materialbaserade koncept, exempelvis i form av prototyper eller demonstratorer, som testats och utvärderats i ett sammanhang som är relevant för den tänkta användningen. Konceptet har genom projektet nått en teknikmognadsgrad motsvarande minst TRL 5,vilket här innebär att funktionalitet eller prestanda har validerats i relevant miljö.
2. Ny funktionalitet eller förbättrad prestanda, gällande exempelvis tekniska egenskaper, effektivitet eller hållbarhet.
3. Stärkt samverkan mellan aktörer med roller i en relevant värdekedja, inklusive aktörer som kan bidra till fortsatt utveckling och användning av lösningen.
4. Ökad förståelse för lösningens potential genom minskade tekniska och icke-tekniska osäkerheter. Icke-tekniska osäkerheter kan exempelvis vara kopplade till behov och efterfrågan, marknadsförutsättningar, centrala aktörer och värdekedja, regelverk eller hållbarhetsaspekter.
5. Förbättrade förutsättningar för fortsatt utveckling eller implementering, samt en plan för hur fortsättningen ska genomföras och finansieras.

För att projekten ska kunna validera koncept och bidra till att utveckla och ta materialbaserade lösningar vidare, behöver de ofta genomföras i samverkan mellan relevanta aktörer. Det är dock inget krav att flera projektparter ska ingå i en ansökan.

Särskilt viktiga förutsättningar för aktörskonstellationen är att

• den omfattar de aktörer och kompetenser som krävs för att realisera och utvärdera konceptet.
• den innehåller konceptägare och behovsägare som är aktivt engagerade i projektet och bidrar till att resultaten kan tas vidare efter projektets slut.

Med konceptägare avses en organisation som kommer att äga den lösning eller tillämpning som utvecklas och som har en central roll i att ta resultaten vidare. Med behovsägare avses en organisation som har behov av den funktionalitet eller prestanda som utvecklas och som har för avsikt att implementera lösningen. Dessa roller kan innehas av samma organisation.

Projektet ska koordineras av antingen konceptägare eller behovsägare. Forskningsorganisationer kan delta som projektpart men ska inte vara koordinerande projektpart.

Relevanta aktörer i en framtida värdekedja bör vara identifierade och gärna knutna till projektets genomförande, även om de inte medverkar som projektparter.

Utländska aktörer kan vara relevanta, och eventuellt nödvändiga, att ha med som projektparter i projektet. Om dessa aktörer inte har filial eller driftställe i Sverige kan de inte erhålla finansiellt stöd från Vinnova i denna utlysning. 

Utlysningen finansierar projekt som utvecklar och validerar materialbaserade koncept för en konkret tillämpning, med syfte att ta lösningar från verifierad funktion i labb till validerade koncept som kan tas vidare mot uppskalning eller implementering.

De aktiviteter som finansieras ska ha karaktären av industriell forskning eller experimentell utveckling.  För information om dessa begrepp, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag.

Projektet kan omfatta utveckling och anpassning av såväl grundmaterial som innovativa tillverkningsprocesser, i syfte att omsätta nya eller förbättrade materialegenskaper i en form som gör materialet användbart i det identifierade konceptet.

Validering av konceptet ska utgöra en central del av projektet och kan omfatta exempelvis funktionstester i relevanta skalor och miljöer, frågor kopplade till uppskalning, samt analyser av användning, behov och marknadsförutsättningar.

Vad vi inte finansierar

• Hypotesprövningar eller genomförbarhetsstudier som syftar till att formulera eller verifiera konceptidéer.
• Materialforskning eller materialutveckling som saknar tydlig koppling till ny funktionalitet eller väsentligt förbättrad prestanda i en identifierad tillämpning.

Vilka kostnader kan vi finansiera?

Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr vilka slags kostnader som vi kan finansiera. Dessa kallas stödberättigande kostnader.

I den här utlysningen är dessa typer av kostnader stödberättigande:

• Lönekostnader: Utbetald bruttolön, arbetsgivaravgifter och andra lönebikostnader.
• Utrustning, mark och byggnader: Kostnader för instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal.
• Konsult- och licenskostnader: Kostnader för konsulttjänster, kunskap och patent som köpts in eller används på licens från extern aktör. Dessa kostnader får uppgå till högst 20 procent av en organisations budget.
  Vid särskilda behov, till exempel om projektet kräver specialistkompetens, kan vi godta en högre andel. Ni ska då motivera detta i er ansökan, och motiveringen vägs in i vår bedömning.
• Övriga direkta kostnader: Kostnader för exempelvis materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet.
• Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som är kopplade till projektet men inte uppstår direkt, till exempel lokaler och städning. Indirekta kostnader får uppgå till högst 30 procent av lönekostnaderna. Universitet, högskolor, forskningsorganisationer och statliga myndigheter kan ha högre tillåtna nivåer, beroende på verksamhet.

För mer detaljerad information om vilka kostnader vi kan finansiera, se Anvisning till stödberättigande kostnader

Vilka krav gäller för kostnader vi finansierar?

För att era kostnader ska vara stödberättigande gäller bland annat detta:

• De ska vara faktiska, skäliga och nödvändiga för aktiviteterna i projektet.
• De måste vara bokförda korrekt och på separat projektkod i bokföringen. Ni får inte täcka projektkostnader med andra offentliga bidrag eller egna medel avsedda för andra projekt.
• Ni får inte ta upp någon annans kostnader som era egna.

För mer detaljerad information om vilka krav, begränsningar och undantag som gäller, se våra allmänna villkor.

Reglerna om statligt stöd styr hur stor andel av kostnaderna vi kan finansiera. Detta bestäms individuellt för varje organisation. Vi skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket en deltagande organisation kan få.

Hur stort bidrag kan projektet få?

Bidraget kan maximalt uppgå till 3,5 miljoner kronor per projekt och ha en projektlängd på som längst 36 månader.

Hur stort bidrag kan en deltagande organisation få?

Hur stort bidrag en deltagande organisation kan få beror främst på:

• organisationens storlek och verksamhet
• vilka aktiviteter som organisationen ska genomföra i projektet.

Beskrivningar i kommande avsnitt om vilket stöd vi kan ge är förenklade. För fullständig information, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag.

Stöd till företag för forskning och utveckling

I den här utlysningen ger vi stöd till industriell forskning eller experimentell utveckling.

Industriell forskning kan förenklat beskrivas som att söka ny kunskap genom planerad forskning eller kritisk analys. Detta för att utveckla eller markant förbättra produkter, processer eller tjänster.

Experimentell utveckling kan förenklat beskrivas som att kombinera, forma och använda befintliga kunskaper. Detta för att ta fram nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster.

Hur stor andel av kostnaderna kan vi finansiera?

Organisationens storlek och typ av aktivitet avgör hur stor andel av kostnaderna som vi kan finansiera. Detta kallas den maximala stödnivån.

Maximal stödnivå för industriell forskning:

• Litet företag 70 %
• Medelstort företag 60 %
• Stort företag 50 %

Maximal stödnivå för experimentell utveckling:

• Litet företag 45 %
• Medelstort företag 35 %
• Stort företag 25 %

Situationer då vi finansierar en högre andel

Om projektet omfattas av någon av dessa bonusgrunder kan vi finansiera en högre andel av kostnaderna.

• Faktiskt samarbete: Viss nivå av samarbete mellan små och större företag, mellan företag i två olika europeiska länder eller mellan forskningsorganisationer och företag.
• Spridning av resultat: Omfattande spridning genom exempelvis konferenser eller öppna databaser.
• Annan bonusgrund.

Maximal stödnivå för industriell forskning med bonusgrund:

• Litet företag 80 %
• Medelstort företag 75 %
• Stort företag 65 %

Maximal stödnivå för experimentell utveckling med bonusgrund:

• Litet företag 60 %
• Medelstort företag 50 %
• Stort företag 40 %

För hjälp med att avgöra om ett företag är litet eller medelstort, se Så definierar EU små och medelstora företag (SMF).

För att verifiera företagets status som SMF ska en modellförsäkran inges enligt den mall som finns här, Mall modellförsäkran SMF. 

Stöd till universitet, högskolor och andra offentliga organisationer

Vi ger även stöd till organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Med det menas att organisationen inte erbjuder en tjänst eller produkt på en marknad. Hit räknas oftast universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra offentliga organisationer.

Det här stödet omfattas inte av statsstödsreglerna. Vi kan därför finansiera upp till 100 procent av en sådan organisations kostnader. Stödet kallas ofta ”inte statsstöd.”

Hur avgörs om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet?

En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses bedriva ekonomisk verksamhet och kan inte beviljas den här formen av stöd.

Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras: om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har. Till exempel om det är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet avgörs av deras ordinarie verksamhet, inte av aktiviteterna i projektet.

En del organisationer bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet, till exempel forskningsinstitut. Då är det viktigt att ni vet inom vilken av dessa verksamheter ni ansöker.

Är ni osäkra på om en organisation i ert projekt bedriver ekonomisk verksamhet, kontakta utlysningsansvarig. Organisationen ansvarar dock själv för att bedöma om den bedriver ekonomisk verksamhet.

För att vi ska bedöma er ansökan måste den uppfylla vissa formella krav. Är kraven inte uppfyllda, avslår vi ansökan direkt.

Krav på projektparter

• Alla deltagande organisationer ska vara juridiska personer. Fysiska personer eller enskilda firmor kan inte delta. Även utländska juridiska personer kan delta. Däremot måste utländska aktörer som får finansiering av oss ha filial eller driftställe i Sverige, och kostnaderna ska uppstå hos filialen eller driftstället.
• Den koordinerande projektparten ska vara en svensk juridisk person och bedriva verksamhet i Sverige.
• Det ska framgå av ansökan att den koordinerande projektparten är antingen konceptägare eller behovsägare.

Krav på projektet

• Projektet får ansöka om högst 3,5 miljoner kronor.
• Projektet måste starta den 24 november 2026 och avslutas senast den 24 november 2029.
• Projektet får inte ha påbörjats innan ni lämnat in er ansökan.

Krav på ansökan

• Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska.
• Ansökan ska följa anvisningarna under rubriken ”Hur går det till att ansöka”.
• Ansökan ska innehålla alla efterfrågade bilagor.

De ansökningar som uppfyller våra krav går vidare till bedömning. I bedömningen tittar vi på hur stor potential er idé har, hur realistisk den är och vilka som ska genomföra projektet.

Vi tittar också på hur väl ert projekt integrerar jämställdhet, både i hur er projektgrupp är sammansatt och hur ni genomför projektet. Genom att integrera köns- och genusperspektiv utvecklas mer inkluderande och relevanta lösningar. Det stärker både innovationsförmågan och projektets resultat.

Jämställdhet som verktyg för innovativ samhällsutveckling

Vad bedömer vi?

När vi bedömer ansökningar tittar vi på tre huvudkriterier:

• Potential: Vi analyserar vilka effekter och vilket värde vi kan förvänta oss av projektet.
• Aktörer: Vi bedömer deltagarnas kompetens och förmåga att genomföra projektet och nå önskade resultat och effekter.
• Genomförbarhet: Vi bedömer hur realistisk och trovärdig projektplanen är, både för att genomföra projektet och för att uppnå önskade resultat.

Potential

1. Hur väl projektförslaget uppfyller förutsättningarna under rubriken
   ”Utvecklingsmässiga förutsättningar inför en ansökan” i avsnitt 2, inklusive tydlighet och trovärdighet i beskrivningar, analyser och resonemang.
2. Hur stor potential projektförslaget har att bidra till utlysningens syfte enligt avsnitt 2 samt uppnå resultatmålen under rubriken ”Vilka resultat förväntas projektet uppnå?” i avsnitt 2.
3. I vilken grad ny funktionalitet eller förbättrad prestanda är relevant för tillämpningen och bidrar till ett tydligt och efterfrågat mervärde jämfört med befintliga lösningar.
4. Hur väl projektförslaget bidrar till ökad jämställdhet genom att integrera perspektiv kring kön och genus.

Aktörer

1. Projektparternas förutsättningar att genomföra projektet samt säkerställa användning och nyttiggörande av projektets resultat.
2. I vilken grad ansökan identifierar relevanta aktörer i en framtida värdekedja samt i vilken grad dessa aktörer är knutna till projektet om de inte deltar som projektparter.
3. Hur goda förutsättningar projektledaren och andra nyckelpersoner bedöms ha att leda och genomföra projektet.
4. Hur väl det ekonomiska bidraget, deltagande, makt och inflytande fördelas jämställt mellan kvinnor och män i projektteamet.

Genomförbarhet

1. Hur väl projektplanen och budgeten bedöms kunna resultera i ett validerat koncept i enlighet med projektförslaget.
2. Hur trovärdigt ansökan identifierar risker som finns i genomförandet samt beskriver en lämplig plan för hantering av dessa.
3. Hur väl könsfördelningen i projektteamet och perspektiv kring kön och genus har integrerats i projektplanen.
4. Hur goda förutsättningarna är för att projektets resultat tas vidare och kommer till användning efter projektets slut.
5. Hur väl behovet av konsulttjänster och licenser motiveras. Detta gäller bara om en organisations budget innehåller mer än 20 procent konsult- och licenskostnader (bedöms av Vinnova).

Hur bedömer vi?

När vi har fått in ansökningarna granskar vi dem. Vi sorterar bort alla ansökningar som är ofullständiga eller inte uppfyller våra krav.

De ansökningar som är korrekta och fullständiga fördelas mellan olika bedömare och bedöms i konkurrens med varandra. Bedömarna är utsedda av oss utifrån deras sakkunskap inom området. Varje ansökan bedöms av minst tre bedömare.

Bedömarnas samlade värdering resulterar i en rekommendation till Vinnova. Baserat på bedömarnas rekommendation och Vinnovas bedömning av finansiell status (se nedan) fattar vi beslut om vilka ansökningar som beviljas finansiering och vilka som avslås.

Hur påverkar en organisations finansiella status?

Innan vi beslutar om finansiering gör vi också en samlad bedömning av den organisatoriska och finansiella statusen hos de som får finansiering.

Vi använder oss av information som vi får från kreditupplysningar, för närvarande från Dun & Bradstreet.

I vår bedömning kontrollerar vi detta:

• Organisationer som beviljas finansiering för lönekostnader ska vara registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket. Om en sådan registrering inte finns när vi fattar beslut, ska ni kunna visa att en anmälan gjorts. Vi godkänner inte retroaktiv registrering.
• Organisationer ska inte vara på obestånd, eller genomgå likvidation eller företagsrekonstruktion. De ska heller inte ha obetalda skulder av betydelse hos Kronofogdemyndigheten.
• Projektledaren ska vara anställd hos en projektpart, allra helst den koordinerande parten.
• Aktiebolag ska inte ha förbrukat hälften eller mer av sitt aktiekapital.

Vi kan också be små och medelstora företag visa att de har ekonomisk täckning att genomföra projektet.

När bedömningsprocessen är avslutad fattar Vinnova ett beslut om att antingen bevilja eller avslå er ansökan. Vinnova meddelar beslutet till den koordinerande projektparten.

Eftersom ansökningarna bedöms i konkurrens kan ni få avslag trots att ni uppfyller alla krav och kriterier. Vinnovas beslut kan inte överklagas.

Om er ansökan beviljas så anger vi i beslutet hur stor andel av kostnaderna vi täcker för varje organisation.

Vad gäller om ni beviljas finansiering?

Om vi beviljar er ansökan måste ni följa våra allmänna villkor för bidrag. Villkoren innehåller bland annat detta:

• Att ni ska underteckna ett särskilt dokument där ni godkänner er medverkan och åtar er att genomföra projektet.
• Att ni ska rapportera hur det går, era kostnader och uppnådda resultat till oss under projekttiden.
• Är ni flera parter måste ni ha ett skriftligt projektavtal som reglerar era inbördes rättigheter och skyldigheter i projektet. Alla parter måste underteckna avtalet innan ni skickar in er första lägesrapport. Eftersom det kan ta tid att ta fram och förhandla ett avtal rekommenderar vi att ni börjar med detta så snart som möjligt.
• Hur resultatet ska komma till användning samt att vetenskaplig publicering ska ske med öppen tillgång så att resultaten görs fritt tillgängliga för alla.

Se våra allmänna villkor

Vi kan även besluta att lägga till kompletterande särskilda villkor för enskilda projekt. De framgår i så fall av beslutet.

Kan ni behöva betala tillbaka bidrag?

Om ni fått mer pengar än vad ni har rätt till eller om ni inte följer våra villkor, kan ni bli återbetalningsskyldiga.

När utlysningen stänger registreras er ansökan. Då skickar vi en e-postbekräftelse till den som står för användarkontot samt till projektledaren och firmatecknaren. Om ni inte har fått en bekräftelse inom 24 timmar efter att utlysningen stängt, hör av er till oss.

När utlysningen stängt kan ni inte ändra något i ansökan. Då kan ni bara komplettera om vi ber om det.

Vem kan läsa er ansökan?

Er ansökan kommer att läsas av medarbetare på Vinnova och de bedömare som medverkar i den här utlysningen. Alla arbetar under tystnadsplikt.

Ansökningar som lämnas in till oss blir allmänna handlingar. Det innebär att vi måste lämna ut dem om de efterfrågas. Men vi sekretessbelägger vissa typer av uppgifter om det kan antas innebära ekonomisk skada för den enskilde om de lämnas ut. Det gäller uppgifter om affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat.

Allmänna handlingar och sekretess