Impact Innovation: Relationer för framtidens forskningskompetens

Den här utlysningen är en del i en strategisk insats för att utveckla doktoranders roll inom metall- och mineralindustrin. Målet är att få en långsiktigt användbar modell för hur Sverige stärker, integrerar och utvecklar doktorander som framtida nyckelaktörer inom metall- och mineralindustrins kunskaps- och innovationssystem. Modellen ska ge doktorander en helhetsförståelse för värdekedjan och samspelet mellan industri och samhälle. Den ska också stärka kunskapsutbytet mellan doktorander, öka förståelsen för industrins utmaningar och behov samt bredda deras insikt i hur olika perspektiv hänger ihop i omställningen mot en hållbar och resilient metall- och mineralförsörjning.

Den strategiska insatsen är tänkt att utgöras av ett projekt med en aktörskonstellation som består av minst 10 projektparter. För att ge projektet den bredd som krävs för att uppnå syftet med insatsen så bör aktörskonstellationen innehålla minst 4 lärosäten som bedriver forskarutbildning inom relevanta områden, samt industriella aktörer som väl avspeglar metall- och mineralindustrins värdekedja. Endast juridiska personer kan vara projektparter. 

Utlysningen genomförs inom ramen för Impact Innovation programmet Swedish Metals & Minerals.  

Bidrag kan beviljas med maximalt 80 procent av projektets totala stödberättigande kostnad och maximalt 12 miljoner kronor.

Den här utlysningen är en del i en strategisk insats där ett projekt ska utveckla doktoranders roll inom metall- och mineralindustrin. Målet är att få en långsiktigt användbar modell för hur Sverige stärker, integrerar och utvecklar doktorander som framtida nyckelaktörer inom metall- och mineralindustrins kunskaps- och innovationssystem. Modellen ska bygga på testade och utvärderade verktyg som syftar till att stärka doktoranders relationer med varandra, industrin och samhället.

Projektet ska dokumentera och sprida metoder och resultat och undersöka möjligheterna för en långsiktig förvaltning för modellen. Tänkta mottagare av resultaten är forskningsfinansierande myndigheter, lärosäten, företag och organisationer i sektorns ekosystem som kan använda modellen i kommande projekt och utbildningssatsningar.

Modellen behöver ge doktorander både en förståelse för hur värdekedjan hänger ihop och en känsla för hur industrin samspelar med de platser och de samhällen där den finns. Doktoranderna ska utveckla en bredare förståelse för hur industri, miljöfrågor, digitalisering och samhällsutveckling hänger samman i omställningen till en hållbar och resilient metall- och mineralförsörjning. Insatsen bör också bidra till att doktorander får insikt i vad det innebär att leva och verka i de regioner där metall- och mineralindustrin är lokaliserad.

Projektet ska bidra till att svara på dessa frågor:

• Vilka typer av aktiviteter och arbetssätt ger störst effekt för kompetensförsörjning?
• Hur kan relationer och lärande mellan forskarstuderande, industri och samhälle skapa långsiktig nytta inom, men även utanför, den direkta värdekedjan?
• Vilka faktorer avgör om kunskap och kompetens stannar i Sverige och bidrar till metall- och mineralindustrins fortsatta utveckling?

För att uppfylla syftet krävs en gemensam test- och lärprocess som sträcker sig över flera kunskapsfält, discipliner och aktörsgrupper. De metoder och strukturer som utvecklas förväntas leva vidare efter projektets slut. Sammantaget skapar insatsen en gemensam kraftsamling som stärker och kompletterar övriga programaktiviteter inom Swedish Metals & Minerals. För mer information se hemsidan för Swedish Metals & Minerals.

Vad förväntas projektet resultera i?

Projektet förväntas uppfylla följande resultatmål:

• En modell eller metod för att organisera och skala upp en nationell sektorsspecifik doktorandsatsning. Modellen ska stärka forskarstuderandes kontakter, systemförståelse och insikt i industrins roll i omställningen. Relevanta delar av modellen eller metoden ska ha testats och åtminstone delvis utvärderats.
• Förbättrade och dokumenterade relationer mellan doktorander, industri och samhälle, både mellan individer och mellan organisationer.
• Preliminära förslag på verktyg, format och rekommendationer för framtida satsningar.
• Dokumenterade erfarenheter, riktlinjer och exempel på effektiva aktivitetstyper.
• Preliminära förslag på långsiktigt ägarskap, finansiering och förvaltning av modellen efter insatsens genomförande.
• Rapporterad effekt på nätverk och förståelse för industrins och samhällets behov samt hypoteser om effekter på doktorandernas anställningsbarhet.
• En analys av ansvarsfull internationalisering och forskningssäkerhet, policy och lagstiftning samt riskbaserad praktisk hantering. Vetenskapsrådet och Vinnova har på uppdrag av regeringen tagit fram vägledande nationella riktlinjer för en ansvarsfull internationalisering.

Ambitionen med insatsen är långsiktig. Den här utlysningen gäller finansiering av ett projekt med en genomförandetid på upp till fyra år. Efter projektets slut kan ytterligare finansiering bli aktuell i syfte att bygga vidare på projektets resultat och bland annat åstadkomma leverans av en fullt utvecklad och utvärderad modell.  Den aktörskonstellation som beviljas finansiering genom den här utlysningen kan komma att erbjudas ny finansiering, beroende på hur väl den levererar mot resultatmålen i denna utlysning.

Jämställd finansiering av innovationer

Insatsen ska integrera jämställdhet både i projektorganisationens sammansättning och i genomförandet av projektet. Det innebär att ni behöver

• ta hänsyn till könsfördelningen inom projektteamet.
• bedöma om aspekter kring kön och genus är relevanta för projektets utformning, och i så fall på vilket sätt.

Genom att integrera olika perspektiv utvecklas mer inkluderande och relevanta lösningar. Det stärker både innovationsförmågan och projektets resultat.

Jämställdhet som verktyg för innovativ samhällsutveckling

Så bidrar utlysningen till Swedish Metals & Minerals mål

Tillgång till kompetens är avgörande för en fortsatt konkurrenskraftig svensk metall- och mineralindustri. Impact Innovation-programmet Swedish Metals & Minerals genomför, och kommer att genomföra, insatser inriktade mot identifierade utmaningar inom kompetensförsörjningsområdet.

Swedish Metals & Minerals har identifierat ett behov av att komplettera programmets insatser med en långsiktigt användbar modell för hur Sverige stärker, integrerar och utvecklar doktorander som framtida nyckelaktörer inom metall- och mineralindustrins kunskaps- och innovationssystem. Detta är en systemövergripande frågeställning som sträcker sig bortom enskilda behov och individuella forsknings- och innovationsprojekt.

Kompetensbehoven spänner över hela värdekedjan – från prospektering till återvinning – och kräver samverkan mellan flera kunskapsfält och aktörsgrupper. Dagens forskarutbildning och industrisamverkan sker ofta i separata initiativ, vilket gör att systematiskt samlade erfarenheter om vilka former av samverkan som faktiskt ger effekt saknas. För att nå programmets mission ”att möjliggöra en hållbar och resilient metall- och mineralförsörjning för samhällets omställning” behövs en fördjupad förståelse för hur framtidens spetskompetens formas i mötet mellan akademi, industri och samhälle.

Metall- och mineralindustrin efterfrågar nya sätt att

• stärka kopplingen mellan forskning och industriella behov för ökad samhällsnytta.
• fördjupa förståelsen för industrins roll i klimatomställningen.
• ge forskarstuderande förutsättningar att samarbeta och kommunicera över discipliner och sektorsgränser.

Många doktorander vistas en stor del av sin tid i avgränsade akademiska miljöer. De har därför begränsade direkta kontaktytor mot doktorander i andra forskningsmiljöer och mot industrin, med dess utmaningar och förutsättningar.

Det finns därför ett tydligt behov av en insats som utvecklar en modell med metoder och strukturer för att stärka relationerna, exempelvis mellan:

• doktorand – doktorand; för att bygga kunskapsdelning, kollegiala lärmiljöer och attraktiva forskningsmiljöer.
• doktorand – industri; för att öka förståelsen för industrins utmaningar, möjliggöra framtida rekrytering och stärka industrins tillgång till forskningsfronten.
• doktorand – samhälle; för att utveckla beslutsförmåga och förståelse hos befintliga och framtida aktörer inom myndigheter, akademi och innovationssystemet.

Insatsen bidrar till programmets mission genom att stärka kompetensförsörjning, attraktionskraft och kunskapsflöden, vilka är avgörande förutsättningar för att svensk metall- och mineralindustri ska kunna vara en fortsatt stark möjliggörare för samhällets omställning.

Impact Innovation – Sveriges stora innovationssatsning

Denna utlysning genomförs inom ramen för programmet Swedish Metals & Minerals, en del av Impact Innovation – ett initiativ av Energimyndigheten, Formas och Vinnova.

Impact Innovation är Sveriges stora innovationssatsning för att tackla vår tids och framtidens utmaningar. I samarbeten mellan aktörer i privata, offentliga och ideella organisationer möter Impact Innovation verkliga teknik- och samhällsbehov med banbrytande lösningar. På väg mot ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige, attraktivt att leva i för alla. Tillsammans visar vi vad som är möjligt, och går före internationellt.

Impact Innovation ska bidra till hållbar omställning för global konkurrenskraft och samhällsnytta i linje med FN:s globala hållbarhetsmål, definierade i Agenda 2030.

Om Impact Innovation

Insatsen ska genomföras av en aktörskonstellation som består av minst 10 projektparter, varav en är koordinerande projektpart (koordinator). Alla projektparter medverkar aktivt i projektets genomförande och delar på risker och resultat.

Relationer för framtidens forskningskompetens berör aktörer längs hela värdekedjan. Exempel på relevanta aktörer kan vara:

• akademi
• forskningsinstitut
• gruvföretag
• gruvteknikföretag
• stålföretag
• aluminiumföretag
• gjuterier
• kunder till stål-, aluminium- och gjuteriföretag
• offentliga aktörer inom innovationssystemet
• regionala utvecklingsaktörer, inklusive organisationer som arbetar med platsattraktivitet och etableringsfrågor

För att ge projektet den bredd som krävs för att uppnå syftet med insatsen så bör aktörskonstellationen innehålla minst 4 lärosäten, som projektparter. Lärosätena ska bedriva forskarutbildning inom relevanta områden. Även industriella aktörer ska ingå som projektparter, som väl avspeglar metall- och mineralindustrins värdekedja. Förväntan är att relevanta aktörer finner varandra och skapar en bred aktörskonstellation i ett projekt, i stället för att mindre konstellationer konkurrerar med varandra i flera projektförslag.

Organisationer kan bidra till insatsen på andra sätt än genom att vara projektpart, exempelvis som underleverantör eller som medlem i referensgrupp eller motsvarande. Deltagande på andra sätt än som formell projektpart kan vara värdefullt men räknas inte mot kravet på minst 10 projektparter.

Vi finansierar aktiviteter som bidrar till att bygga, testa och etablera en modell för att stärka relationerna mellan doktorander, industri och samhälle över tid. Aktiviteterna ska bidra till en ökad förståelse av effekterna som olika former av samverkan har på dessa relationer.

Aktiviteterna ska utformas så att doktoranderna utvecklar en bredare förståelse för hur industri, miljöfrågor, digitalisering och samhällsutveckling hänger samman i omställningen. Aktiviteter kan inkludera, men är inte begränsade till, att

• utforma och testa konkreta verktyg som syftar till att stärka relationerna mellan doktorander, industri och samhälle över tid.
• analysera verktygens resultat och dra slutsatser om i vilken grad de stärker relationerna mellan doktorander, industri och samhälle samt är relevanta att inkludera i modellen.
• genomföra utvärderingar av effekter i förhållande till syftet att stärka, integrera och utveckla doktorander som framtida nyckelaktörer inom metall- och mineralindustrins kunskaps- och innovationssystem. Exempel på effekter att undersöka skulle kunna vara i vilken grad verktygen påverkar doktorandernas anställningsbarhet, nätverk och förståelse för industrins och samhällets behov.
• sammanställa och dokumentera erfarenheter och exempel på effektiva aktivitetstyper.
• utforma en metodbeskrivning innehållande exempelvis riktlinjer, verktyg, format och rekommendationer.
• sprida information om resultat och metod.
• ta fram och förankra en plan för långsiktig förvaltning av modellen.

Projektet ska utgå från det etablerade kunskapsläget om hur satsningar för att stärka doktorander och forskningsmiljöer bäst utformas. Det innebär att projektet ska

• baseras på forskning och dokumenterade erfarenheter kring forskarutbildning, mobilitet mellan akademi, industri och samhälle samt kompetensförsörjning i tekniktunga branscher.
• ta tillvara lärdomar från tidigare nationella och internationella initiativ med liknande inriktning.
• tydligt identifiera vilka metoder, format och samverkansmodeller som redan visat god effekt och vidareutveckla dem där det finns potential.

Följeforskning kan med fördel kopplas till projektet för att säkerställa lärande och metodutveckling.

Vilka kostnader kan Vinnova finansiera?

Vinnovas finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr vilka slags kostnader som kan finansieras. Dessa kallas stödberättigande kostnader.

I den här utlysningen är dessa typer av kostnader stödberättigande:

• Lönekostnader: Utbetald bruttolön, arbetsgivaravgifter och andra lönebikostnader.
• Utrustning, mark och byggnader: Kostnader för instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal.
• Konsult- och licenskostnader: Kostnader för konsulttjänster, kunskap och patent som köpts in eller används på licens från extern aktör. Dessa kostnader får uppgå till högst 20 procent av en organisations budget. Vid särskilda behov, till exempel om projektet kräver specialistkompetens, kan Vinnova godta en högre andel. Ni ska då motivera detta i er ansökan, och motiveringen vägs in i bedömningen.
• Övriga direkta kostnader: Kostnader för exempelvis materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet.
• Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som är kopplade till projektet men inte uppstår direkt, till exempel lokaler och städning. Indirekta kostnader får uppgå till högst 30 procent av lönekostnaderna. Universitet, högskolor, forskningsorganisationer och statliga myndigheter kan ha högre tillåtna nivåer, beroende på verksamhet.

För mer detaljerad information om vilka kostnader Vinnova kan finansiera, se Anvisning till stödberättigande kostnader

Vilka krav gäller för kostnader som Vinnova finansierar?

För att era kostnader ska vara stödberättigande gäller bland annat detta:

• De ska vara faktiska, skäliga och nödvändiga för aktiviteterna i projektet.
• De måste vara bokförda korrekt och på separat projektkod i bokföringen. Ni får inte täcka projektkostnader med andra offentliga bidrag eller egna medel avsedda för andra projekt.
• En organisation får inte ta upp annan organisations kostnader som sina egna.

För mer detaljerad information om vilka krav, begränsningar och undantag som gäller, se Vinnovas allmänna villkor.

Reglerna om statligt stöd styr hur stor andel av kostnaderna Vinnova kan finansiera. Detta bestäms individuellt för varje organisation. Vinnova skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket varje deltagande organisation kan få.

Hur stort bidrag kan projektet få?

Bidrag kan beviljas med maximalt 80 procent av projektets totala stödberättigande kostnad och maximalt 12 miljoner kronor.

Hur stort bidrag kan en deltagande organisation få?

Hur stort bidrag en deltagande organisation kan få beror främst på:

• organisationens storlek och verksamhet
• vilka aktiviteter som organisationen ska genomföra i projektet.

Beskrivningar i kommande avsnitt om vilket stöd som kan ges är förenklade. För fullständig information, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag.

Stöd till universitet, högskolor och andra offentliga organisationer

I den här utlysningen ger Vinnova stöd till organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Med det menas att organisationen inte erbjuder en tjänst eller produkt på en marknad. Hit räknas oftast universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra offentliga organisationer.

Det här stödet omfattas inte av statsstödsreglerna. Vinnova kan därför finansiera upp till 100 procent av en sådan organisations kostnader. Stödet kallas ofta ”inte statsstöd.”

Hur avgörs om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet?

En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses bedriva ekonomisk verksamhet och kan inte beviljas den här formen av stöd.

Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras: om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har. Till exempel om det är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet avgörs av deras ordinarie verksamhet, inte av aktiviteterna i projektet.

En del organisationer bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet, till exempel forskningsinstitut. Då är det viktigt att ni vet inom vilken av dessa verksamheter ni ansöker.

Är ni osäkra på om en organisation i ert projekt bedriver ekonomisk verksamhet, kontakta utlysningsansvarig. Organisationen ansvarar dock själv för att bedöma om den bedriver ekonomisk verksamhet.

Stöd av mindre betydelse till företag

I den här utlysningen kan Vinnova ge de minimis-stöd, även kallat stöd av mindre betydelse. Vinnova kan finansiera upp till 100 procent av en organisations kostnader.

En organisation kan ta emot maximalt 300 000 euro över en treårsperiod i den här stödformen, oavsett finansiär och projekt. Det betyder att om samma organisation tagit emot stöd av mindre betydelse i andra projekt från andra finansiärer tidigare, påverkar det hur stort stödet kan bli i den här utlysningen.

Lämna in ett intyg om de-minimistöd när ni skickar in ansökan. Det krävs för att Vinnova ska kunna bevilja detta stöd.

Intyg om de minimis-stöd

För att Vinnova ska bedöma er ansökan måste den uppfylla vissa formella krav. Är kraven inte uppfyllda, avslås ansökan.

Krav på projektparter

• Alla deltagande organisationer ska vara juridiska personer. Fysiska personer eller enskilda firmor kan inte delta.
• Den koordinerande parten ska vara en svensk juridisk person och bedriva verksamhet i Sverige
• Minst 10 projektparter ska medverka i projektet. Detta inkluderar den koordinerande parten. Olika delar av en organisation är samma juridiska person och räknas som en projektpart, exempelvis två institutioner på ett universitet.
• Även utländska juridiska personer kan delta. Dock måste utländska aktörer som får finansiering från Vinnova ha filial eller driftställe i Sverige, och kostnaderna ska uppstå hos filialen eller driftstället.

Krav på projektet

• Projektet får ansöka om högst 12 miljoner kronor.
• Projektet måste starta 11 november 2026 och avslutas senast 31 oktober 2030.
• Projektet får inte ha påbörjats innan ni lämnat in er ansökan.

Krav på ansökan

• Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska.
• Ansökan ska följa anvisningarna under rubriken ”Hur går det till att ansöka”.
• Ansökan ska innehålla alla efterfrågade obligatoriska bilagor.

De ansökningar som uppfyller kraven går vidare till bedömning. Där bedöms hur stor potential er idé har, hur realistisk den är och vilka som ska genomföra projektet.

Vinnova tittar också på hur väl ert projekt integrerar jämställdhet, både i hur er projektgrupp är sammansatt och hur ni genomför projektet. Genom att integrera köns- och genusperspektiv utvecklas mer inkluderande och relevanta lösningar. Det stärker både innovationsförmågan och projektets resultat.

Jämställdhet som verktyg för innovativ samhällsutveckling

Vad bedömer Vinnova?

Bedömningen av ansökningar görs enligt tre huvudkriterier:

• Potential: Vilka effekter och vilket värde som kan förväntas av projektet.
• Genomförbarhet: Hur realistisk och trovärdig projektplanen är, både för att genomföra projektet och för att uppnå önskade resultat.
• Aktörer: Deltagarnas kompetens och förmåga att genomföra projektet och nå önskade resultat och effekter.

Potential

• Hur stor potential projektförslaget har att uppnå insatsens resultatmål och bidra till syftet med utlysningen, enligt avsnitt 2.
• Hur sannolikt det är att projektförslaget leder till ny kunskap och nya färdigheter som kan användas till uppskalning eller implementering av en nationell sektorsspecifik doktorandsatsning.
• Hur väl projektförslaget utgår från det etablerade kunskapsläget kring hur relevanta satsningar utformas.
• Hur väl projektet säkerställer lärande och metodutveckling, enligt avsnitt 4.
• Hur väl projektförslaget bidrar till ökad jämställdhet genom att integrera perspektiv kring kön och genus.

Genomförbarhet

• Hur väl projektplanen och budgeten bedöms vara i linje med projektförslagets mål.
• Hur goda förutsättningarna är för att projektets resultat tas vidare och kommer till användning efter projektets slut.
• Hur väl projektplanen visar på hur resultaten kommer att förankras och spridas till viktiga aktörer inom området.
• Hur väl ansökan identifierar risker i genomförandet samt beskriver en lämplig plan för hantering av dessa risker.
• Hur väl perspektiv kring kön och genus har integrerats i projektplanen.
• Hur väl behovet av konsulttjänster och licenser motiveras för eventuella projektparter vars budget innehåller mer än 20 procent konsult- och licenskostnader.

Aktörer

• Hur väl aktörkonstellationens sammansättning avspeglar den bredd som utlysningen efterfrågar, enligt avsnitt 3.
• Hur goda förutsättningar aktörskonstellationen bedöms ha att genomföra projektet samt säkerställa användning och nyttiggörande av projektets resultat.
• Hur goda förutsättningar projektledaren och andra nyckelpersoner bedöms ha att leda och genomföra projektet.
• I vilken grad kvinnor och män på ett jämställt sätt tar del av bidraget, deltar i, samt har makt och inflytande över projektet.

Hur bedöms ansökningar?

När Vinnova har fått in ansökningarna granskas de. Ansökningar som är ofullständiga eller inte uppfyller kraven avslås.

De ansökningar som är korrekta och fullständiga fördelas mellan olika externa bedömare och bedöms i konkurrens med varandra. Bedömarna är utsedda utifrån deras expertis inom området.

De externa bedömarnas samlade värdering resulterar i en rekommendation till Vinnova om vilka ansökningar som ska beviljas.

Hur påverkar en organisations finansiella status?

Innan Vinnova beslutar om finansiering görs också en samlad bedömning av den organisatoriska och finansiella statusen hos de som är aktuella för finansiering.

Vinnova använder sig av information från kreditupplysningar, för närvarande från Dun & Bradstreet.

I bedömningen kontrolleras detta:

• Organisationer som beviljas finansiering för lönekostnader ska vara registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket. Om en sådan registrering inte finns när Vinnova fattar beslut, ska ni kunna visa att en anmälan gjorts. Vinnova godkänner inte retroaktiv registrering.
• Organisationer ska inte vara på obestånd, eller genomgå likvidation eller företagsrekonstruktion. De ska heller inte ha obetalda skulder av betydelse hos Kronofogdemyndigheten.
• Projektledaren ska vara anställd hos en projektpart, allra helst den koordinerande parten.
• Aktiebolag ska inte ha förbrukat hälften eller mer av sitt aktiekapital.

Vinnova kan också be små och medelstora företag visa att de har ekonomisk täckning att genomföra projektet.

Baserat på bedömarnas rekommendation och Vinnovas bedömning av finansiell status fattar Vinnova beslut om vilka ansökningar som beviljas finansiering och vilka som avslås. Detta beslut kan inte överklagas.

Vinnova meddelar beslutet till den koordinerande projektparten. Om ansökan beviljas så framgår det i beslutet hur stor andel av kostnaderna Vinnova täcker för varje organisation.

Eftersom ansökningarna bedöms i konkurrens kan ni få avslag trots att ni uppfyller alla krav och kriterier.

Vad gäller om ni beviljas finansiering?

Om er ansökan beviljas måste ni följa både Vinnovas allmänna villkor för bidrag och de särskilda villkoren som gäller för Impact Innovations utlysningar.

Vinnovas allmänna villkor

De allmänna villkoren innehåller bland annat detta:

• Att ni ska underteckna ett särskilt dokument där ni godkänner er medverkan och åtar er att genomföra projektet.
• Att ni ska rapportera hur det går, era kostnader och uppnådda resultat till oss under projekttiden.
• Är ni flera parter måste ni ha ett skriftligt projektavtal som reglerar era inbördes rättigheter och skyldigheter i projektet. Alla parter måste underteckna avtalet innan ni skickar in er första lägesrapport. Eftersom det kan ta tid att ta fram och förhandla ett avtal rekommenderar Vinnova att ni börjar med detta så snart som möjligt.
• Hur resultatet ska komma till användning samt att vetenskaplig publicering ska ske med öppen tillgång så att resultaten görs fritt tillgängliga för alla.

Se våra allmänna villkor

Impact Innovations särskilda villkor

Eftersom utlysningen ingår i satsningen Impact Innovation gäller även dessa särskilda villkor:

• Åtminstone en projektpart ska representera projektet vid Swedish Metals & Minerals konferenser och aktiviteter, uppskattningsvis en eller två gånger om året. Era kostnader för sådan medverkan är stödberättigade.
• Ni ska ha en kontinuerlig dialog med Swedish Metals & Minerals programkontor under hela projektet. I detta ingår separat rapportering till programkontoret under projektets genomförande, samt att projektet tilldelas en kontaktperson hos programkontoret som bistår projektet och följer det för programmets räkning.
• När information eller resultat från projektet delas ska det anges att arbetet utförts inom Impact Innovation-programmet Swedish Metals & Minerals, ett initiativ av Energimyndigheten, Formas och Vinnova.
• När ni slutrapporterar till Vinnova ska ni även skicka en sammanfattning av projektresultaten till programkontoret för Swedish Metals & Minerals. Se mall på Impact Innovations webbplats. Sammanfattningen ska kunna spridas fritt och får inte innehålla konfidentiella eller känsliga uppgifter.

Vinnova kan även besluta att lägga till kompletterande särskilda villkor för enskilda projekt. De framgår i så fall av beslutet.

Kan ni behöva betala tillbaka bidrag?

Om ni fått mer pengar än vad ni har rätt till eller om ni inte följer Vinnovas villkor, kan ni bli återbetalningsskyldiga.

När utlysningen stänger registreras er ansökan. Då skickar Vinnova en e-postbekräftelse till den som står för användarkontot samt till projektledaren och firmatecknaren för den koordinerande projektparten. Om ni inte har fått en bekräftelse inom 24 timmar efter att utlysningen stängt, hör av er till Vinnova.

När utlysningen stängt kan ni inte ändra något i ansökan. Då kan ni bara komplettera om Vinnova ber om det.

Vem kan läsa er ansökan?

Er ansökan kommer att läsas av medarbetare på Vinnova och de bedömare som medverkar i den här utlysningen. Alla arbetar under tystnadsplikt.

Ansökningar som lämnas in till Vinnova blir allmänna handlingar. Det innebär att Vinnova måste lämna ut dem om de efterfrågas. Men Vinnova sekretessbelägger vissa typer av uppgifter om det kan antas innebära ekonomisk skada för den enskilde om de lämnas ut. Det gäller uppgifter om affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat.

Handlingar ni skickar till Swedish Metals & Minerals omfattas inte av Vinnovas bestämmelser kring sekretess. Därför bör de inte innehålla konfidentiella eller känsliga uppgifter.

Allmänna handlingar och sekretess