Regulatoriska sandlådor kan snabba på innovation och teknikutveckling

Sedan 2010-talet har regulatoriska sandlådor använts i delar av Europa som ett verktyg för att få till tester och pilotförsök av ny teknik när lagstiftningen inte hänger med. Succesivt har regulatoriska sandlådor blivit ett mer strategiskt verktyg för att nå samhälleliga och politiska mål. Till exempel ses sandlådorna som ett viktigt verktyg inom EU för att nå mål om nollutsläpp av koldioxid och för att stärka konkurrenskraften.

Internationella erfarenheter visar att länder som arbetar aktivt med sandlådor kan snabba upp innovation och verka för regelutveckling och regelförenkling. I EU har redan flera initiativ av regulatoriska sandlådor startat inom exempelvis energisektorn, utveckling av AI-lösningar och cybersäkerhet.

– En konsekvens av att flera medlemsstater redan ligger långt framme är att Sverige riskerar att tappa mark i den globala innovationskapplöpningen om vi inte bygger upp en förmåga nationellt att etablera och driva sandlådor, säger Johana Axelsson, projektledare för uppdraget.

Vinnova förslår övergripande struktur för regulatoriska sandlådor 

Mot bakgrund av EU:s ökade fokus på sandlådor som policyinstrument för innovation behöver Sverige ta ställning till den nationella organiseringen av regulatoriska sandlådor inom fler områden än nettonolltekniker. För att undvika att införandet sker sektorsvis utan möjlighet till enhetliga arbetssätt och samordning, föreslår därför Vinnova en sammanhållen struktur för regulatoriska sandlådor.

Strukturen kompletteras med en arbetsprocess som testats och utvecklats tillsammans med aktörerna och där företag får tidig dialog, vägledning och möjlighet att iterera sina ansökningar i samverkan med myndigheter.

Behov av kompletterande regelverk och samordnad kommunikation

Vinnova pekar också ut behov av kompletterande regelverk för styrning och försöks- och experimentsklausuler för nettonolltekniker.

– Genomgången tyder på att svensk rätt behöver fler och mer övergripande försöks- och experimentklausuler för att möjliggöra regulatoriska sandlådor med undantag från gällande regler. Om sådana klausuler saknas brett, riskerar införandet av sandlådor i Sverige att försenas, vilket kan påverka Sveriges möjligheter att nå klimatmålen och svenska företags konkurrensvillkor gentemot övriga Europa, konstaterar Johana Axelsson.

Det finns också behov av samordnad kommunikation till företagen om möjligheten med regulatoriska sandlådor och spridning av lärande från sandlådorna.

– Vi myndigheter behöver gemensamt nå ut med erbjudandet om regulatoriska sandlådor där innovativa företag verkar. I dialoger med företagen lyfter dessa vikten av att kunna få ta del av resultat och lärande från sandlådorna som stöd för den egna utvecklingsprocessen, säger Johana Axelsson.

Sammantaget bedömer Vinnova att en sammanhållen nationell struktur för regulatoriska sandlådor är en viktig förutsättning för att Sverige ska kunna möta behov av ny teknik, stärka konkurrenskraften och accelerera omställningen till ett klimatneutralt samhälle.