Analys av svenskt deltagande i EU:s partnerskap

Partnerskapen har till syfte att ge FoI-aktörer i Europa möjlighet att påverka utformningen av ramprogrammets finansiering mot att de också bidrar med finansiering. På så sätt kraftsamlas europeisk FoI-finansiering till prioriterade områden och dess relevans förstärks.

Inom Horisont Europa finns idag närmare 40 partnerskap under ramprogrammets pelare 2 i olika former: samfinansierade, institutionaliserade och samprogrammerade. Gemensamt är att de samlar aktörer kring gemensamma utmaningar och kombinerar policyutveckling med gemensam finansiering.

– För att partnerskapen ska fungera optimalt är det avgörande att behovsägare deltar både i utformningen och i användningen av resultaten, säger Daniel Johansson, chefsanalytiker på Vinnova.

Fler gemensamma strategier och tydligare ramar behövs

Analysen visar att svenska FoI-finansiärer bör stärka sitt arbete med att främja behovsägares deltagande. Det gäller både för hur själva partnerskapen genomförs och hur nationell forsknings- och innovationspolitik i övrigt utformas.

Flera tydliga exempel på hur myndigheter utanför kretsen av FoI-finansiärer på olika sätt dragit nytta av partnerskap lyfts också upp i analysen. För att detta värdeskapande ska bli än kraftfullare behöver svenska myndigheter bli bättre på att ta fram gemensamma policystrategier, där rollen för FoI förtydligas. 

Det framgår också i analysen hur svenska aktörsdrivna program i flera fall har bidragit till att skapa mervärden genom att på olika sätt stärka det svenska deltagandet i partnerskap. Här finns också mer att göra med att förtydliga ramarna för dessas bidrag till partnerskap. Medel till de aktörsdrivna programmen utgör en ansenlig del av Vinnovas samlade anslagsbudget. 

Partnerskapen driver europeiskt samarbete, men förbättringsbehov finns

Partnerskapen är också en viktig internationell kontaktyta för medarbetare på de svenska myndigheter som medverkar. De erfarenheter som byggs upp här har värde även utanför de enskilda partnerskapen. Dessa kontaktytor uppstår särskilt tydligt inom de samfinansierade partnerskapen, där nationella myndigheter har ett särskilt ansvar för genomförandet.

Analysen pekar samtidigt på behov av att förenkla genomförandet, framför allt inom de samfinansierade partnerskapen. Mer enhetliga format för ansökningar och rapportering, liksom bättre datasamordning, skulle ge ett enklare genomförande och bättre överblick av deltagandet. Här bör Sverige driva på, både inom EU och nationellt.

Det framgår också att svenska FoI-aktörer deltar i lägre grad än flera jämförbara länders i projekt inom flera av de institutionaliserade och samprogrammerade partnerskapen. Här behövs ytterligare analys. En aspekt som lyfts fram är hur inhemska projektkoordinatorer tycks bidra till att öka deltagandet i samprogrammerade partnerskap i flera länder med liknande förutsättningar som Sverige. 

Slutligen visar analysen att det behövs mer samlade och systematiska analyser av Sveriges deltagande i partnerskapen, liksom i EU:s initiativ inom forskning och innovation överhuvudtaget. Det gäller både uppföljning av projektportföljer och fördjupade analyser av strategiskt viktiga frågor.