Du har inte javascript påslaget. Det innebär att många funktioner inte fungerar. För mer information om Vinnova, ta kontakt med oss.

Horisont Europa - årsbok 2025

Svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och innovation

Bokomslag Horisont Europa - årsbok 2025

Horisont Europa - årsbok 2025

Gå direkt till rapporten

Hur gick det för Sverige i Horisont Europa 2025? Årsboken är en sammanställning av Sveriges deltagande i världens största program för forskning och innovation. Läs om hur Sverige presterar i EU:s nionde ramprogram.

Sverige bryter trenden och ökar andelen beviljade medel

2025 var en brytpunkt för Sverige, som bröt trenden kring andel av beviljade medel. Sverige gick från 3,3 procent 2024 till 3,5 procent 2025.

– Från pandemin och framåt har Sverige gått kräftgång i sitt deltagande. Det har sjunkit lite grann hela tiden i hur många procent av pengarna vi tar hem. Nu tar vi 3,5 procent, det är ett hopp uppåt mot målet som är 3,7 procent av bidragen, säger Johan Lindberg, projektledare för årsboken och nationell kontaktperson för kluster 4 som handlar om digitala frågor, industri och rymden.

Ökningen fördelar sig förhållandevis jämnt över programmet.

– Ämnesmässigt ser deltagandet ut ungefär som det brukar göra. Vi är starka på det vi alltid varit starka på, life science, och vi är svaga på de saker vi har varit svaga på, IT. Men vi har lyft medelvärdet.

Trendbrottet ändrar inte Sveriges position i rankinglistan för framgångsrika länder. Sverige kommer på åttonde plats, där såväl avståndet uppåt som nedåt i listan är flera tiondelars procent.

Horisont Europa har pågått i fem år, men det finns fortfarande cirka 25 miljarder kvar att fördela under de kommande två åren.

– Just nu är det mycket fokus på hur nästa ramprogram ska bli. Men det finns fortfarande massor av pengar för svenska aktörer att söka i det pågående programmet. Så vi hoppas att den här uppgången fortsätter, säger Johan Lindberg.

Sveriges resultat 2025

  • 3,5 % av beviljade medel till svenska organisationer.
  • 1 818,5 miljoner euro totalt i bidrag under perioden.

Samarbeten som gynnar Sverige

Det finns fortfarande bara tidiga och svaga indicier på vad som ger ökningen, men såväl stora associerade länder som EU-kommissionens uttalade mål att öka storleken på EU-projekten kan ha haft en inverkan här.

– De nyligen associerade länderna Storbritannien och Kanada tar en stor bit av kakan, men eftersom vi i Sverige är bra på att bygga relationer och samarbeta med just de länderna får vi en del av det också, konstaterar Johan Lindberg.

– På samma sätt verkar vi bra på att delta i stora projekt, fortsätter han. För tio till femton år sedan skulle jag sagt att ett normalt EU projekt är tre till fyra miljoner euro. Idag är det snarare tio till femton miljoner som är ett normalt i ett projekt, med vissa upp till 40 miljoner euro.

Akademin fortsatt stark i Sverige

Sveriges resultat per organisationstyp är också förhållandevis oförändrad över tid. Jämfört med övriga EU-länder hamnar en stor andel av beviljade medel hos akademin i Sverige. Det sker främst på bekostnad av institutens andel, som ligger långt under EU-medlet.

Andel av beviljade medel per organisationstyp i Sverige

  • Akademi: 58,2 procent
  • Näringsliv: 22,8 procent
  • Forskningsinstitut: 9,2 procent

Separat analys av Sveriges deltagande i parnerskapet

Vinnova har även gjort en separat analys av det svenska deltagandet i EU:s partnerskap inom Horisont Europa. 

Utgiven
2026-april
Serienummer
VR:2026:08
Utgivare
Vinnova
Författare
Johan Lindberg Franzell, Jeannette Spühler & Jonathan Nylander
ISBN
978-91-89905-47-4
ISSN
1650-3104
Antal sidor
123

Senast uppdaterad 23 april 2026