Icke-giftig lakning och utvinning av guld med tiosulfatbaserad lixviant och Selmet metallseparationsteknologi

Viktiga resultat som projektet gav

Projektet har demonstrerat Tiosulfat-Selmext tekniken i pilotskala. Målet att ta tekniken från bänkskala till pilotskala och visa dess ekonomiska potential har uppfyllts. Satta forskningsmål för en förbättrad process har uppnåtts inkl. bl.a. begränsande lakningsfaktorer, optimering av lakningsprocess, återanvändning av lixiviantlösning, och ultraljudsassisterad lakning. Projektet har lett till bra leverantörskontakter och nya idéer till hur fullskaleutrustningen kan se ut.

Långsiktiga effekter som förväntas

Förhoppningsvis är detta grunden till att reducerad cyanidanvändning vid guldlakning. Cyanidlakning är förknippat med förhöjd risk inom miljö och hälsa, kapitaltillgång, aktivism, dålig publicitet, social acceptans, försäkring och miljötillstånd. I vissa delar av världen är det mer accepterat med cyanidanvändning men i andra råder förbud eller social motvilja och aktivism. Tiosulfat-Selmext kan eliminera den toxiska risk som cyanid utgör och möjliggör lokal lakning och guldutvinning vid gruvan.

Upplägg och genomförande

Projektet har genomförts med gott samarbete mellan parterna. Projektet har försenats och därmed förlängs med 6 månader pga. migrationsverkets handläggningstid för LTUs post doc. Vidare har projektet påverkats av en del yttre faktorer såsom t.ex. Covid som fått oss att nyttja andra medel för att nå samma resultat. Ett exempel är minskade resor och mer digitala möten. Ett annat exempel med större påverkan är att platsen för piloten flyttats från gruvan till Chromaforas lokaler i Stockholm.