Svenska företag accelererar framtidens försvarsförmåga

Katarina Hedbeck, medgrundare på Interlinked, pitchar hur deras produkt kan säkerställa och upprätthålla intravenös åtkomst för att behandla trauma och blödningschock hos skadade i strid.

Den civila sektorn driver idag utvecklingen av stora delar av den teknik som formar framtidens försvarsförmåga. Samtidigt blir teknologisk utveckling allt mer geopolitisk. Förmågan att integrera civila innovationer i militära och säkerhetsrelaterade sammanhang är därför inte längre ett komplement, utan en strategisk nödvändighet.

– Det sker en stor teknikutveckling inom bland annat automatisering, gränssnitt, AI och autonoma system. Det gör att det är svårare att hålla sig dold, svårare att bekämpa en tekniskt avancerad motståndare och att snabbare beslut krävs. Samtidigt är det enklare att bygga lägesbilder och samverka. Vi behöver omsätta detta till förmåga att skydda Sverige och allierade i Nato, säger brigadgeneral Andreas Odung, ställföreträdande chef försvarsstabens strategienhet på startkonferensen för Acceleration av civil-militära innovationer. 

Teknikutvecklingen gör att det blir svårare att hålla sig dold och det krävs snabbare beslut. Samtidigt blir det lättare att bygga lägesbilder och samverka. 

I satsningen Acceleration av civil-militära innovationer utvecklar svenska företag sin teknik och affärsstrategi för att kunna möta försvars- och säkerhetsbehov. Programmet syftar inte bara till att stärka enskilda innovationer, utan till att bygga ett innovationssystem som kan reagera snabbt när världen förändras över en natt – en svensk försvarsinnovationsberedskap. Små och medelstora företag har fått finansiering för att genomföra innovationsprojekt för utveckling och verifiering av civil teknik för militära syften. Företagen deltar också i acceleratorprogram med fokus på att utveckla kompletterande affärsstrategier riktade mot försvars- och säkerhetsmarknaden.

Programmet drivs av fem innovationsmiljöer som erbjuder företagsutvecklande stöd och skapar möten mellan entreprenörer, försvarsaktörer och behovsägare. Genom satsningen har 30 svenska företag fått stöd för att utveckla sin teknik, bygga förståelse för försvarssektorns behov och stärka sin förmåga att bidra till Sveriges säkerhet och motståndskraft.

Daniel Persson, coach i acceleratorn Amyna och Emilia Forsgård, projektledare på Cstrider. 

– Vi ger en introduktion till försvarssektorn: vilka regelverk och krav som finns, och vi skapar kontakter med behovsägare som kan ge feedback till bolagen. De senaste fyra åren har behovet av försvarsinnovation påskyndats kraftigt, och civilt utvecklad teknik blir allt mer intressant för Försvarsmakten, säger Daniel Persson, coach i acceleratorn Amyna.

Cstrider är ett av företagen som fått stöd via Ideon och Amyna. De arbetar med eldrivna mindre färjor för persontransporter som kan fjärrstyras och sättas in där de behövs. 

– Vår produkt är i första hand en civilt kommersiell produkt, men den har potential att tillämpas för militära ändamål och lösa försvarsrelaterade utmaningar kring transport, evakuering och truppförflyttningar. Genom att vara med i programmet kan vi vidareutveckla vår teknik för att möta militära behov tillsammans med Ideon och Amyna, säger Emilia Forsgård, projektledare på Cstrider. 

Teknik är avgörande för försvarsförmåga  

Mycket innovation är idag geopolitiskt driven, där behovet av att omsätta civil teknik till militära ändamål behöver ske snabbare än tidigare.

– Vi är inne i en period när världen förändras snabbt med geopolitiska skiften och accelererande teknikutveckling. Det ställer krav på att Sverige kan agera snabbt som land för att integrera civila lösningar i det militära försvaret. Att skapa tillgång till civila innovationer är centralt för säkerhetsläget. Civila aktörer har, i kraft av sin innovationsförmåga, en viktig roll att spela för att på nyskapande sätt bidra till att lösa militära och säkerhetsrelaterade utmaningar, säger Alma Jacobson, ansvarig för satsningen Acceleration av civil-militära innovationer på Vinnova.

Innovation som utvecklar och stärker militära förmågor

Brigadgeneral Andreas Odung säger att Försvarsmakten måste bli skickligare att kommunicera vilken förmåga de vill ha och vilken effekt de vill uppnå istället för att detaljstyra innovation. Då riskerar lösningarna att bli för gamla när de kommer ut i fält.

–  Vi vill vara en lärande motståndare och kunna utveckla vår förmåga efterhand. Det som fungerade för ett halvår sedan fungerar inte alltid i dag. Vi vill utveckla processer så att de fungerar med de utmaningar vi har idag och som dyker upp framåt, säger Andreas Odung. 

Lösningar ska utgå från Natos prioriterade teknikområden, de så kallade Emerging and Disruptive Technologies (EDTs).  Dessa har identifierats som viktiga för framtidens försvarsförmåga. 

Kaari Kink talar på startkonferensen på Försvarshögskolan.  

– Samtida konflikter, särskilt i Ukraina, har visat hur kommersiella teknologier snabbt kan förändra en konflikt om de används kreativt. Moderna konflikter inriktar sig på svagheter och hot blir allt mer komplexa. Det innebär att varje gång ett företag skyddar data, designar ett smartare energisystem eller bygger bättre applikationer för sjukvård bidrar det till ett stärkt försvar. Att använda oss av nya tekniker är inte längre ett val, det är ett måste för att vi ska kunna försvara oss, säger Kaari Kink, programansvarig för NATO:s innovationsprogram Diana på programmets startkonferens. 

Läs mer om Natos prioriterade teknikområden

Kunskap och nätverk ger fart framåt 

Anna Rydberg, CCO på CYTO365, och Eskil Åhlin från Ironic Biotech har deltagit i acceleratorprogrammet på LEAD i Linköping. 

Anna berättar att de har fått stöd av en affärscoach som har hjälpt dem med kunskap och nätverk.

– Framför allt har vi fått en bred förståelse för Försvarsmakten, men också viktiga ingångar och kontakt med nyckelpersoner som vi kan ställa frågor till för att få en bättre förståelse av Försvarssektorn. Vi vill validera våra produkter i olika sjuktransportsituationer. LEAD i Linköping har gett oss många värdefulla perspektiv och mycket kunskap inom området, säger Anna.

Eskil håller med och lägger till att det, förutom arbetet med LEAD, har varit värdefullt att få tillgång till de olika acceleratorerna och andra företag som deltar i programmet. 

– Vi valde LEAD eftersom Linköping har en stark militär historia och kompetens. Vi fick dessutom möjlighet att komma ut i landet och bredda våra kontaktytor. Vi har både fått kontakt med företag inom försvarsindustrin och startups som vi kan samarbeta med. Nätverkandet är en viktig del av att delta i acceleratorprogrammet, säger Eskil.

– Vi har också fått tips och kontakter via andra startups som deltar i programmet, berättar Anna.Markus Sjölund, COO Vimotek, som arbetar med rymdinfrastruktur. 

– Vi är ett litet bolag som lägger de flesta av våra resurser på teknikutveckling. Programmet har hjälpt oss genom att paketera och kondensera kunskap om olika delar av försvarsindustrin. Om vi hade skaffat den kunskapen själva hade det tagit betydligt mer tid och resurser, säger  Markus Sjölund COO på Vimotek.