Erfarenheter från krigets Ukraina utvecklar framtidens skyddsrum i Sverige

Det har nu gått mer än fyra år sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina. I huvudstaden Kiev pågår trots det vardagslivet i stor utsträckning som vanligt. Barn går i skolan, vuxna tar tunnelbanan till jobbet och sjukvården fungerar, om än under ansträngda förhållanden. Samtidigt är hotet om luftanfall ständigt närvarande. 
 
En delegation från Sverige besökte i början av maj Ukraina för att ta del av insikter och lärdomar från ett land som befinner sig i krig om att skydda den civila befolkningen. Erfarenheter som föds in i arbetet med att utveckla den svenska civila beredskapen. Med på resan var Myndigheten för civilt försvar, Vinnova och Försvarsdepartementet. 
 
Från Vinnova deltog Johanna Johansson som berättar att den svenska delegationen fick ta del av hur skyddslösningar integreras i vardagslivet. I skolor, på sjukhus och i kollektivtrafiken. I skolan kan det handla om att undervisningen ska kunna fortsätta även under hot vilket ställer krav på den fysiska och sociala miljön På sjukhus behöver verksamheten kunna ställas om snabbt för att hantera många skadade, samtidigt som ordinarie vård pågår. I tunnelbanan blir skyddsrummen inte bara en fysisk plats utan också en social mötespunkt där människor spontant organiserar stöd, delar med sig av det man har och hjälper varandra. 
 
– Skyddsrum måste fungera i vardagen, inte bara i en krissituation. De behöver vara lättillgängliga och utformade så nära det normala livet som möjligt, säger Johanna Johansson.

Handlar inte bara om teknik

I Ukraina sker de flesta attackerna nattetid. De främsta hoten är Shahed-drönare och ballistiska robotar. Att behöva besöka skyddsrum har blivit en naturlig del av människors vardag. Digitala lösningar har utvecklats som hjälper medborgarna att hitta skyddsrum.  Det finns till exempel en app med en skyddsrumskarta. Här finns också möjligheten för medborgare att betygssätta och kommentera skyddsrummet faciliteter. som exempelvis tillgång till wifi, värme, toalett, belysning och annat. 

– Något jag tar till mig är att innovation inom området inte i första hand handlar om teknik, utan om hur väl lösningarna möter människors behov och beteenden. Skyddsrum fungerar inte enbart genom tekniska specifikationer, utan genom att de upplevs som trygga, relevanta och användbara, säger Johanna Johansson. 

I en krissituation finns generellt ett behov av effektiva och korta beslutsprocesser. Så har det också varit i Ukraina, som på kort tid gått från att knappt ha några skyddsrum till att nu ha ett omfattade system. Det är också något Sverige kan inspireras av när vi bygger upp vårt totalförsvar. Det säger Katja Berglund, chef för Enheten för skyddsrum på Myndigheten för civilt försvar som också deltog i resan. 

– Jag hoppas att vi kan inspireras till att korta ner våra beslutsprocesser även i Sverige och inte fastna i detaljer och skala bort det som är mindre viktigt, så att vi får till skyddsrum som är tillräckligt bra, så att vi kan vara så förberedda vi bara kan, säger Katja Berglund.  

Sofia Westberg som jobbar på Myndigheten för civilt försvar, är sedan 2024 placerad på svenska ambassaden i Kiev. Hon ser ett stort värde av att Sverige fortsätter att visa sitt stöd för Ukraina men att vi också ser möjligheten att ta vara på lärdomar.  

– Det är jätteviktigt för oss när vi bygger upp vårt totalförsvar att vi hämtar hem kunskap från dem som tyvärr har behövt lära sig den hårda vägen, så att vi vet vad som behövs i Sverige när det blir illa på riktigt, säger Sofia Westberg.  

Fem lärdomar från Ukraina 

• Öppenhet: Informationsdelning är central. Att öppet tillgängliggöra data om skyddsrum – exempelvis status, kapacitet och kvalitet – stärker både användning och ansvarstagande.  
• Delaktighet från befolkningen: Medborgare spelar en viktig roll både som medmänniskor som hjälper varandra när larmet går, och genom att ge digital återkoppling för att förbättra skyddsrummen. 
• Systemperspektiv: Skyddsrum behöver ses som en del av ett större system där varning, information och digital infrastruktur är integrerade.  
• Dubbla användningsområden: De skyddsrum som fungerar bäst är lokaler som också används i vardagen.  
• Snabba och enkla beslutsvägar: Effektiva lösningar kräver korta beslutsvägar och handlingskraft