Internationella kraftsamlingar för digital omställning

Digitaliseringen är av fundamental betydelse för ekonomisk tillväxt och för produktivitet i näringsliv och offentlig verksamhet. Den accelererande digitala transformationens värdeskapande potential är således avsevärd. Samtidigt har digitala systemlösningar stor potential att bidra till grön omställning och social hållbarhet.

I spåren av pandemin görs i många länder stora kraftsamlingar för att accelerera den di­gitala omställningen. Under pandemin har digitala lösningar varit avgörande för viktiga sam­hälls­funk­tioner. Erfarenheterna har vi­sat på digitaliseringens möj­ligheter men också på bri­­ster i att utnytt­ja dessa möjlig­he­ter. De pågående digitala kraftsamlingarna är en viktig del i stora nationella satsningar för ekonomisk och samhällelig återhämtning. För många av dessa är grön omställ­ning och häl­so­­utmaningar huvudsakliga drivkrafter. En ann­an viktig drivkraft är geo­­politisk strategisk kon­kurrens om teknologiskt ledarskap i den digitala transfor­matio­nen.

De stora digitala kraftsamlingar som nu görs utmanar Sveriges konkurrenskraft och inno­va­tions­kraft. Mot denna bakgrund föreslog Vinnova, Digg, PTS och VR innan som­ma­r­en ett strategiskt program för svensk kraftsamling i den digital strukturomvandlingen.

Kraftsamling för ett hållbart digitaliserat Sverige, Vinnova 2021

En omvärldsanalys av digital strukturomvandling och digitala kraftsamlingar gjordes i samband med detta:

Sveriges förutsättningar i den digitala strukturomvandlingen, Vinnova 2021

I denna policy brief diskuteras aktuella kraftsamlingar i fyra länder – USA, Sydkorea, Tyskland och Finland.

USA

I USA har de civila satsningarna på digitalisering ökat kraftigt under en längre tid, sam­tidigt som de försvarsrelaterade satsningarna alltjämt är mycket större. Inom ramen för den amerikanska administrationens återhämtnings­paket planeras nya mycket stora digitala kraftsamlingar. Stor vikt läggs i det sammanhanget vid USA:s förmåga att leda utveck­lingen av kri­tiska och framväxande teknologier.

En del i den amerikanska kraftsamlingen är förslag om ett nytt direktorat för teknologi och innovation inom National Scien­ce Foundation (NSF). I det ursprungliga förslaget till infrastrukturplan från den amerikanska administrationen ingick att det under åtta år skulle allokeras 6,25 mil­jarder dollar till direktoratet för av­­ancerad teknologiutveckling. För Sverige motsvarar det, i förhållande till folkmängd, ca 1,6 miljarder kronor årligen.

Förslag om ett nytt direktorat för teknologi och innovation inom National Scien­ce Foundation (NSF) i USA

Den infrastrukturplan som nyligen godkändes av kongressen var dock kraftigt ned­ban­tad i förhållande till de ursprungliga förslagen och de NSF-relaterade satsningar, som nämnts ovan, omfattades inte. Däremot ingår dessa satsningar i två olika lagförslag, Lagförslaget NSF for the Future Act i repre­sen­­tanthuset respektive US Innovation and Competitiveness Act i senaten. Förslagen har lite olika tonvikt.

De två kamrarna har var för sig antagit sina res­pek­tive förslag, men de har ännu inte fogat samman dessa till ett ge­m­ensamt lagförslag som bägge kan ställa sig bakom. Det är oklart när de olika förslagen ovan kommer att beslutas och få sin slutliga utformning.

Utöver att ge NSF ett utvidgat mandat att stödja strategisk forskning kring kritiska och framväxande teknologier, varav flertalet är kopplade till digitalisering, finns i kongressen också en partiöverskridande enighet om att mer direkt säkerställa inhemsk tillverkning inom sådana områden med särskilt fokus på avancerad mikroelektronik. 

I den av senaten beslutade US Innovation and Competitiveness Act ingår en federal satsning på 52 miljarder dollar för forskning, konstruktion och tillverkning av halv­ledare. Det skulle i Sverige, i förhållande till folkmängd, motsvara ca 15 miljarder kro­nor.    

Sydkorea

I Sydkorea görs en mycket stor digital kraftsamling för utveckling och tillämpning av digi­ta­la nyckelteknologier, datadelning och för att lösa stora samhällsutmaningar. Sydkoreas satsningar på digitalisering går under rubrikerna Digital New Deal och Digital Green Deal För perioden 2020–2025 allokeras totalt motsvarande 37 miljarder US-dollar till tolv stora missionspro­jekt inom ramen för Digital New Deal. Det motsvarar totalt 64 miljarder kronor i Sverige, i förhållande till folkmängd, dvs. drygt 10 miljarder kronor per år. Därut­över satsas det på åtta stora missions­projekt inom ramen för Digital Green Deal.

Sydkoreas satsningar på digitalisering Digital New Deal och Digital Green Deal

Tyskland

Tyskland lanserade i juni 2020 ett stort Zukunftspaket för perioden 2020–2025 på totalt drygt 50 miljarder euro. Det motsvarar ca 60 miljarder kronor i Sverige, i förhållande till folkmängd, dvs. ca 10 mil­­jar­der kronor per år. En tredjedel av framtids­pa­ketet är inriktat mot digital strukturom­vand­ling, vilket motsvarar ca 3,3 miljarder kronor per år i Sverige för samma period.

Viktiga prio­ri­te­ringar som görs inom framtidspaketet för att accelerera den digitala strukturomvandlingen gäller forskning och utveckling inom områdena 5G och 6G, artificiell intelligens och kvanttek­no­lo­gi. Andra prioriteringar är investeringsstöd för digitalisering i offentlig sektor och i små och medelstora företag, liksom utbygg­nad av 5G-nät och projekt för smarta städer.

Finland

I Finland lanserades 2020 kraftfulla och fokuserade insatser på digitalisering, däribland fin­ansiering, via Business Finland, av fyra stora före­tagsledda projekt med vardera ca 20 mil­­joner euro under fyra år. Syftet med satsningarna är att stärka digital omställning i vik­ti­­ga ekosystem för innovation. Den finska satsningen motsvarar ca 1,5 mil­jarder kronor i Sverige, i förhållande till folkmängd.

Fokus för de fyra pro­jekten ligger i linje med viktiga sven­­ska styr­ke­om­rå­den – industriella 5G-nätverk, integrerade teknikplattformar för opti­mal kraft­ge­ne­rering och energianvändning, hållbara mobilitetslösningar för stads­mil­jöer res­­pektive elektro­ni­s­ka och digitala lösningar för tunga maskiner.

Nokia, ABB, Kone och Sandvik, som leder var sitt projekt, har formulerat färdplaner för utvecklingen av nyskapan­de ekosystem i Finland inom respektive område och för sitt eget bidrag i samman­han­get. Busi­ness Finland har avsatt ytterligare drygt 30 miljoner euro under fem år till an­dra företag eller forskningsorganisationer för projekt som ligger i linje med färdplanerna för de fyra projekten.

År 2019 påbörjades i Finland en stor och långsiktig satsning på tio åttaåriga flaggskepp för forskning med samhälleligt genomslag i nära samverkan mellan lärosäten och företag. Fyra av dessa har direkt relevans för den digitala transformationen: 6G, artificiell in­telli­gens, di­gi­talt baserad cancerbehandling och fotonik.

Dessa fyra flaggskepp har en be­räknad total om­sätt­ning på ca 1 200 miljoner euro för­delad på åtta år. Dessa finansieras ge­mensamt av Fin­lands Akademi, medverkande universitet och före­tag. Den samlade off­ent­liga finan­sie­rin­gen be­döms upp­gå till ca 20 procent av den totala omsättningen.

Stor­le­ken på denna di­gitala flagg­skepps­sats­ning skulle i Sverige, i relation till folkmängd, mot­sva­ra knappt 23 mil­jarder kronor un­der åtta år, varav ca 4,5 miljarder kronor i offentlig fi­nansiering. Årligen skulle den totala om­sätt­ningen i Sverige motsvara ca 2,8 miljarder kro­nor varav knappt 600 miljoner kronor i offentlig finansiering.

Finlands Akademis finansiering genom 10 flaggskeppsprogram

Finlands Akademis 4 flaggskeppsprogram relevanta för digital transformation

PDF-version av policy brief 1 Internationella kraftsamlingar för digital omställning.pdf