Samverkansprojekt för hälsosamma och resilienta samhällen

Världen påverkas av utmaningar kopplade till hälsa, klimat och säkerhet. Det blir allt viktigare att bygga samhällen som både främjar hälsa och klarar av förändringar och kriser. För att möta utmaningarna krävs breda perspektiv, nya arbetssätt och utvecklade samarbeten mellan olika aktörer i samhället.

Ett resilient samhälle har förmåga att förebygga, hantera och anpassa sig till förändringar, samtidigt som det kan upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. För att bygga och upprätthålla resiliens behövs väl fungerande samhällssystem. I denna utlysning fokuserar vi på följande tematiska områden:

• Hälsa och life science
• Matsystem
• Samhällsbyggnad
• Beredskap och civilt försvar

Vi finansierar innovationsprojekt där aktörer från näringsliv och offentlig sektor tillsammans utvecklar lösningar som möter behov och utmaningar inom utlysningens områden. Områdena är inte avgränsade från varandra och projekten kan omfatta ett eller flera områden.

Målet med utlysningen är att stärka näringslivets konkurrenskraft och samtidigt öka offentlig sektors förmåga att utveckla och införa innovationer.

Projekten ska genomföras i samverkan mellan minst en aktör från näringsliv (företag) och minst en aktör från offentlig sektor (kommun, kommun- och kommunalförbund, region eller statlig myndighet). Även aktörer från akademi, forskningsinstitut och civilsamhälle kan medverka i projektet.

Ni kan söka upp till 2 miljoner kronor för projekt. Projekttiden ska vara 18–24 månader. Projekt ska starta senast den 2 november 2026 och avslutas senast den 2 november 2028.

Hälsa och life science

Behovet av innovation inom hälsa och life science ökar. Vi lever allt längre, samtidigt som fler lever med multisjukdom och kroniska sjukdomar. Detta sätter press på vårdsystemen. Pandemier, antibiotikaresistens och geopolitiska förändringar ökar kraven på beredskap och resiliens.

Samtidigt används inte potentialen i nya teknologier fullt ut, som cell- och genterapi, AI, digitala lösningar och hälsodata.

Med nya arbetssätt, förbättrade vårdprocesser och ökad samverkan mellan offentlig och privat sektor kan vården bli mer effektiv och stärka både förebyggande och individanpassad vård.

Innovation är avgörande för att möta ökade krav och bygga ett mer hållbart och resilient system.

Matsystem

Behovet av innovation inom matsystem drivs av ökade krav på hållbarhet, konkurrenskraft och resiliens. En globalt växande befolkning, klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald sätter press på livsmedelsproduktionen. Samtidigt ökar geopolitiska spänningar och störningar i globala värdekedjor sårbarheten.

För att möta dessa utmaningar krävs en omställning mot mer hållbara, resurseffektiva och cirkulära lösningar för produktion, förädling och distribution. Även konsumtionsledet är centralt, där innovation kan bidra till mer hållbara och hälsosamma val.

Samverkan mellan forskning, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle är avgörande för att stärka robusta och resilienta matsystem som kan hantera framtida förändringar.

Samhällsbyggnad

För att skapa attraktiva, hållbara och resilienta livsmiljöer behövs en omställning inom samhällsbyggnad. Det handlar om att utveckla nya arbetssätt, tekniska lösningar, affärsmodeller och samarbeten samt att stärka innovationsförmågan mellan aktörer på lokal, regional och nationell nivå.

Samhällsbyggnad präglas av många system och aktörer där målkonflikter behöver hanteras långsiktigt och hållbart.

Hållbar stads- och samhällsplanering omfattar bland annat resurseffektiva och cirkulära materialflöden, hållbara transport- och mobilitetssystem, ekosystemtjänster samt klimatanpassning och beredskap.

Social hållbarhet är central, med fokus på trygghet, delaktighet och tillgänglighet. Utvecklingen kräver också nya styrformer, arbetssätt och upphandlingar, samt att möjligheter med data, digitalisering och AI tas tillvara.

Beredskap och civilt försvar

Beredskap är samhällets förmåga att förebygga, stå emot och hantera allvarliga kriser och ytterst krig. Det handlar om planering, resurser och strukturer som gör att viktiga samhällsfunktioner kan upprätthållas även under stora påfrestningar.

Civilt försvar är den del av totalförsvaret som ska skydda befolkningen, säkra samhällsviktig verksamhet och stärka försvarsviljan vid höjd beredskap och väpnat angrepp.

Klimatförändringar, teknologiska sårbarheter och ett mer osäkert omvärldsläge ökar kraven på samhällets resiliens. För att stärka Sveriges beredskap och det civila försvaret behövs ökad samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och andra aktörer, med gemensamma arbetssätt och lösningar.

Vinnova vill stärka samhällets förmåga att hantera komplexa och sammanlänkade utmaningar. Med denna utlysning vill vi medverka till innovativa lösningar som skapar hälsosamma och resilienta samhällen.

Vi ser att det behövs mer samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv. Offentlig sektor har ofta behoven, medan näringslivet bidrar med kompetens, teknik och affärsmodeller. Tillsammans kan de olika aktörerna utveckla lösningar som är hållbara, innovativa och möjliga att skala.

På lång sikt är syftet att utveckla innovationer som stärker samhället och på kort sikt ska projekten bidra till att:

• etablera eller fördjupa samverkan mellan offentlig sektor (kommun, kommun- och kommunalförbund, region eller statlig myndighet) och näringsliv (företag)
• ta fram lösningar på komplexa samhällsutmaningar inom utlysningens områden
• stärka offentlig sektors förmåga att utveckla och utvärdera innovationer
• stärka näringslivets konkurrenskraft

Jämställd finansiering av innovationer

Projekten ska integrera jämställdhet både i hur projektgruppen är sammansatt och genomförande av projektet. Det innebär att ni behöver:

• ta hänsyn till könsfördelningen inom projektteamet
• bedöma om aspekter kring kön och genus är relevanta för projektets utformning, och i så fall på vilket sätt

Genom att integrera olika perspektiv utvecklas mer inkluderande och relevanta lösningar. Det stärker både innovationsförmågan och projektets resultat.

Utlysningen riktar sig till näringsliv, offentlig sektor, civilsamhälle och aktörer från akademi och forskningsinstitut.

För att söka krävs att minst en aktör från näringsliv (företag) och minst en aktör från offentlig sektor deltar i projektet. Med offentlig sektor avses aktör från kommun, kommun- och kommunalförbund, region eller statlig myndighet.

Akademi, forskningsinstitut och civilsamhällesaktörer uppmuntras att delta där det är relevant. Akademi och forskningsinstitut kan till exempel bidra med vetenskaplig kunskap, analyser, utvärderingar och stöd i utveckling och test av lösningar. Civilsamhällesorganisationer såsom ideella organisationer, stiftelser, föreningar och sociala företag kan till exempel bidra med kunskap om målgruppers behov och representera slutanvändare i utveckling, test och införande.

Projekt som involverar dessa aktörer tydligt och relevant kan stärka lösningens användbarhet och spridning.

Vi finansierar aktiviteter för forsknings- och innovationsprojekt inom ett eller flera av utlysningens områden. Läs om utlysningens områden i avsnitt 1.  

Exempel på aktiviteter som är stödberättigande:  

• Utveckla nya produkter eller tekniska lösningar. 
• Utveckla prototyper eller demonstrationsversioner av produkter och tjänster. Det kan innefatta pilotarbete, testning och validering.  
• Utveckla nya affärsmodeller och policys.
• Utreda marknadsmässiga förutsättningar till exempel identifiera kunder, kundbehov, möjliga samarbetspartners och konkurrenter.

Vi finansierar inte rutinmässiga eller återkommande ändringar av befintliga produkter, tjänster, tillverkningsmetoder eller tillverkningsprocesser. 

Vi finansierar inte heller utbildningsinsatser, kurser, marknadsföring, försäljning, löpande drift, kvalitetssäkring, certifiering samt immaterialrättsliga strategier och skydd. 

Vilka kostnader kan vi finansiera?

Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr vilka slags kostnader som vi kan finansiera. Dessa kallas stödberättigande kostnader.

I den här utlysningen är dessa typer av kostnader stödberättigande:

• Lönekostnader: Utbetald bruttolön, arbetsgivaravgifter och andra lönebikostnader.
• Utrustning, mark och byggnader: Kostnader för instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal.
• Konsult- och licenskostnader: Kostnader för konsulttjänster, kunskap och patent som köpts in eller används på licens från extern aktör. Dessa kostnader får uppgå till högst 20 procent av en organisations budget.
• Övriga direkta kostnader: Kostnader för exempelvis materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet.
• Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som är kopplade till projektet men inte uppstår direkt, till exempel lokaler och städning. Indirekta kostnader får uppgå till högst 30 procent av lönekostnaderna. Universitet, högskolor, forskningsorganisationer och statliga myndigheter kan ha högre tillåtna nivåer, beroende på verksamhet.

För mer detaljerad information om vilka kostnader vi kan finansiera, se Anvisning till stödberättigande kostnader

Vilka krav gäller för kostnader vi finansierar?

För att era kostnader ska vara stödberättigande gäller bland annat detta:

De ska vara faktiska, skäliga och nödvändiga för aktiviteterna i projektet.

De måste vara bokförda korrekt och på separat projektkod i bokföringen. Ni får inte täcka projektkostnader med andra offentliga bidrag eller egna medel avsedda för andra projekt.

Ni får inte ta upp någon annans kostnader som era egna.

För mer detaljerad information om vilka krav, begränsningar och undantag som gäller, se våra allmänna villkor.

Reglerna om statligt stöd styr hur stor andel av kostnaderna vi kan finansiera. Detta bestäms individuellt för varje organisation. Vi skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket en deltagande organisation kan få.

Hur stort bidrag kan projektet få?

Projekten kan söka max 2 000 000 kr. Total budget för denna utlysning är 80 miljoner kronor vilket innebär att ca 40 projekt kan finansieras.

Hur stort bidrag kan en deltagande organisation få?

Hur stort bidrag en deltagande organisation kan få beror främst på:

• organisationens storlek och verksamhet
• vilka aktiviteter som organisationen ska genomföra i projektet.

Beskrivningar i kommande avsnitt om vilket stöd vi kan ge är förenklade. För fullständig information, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag.

Stöd till företag för forskning och utveckling

I den här utlysningen ger vi stöd till industriell forskning eller experimentell utveckling.

Industriell forskning kan förenklat beskrivas som att söka ny kunskap genom planerad forskning eller kritisk analys. Detta för att utveckla eller markant förbättra produkter, processer eller tjänster.

Experimentell utveckling kan förenklat beskrivas som att kombinera, forma och använda befintliga kunskaper. Detta för att ta fram nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster.

Hur stor andel av kostnaderna kan vi finansiera?

Organisationens storlek och typ av aktivitet avgör hur stor andel av kostnaderna som vi kan finansiera. Detta kallas den maximala stödnivån.

Maximal stödnivå för industriell forskning:

• Litet företag 70 %
• Medelstort företag 60 %
• Stort företag 50 %

Maximal stödnivå för experimentell utveckling:

• Litet företag 45 %
• Medelstort företag 35 %
• Stort företag 25 %

Situationer då vi finansierar en högre andel

Om projektet omfattas av någon av dessa bonusgrunder kan vi finansiera en högre andel av kostnaderna.

• Faktiskt samarbete: Viss nivå av samarbete mellan små och större företag, mellan företag i två olika europeiska länder eller mellan forskningsorganisationer och företag.
• Spridning av resultat: Omfattande spridning genom exempelvis konferenser eller öppna databaser.
• Annan bonusgrund.

Maximal stödnivå för industriell forskning med bonusgrund:

• Litet företag 80 %
• Medelstort företag 75 %
• Stort företag 65 %

Maximal stödnivå för experimentell utveckling med bonusgrund:

• Litet företag 60 %
• Medelstort företag 50 %
• Stort företag 40 %

Stöd av mindre betydelse till företag

Vi kan ge de minimis-stöd, även kallat stöd av mindre betydelse. Vi kan då finansiera upp till 100 procent av en organisations kostnader.

En organisation kan ta emot maximalt 300 000 euro över en treårsperiod i den här stödformen, oavsett finansiär och projekt. Det betyder att om samma organisation tagit emot stöd av mindre betydelse i andra projekt från andra finansiärer tidigare, påverkar det hur stort stödet kan bli i den här utlysningen.

Lämna in ett signerat intyg om de-minimistöd när ni skickar in ansökan. Det krävs för att vi ska kunna bevilja detta stöd.

Intyg om stöd av mindre betydelse

Stöd till universitet, högskolor och andra organisationer

Vi ger stöd till organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Med det menas att organisationen inte erbjuder en tjänst eller produkt på en marknad. Hit räknas oftast universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra offentliga organisationer.

Det här stödet omfattas inte av statsstödsreglerna. Vi kan därför finansiera upp till 100 procent av en sådan organisations kostnader. Stödet kallas ofta ”inte statsstöd.”

Hur avgörs om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet?

En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses bedriva ekonomisk verksamhet och kan inte beviljas den här formen av stöd.

Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras: om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har. Till exempel om det är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet avgörs av deras ordinarie verksamhet, inte av aktiviteterna i projektet.

En del organisationer bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet, till exempel forskningsinstitut. Då är det viktigt att ni vet inom vilken av dessa verksamheter ni ansöker.

Är ni osäkra på om en organisation i ert projekt bedriver ekonomisk verksamhet, kontakta utlysningsansvarig. Organisationen ansvarar dock själv för att bedöma om den bedriver ekonomisk verksamhet.

För att vi ska bedöma er ansökan måste den uppfylla vissa formella krav. Är kraven inte uppfyllda, avslår vi ansökan direkt.

Krav på projektparter

• Alla deltagande organisationer ska vara juridiska personer. Fysiska personer eller enskilda firmor kan inte delta. Även utländska juridiska personer kan delta. Däremot måste utländska aktörer som får finansiering av oss ha filial eller driftställe i Sverige, och kostnaderna ska uppstå hos filialen eller driftstället.
• Den koordinerande parten ska vara en svensk juridisk person och bedriva verksamhet i Sverige.
• Minst två projektparter ska medverka i projektet. Detta inkluderar den koordinerande parten.
• Minst en projektpart ska vara en aktör från offentlig sektor (kommun, kommun- och kommunalförbund, region eller statlig myndighet).
• Minst en projektpart ska vara en aktör från näringslivet (företag).

Krav på projektet

• Projektet får ansöka om högst 2 000 000 kronor.
• Projektet måste starta senast 2 november 2026.
• Projektet får inte ha påbörjats innan ni lämnat in er ansökan.
• Kostnader för konsulttjänster och licenser får uppgå till högst 20 procent av en organisations budget.

Krav på ansökan

• Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska.
• Ansökan ska följa anvisningarna under rubriken ”Hur går det till att ansöka”.
• Ansökan ska innehålla alla efterfrågade bilagor som också måste följa våra mallar och sidbegränsningar, se detaljer om bilagor under avsnitt 9

De ansökningar som uppfyller våra krav går vidare till bedömning. I bedömningen tittar vi på hur stor potential er idé har, hur realistisk den är och vilka som ska genomföra projektet.

Vi tittar också på hur väl ert projekt integrerar jämställdhet, både i hur er projektgrupp är sammansatt och hur ni genomför projektet. Genom att integrera köns- och genusperspektiv utvecklas mer inkluderande och relevanta lösningar. Det stärker både innovationsförmågan och projektets resultat.

Jämställdhet som verktyg för innovativ samhällsutveckling

Vad bedömer vi?

När vi bedömer ansökningar tittar vi på tre huvudkriterier:

• Potential: Vi analyserar vilka effekter och vilket värde vi kan förvänta oss av projektet.
• Aktörer: Vi bedömer deltagarnas kompetens och förmåga att genomföra projektet och nå önskade resultat och effekter.
• Genomförbarhet: Vi bedömer hur realistisk och trovärdig projektplanen är, både för att genomföra projektet och för att uppnå önskade resultat.

Potential

• Hur väl projektet etablerar eller fördjupar faktisk och ändamålsenlig samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv.
• Hur väl projektförslaget bidrar till att utveckla nya innovativa lösningar som svarar mot identifierade behov och som på sikt har potential att skalas upp nationellt och/eller internationellt.
• Hur väl projektet bidrar till att öka näringslivets konkurrenskraft.
• Hur väl projektet bidrar till att öka förutsättningarna för offentlig sektor att utveckla och utvärdera innovationer.
• Hur väl projektet integrerar perspektiv från andra sektorer. Till exempel relevanta användar- och civilsamhällesperspektiv, forskningsresultat och akademisk expertis.
• Hur väl projektförslaget bidrar till ökad jämställdhet genom att integrera perspektiv kring kön och genus.

Aktörer

• Hur väl aktörkonstellationens sammansättning, deltagande, kompetens och förmåga bidrar till projektmål och genomförande.
• Hur goda förutsättningar projektledaren och andra nyckelpersoner bedöms ha att leda och genomföra projektet.
• Hur väl det ekonomiska bidraget, deltagande, makt och inflytande fördelas jämställt mellan kvinnor och män i projektteamet.

Genomförbarhet

• Hur väl projektplanen och budgeten bedöms kunna realisera en lösning i enlighet med projektförslaget.
• Hur trovärdig projektplanens riskanalys och handlingsplan för dessa risker är.
• Hur väl könsfördelningen i projektteamet och perspektiv kring kön och genus har integrerats i projektplanen.
• Hur goda förutsättningarna är för att projektets resultat tas vidare, sprids och kommer till användning efter projektets slut.

Hur bedömer vi?

När vi har fått in ansökningarna granskar vi dem. De ansökningar som inte uppfyller formella krav eller som är ofullständiga avslås och går ej vidare för bedömning.

De ansökningar som är korrekta och fullständiga fördelas mellan olika bedömare och bedöms i konkurrens med varandra. Bedömarna är utsedda av oss utifrån deras expertis inom området. Varje ansökan bedöms av minst tre bedömare.

När bedömarna gått igenom ansökningarna har vi ett bedömningsmöte där bedömarna rekommenderar vilka ansökningar som ska beviljas.

Vinnova fattar beslut om beviljande projekt och förbehåller sig rätten att prioritera ansökningar för att skapa en balanserad projektportfölj med avseende på tematikerna beskrivna i avsnitt 1.

Hur påverkar en organisations finansiella status?

Innan vi beslutar om finansiering gör vi också en samlad bedömning av den organisatoriska och finansiella statusen hos de som får finansiering.

Vi använder oss av information som vi får från kreditupplysningar, för närvarande från Dun & Bradstreet.

I vår bedömning kontrollerar vi detta:

• Organisationer som beviljas finansiering för lönekostnader ska vara registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket. Om en sådan registrering inte finns när vi fattar beslut, ska ni kunna visa att en anmälan gjorts. Vi godkänner inte retroaktiv registrering.
• Organisationer ska inte vara på obestånd, eller genomgå likvidation eller företagsrekonstruktion. De ska heller inte ha obetalda skulder av betydelse hos Kronofogdemyndigheten.
• Projektledaren ska vara anställd hos en projektpart, allra helst den koordinerande parten.
• Aktiebolag ska inte ha förbrukat hälften eller mer av sitt aktiekapital.

Vi kan också be små och medelstora företag visa att de har ekonomisk täckning att genomföra projektet.

När vi bedömt alla ansökningar, skickar vi ett beslut där vi antingen beviljar eller avslår er ansökan. Eftersom ansökningarna bedöms i konkurrens kan ni få avslag trots att ni uppfyller alla krav och kriterier.

I beslutet anger vi hur stor andel av kostnaderna vi täcker för varje organisation.

Ni kan inte överklaga vårt beslut, men ni är välkomna att ansöka till oss igen vid ett annat tillfälle.

Vad gäller om ni beviljas finansiering?

Om vi beviljar er ansökan måste ni följa våra allmänna villkor för bidrag. Villkoren innehåller bland annat detta:

• Att ni ska underteckna ett särskilt dokument där ni godkänner er medverkan och åtar er att genomföra projektet.
• Att ni ska rapportera hur det går, era kostnader och uppnådda resultat till oss under projekttiden.
• Ni måste ha ett skriftligt projektavtal som reglerar era inbördes rättigheter och skyldigheter i projektet. Alla parter måste underteckna avtalet innan ni skickar in er första lägesrapport. Eftersom det kan ta tid att ta fram och förhandla ett avtal rekommenderar vi att ni börjar med detta så snart som möjligt.
• Hur resultatet ska komma till användning samt att vetenskaplig publicering ska ske med öppen tillgång så att resultaten görs fritt tillgängliga för alla.

Se våra allmänna villkor

Kan ni behöva betala tillbaka bidrag?

Om ni fått mer pengar än vad ni har rätt till eller om ni inte följer våra villkor, kan ni bli återbetalningsskyldiga.

När utlysningen stänger registreras er ansökan. Då skickar vi en e-postbekräftelse till den som står för användarkontot samt till projektledaren och firmatecknaren. Om ni inte har fått en bekräftelse inom 24 timmar efter att utlysningen stängt, hör av er till oss.

När utlysningen stängt kan ni inte ändra något i ansökan. Då kan ni bara komplettera om vi ber om det.

Vem kan läsa er ansökan?

Er ansökan kommer att läsas av medarbetare på Vinnova och de bedömare som medverkar i den här utlysningen. Alla arbetar under tystnadsplikt.

Ansökningar som lämnas in till oss blir allmänna handlingar. Det innebär att vi måste lämna ut dem om de efterfrågas. Men vi sekretessbelägger vissa typer av uppgifter om det kan antas innebära ekonomisk skada för den enskilde om de lämnas ut. Det gäller uppgifter om affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat.

Allmänna handlingar och sekretess