Fördjupade internationella samarbeten för hälsosamma och resilienta samhällen

I takt med att hälso-, klimat- och geopolitiska utmaningar intensifieras blir det allt viktigare att forma samhällen som är hälsosamma och resilienta. För att möta dessa utmaningar krävs breda perspektiv och internationellt samarbete. Ett samhälle som är motståndskraftigt klarar av påfrestningar utan att förändras nämnvärt. Ett resilient samhälle har dessutom förmågan att återhämta sig, anpassa sig och fortsätta fungera väl när förutsättningarna förändras. Läs mer här om hur FN definierar och arbetar med samhällelig resiliens.

För att resiliens ska byggas och upprätthållas krävs starka och väl fungerande system inom de tematiska områden som utlysningen omfattar:

• Hälsa/life science
• Matsystem
• Samhällsbyggnad
• Beredskap och civilt försvar

Genom att stärka Sveriges innovationsförmåga inom dessa områden bidrar utlysningen både till mer resilienta samhällen och ökad svensk konkurrenskraft

Hälsa/Life Science

Behovet av innovation inom hälsa och life science drivs av en växande och alltmer komplex problembild. Befolkningen ökar och vi lever allt längre. Fler lever med kroniska sjukdomar, vilket ökar trycket på redan ansträngda vårdsystem. Pandemier, antibiotikaresistens och snabba geopolitiska förändringar skapar osäkerhet och kräver bättre beredskap och resiliens. Samtidigt finns en underutnyttjad potential i teknologier inklusive cell- och genterapi, multiomics-analyser, AI, digitala lösningar och otillräcklig tillgång till hälsodata som inte kan användas optimalt. Nya arbetssätt, förbättrade vårdprocesser och ökad samverkan mellan offentlig och privat sektor kan effektivisera vården och stärka både förebyggande och individanpassad vård. Innovation är avgörande för att möta ökade krav och bygga ett mer hållbart och resilient system.

Matsystem

Behoven av innovation inom matsystem i Sverige och omvärlden drivs av ökande krav på både hållbarhet, konkurrenskraft och samhällelig resiliens. En växande befolkning, ohälsa, klimatförändringar och minskad biologisk mångfald pressar dagens livsmedelsproduktion. Samtidigt påverkas globala värdekedjor av geopolitiska spänningar och störningar, vilket ökar sårbarheten och hotar livsmedelsförsörjningen.

För att möta dessa utmaningar krävs en systemomställning som främjar hållbara, resurseffektiva och cirkulära lösningar för produktion, förädling och distribution. Mångfald i produktion och produktionssystem liksom marknadslösningar kan bidra till resiliens. Även konsumtionsledet har en central roll, där innovativa lösningar behövs för att stärka hållbara matmiljöer och beteenden som leder till mer hållbar och hälsosam konsumtion.

Samverkan mellan forskning, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle är avgörande för att driva denna transformation. Sammantaget är hållbara matsystem en central del av samhällelig resiliens som förutsätter moderna beredskapslösningar som klarar att hantera störningar och förändrade omvärldsvillkor idag och i framtiden.

Samhällsbyggnad

För att bidra till attraktiva, hållbara och resilienta livsmiljöer krävs en omställning inom samhällsbyggnadsområdet där bland annat nya arbetssätt, tekniska lösningar, affärsmodeller, policy och samarbetsformer kommer att bli avgörande. Det kan exempelvis handla om cirkulära materialflöden, klimatneutral byggproduktion, förbättrade mobilitetssystem, upphandling, datahantering och kompetensutveckling. För att detta ska bli möjligt krävs även en ökad innovationsförmåga inom hela sektorn.

Beredskap och civilt försvar

Beredskap handlar om samhällets förmåga att förebygga, motstå och hantera allvarliga kriser och ytterst krig. Den omfattar både planering, resurser och strukturer som säkerställer att viktiga samhällsfunktioner kan upprätthållas även under betydande påfrestningar. Civilt försvar är den del av totalförsvaret som ska skydda befolkningen, säkra samhällsviktig verksamhet och stärka försvarsviljan vid höjd beredskap och väpnat angrepp.

Klimatförändringar, teknologiska sårbarheter och ett mer osäkert säkerhetspolitiskt läge ställer höga krav på starka ledningsstrukturer, effektiv krishantering, förebyggande åtgärder, samordnad kommunikation och förmåga att snabbt mobilisera resurser i hela samhället. Detta ökar behovet av en helhetssyn i planeringen där resiliens är centralt för att Sverige långsiktigt ska kunna möta både dagens och framtidens hot och utmaningar.

Det Nationella innovationsprogrammet för civilt försvar är ett myndighetsgemensamt initiativ som bygger bygger på en principöverenskommelse  mellan Vinnova och Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) (läs mer här: Innovativa lösningar för morgondagens civila försvar). Programmet ska stärka samspelet mellan civila och försvarsorienterade innovationsmiljöer, berörda myndigheter, akademi och privat sektor samt även främja innovativa tekniklösningar med dubbla användningsområden.

Länder i fokus

För att möta behoven och utmaningarna inom dessa tematiska områden krävs fördjupade samarbeten som överskrider nationella gränser. Utlysningen fokuserar på länder med tydligt överlappande behov och/eller där Sverige redan har etablerade innovationssamarbeten: Baltikum, Brasilien, Frankrike, Indien, Japan, Kanada, Norden, Polen, Schweiz, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sydkorea, Tyskland, Ukraina, USA

En kompletterande utlysning planeras för 2027

Utlysningen ger aktörer förutsättningar för att ta nästa kliv i samarbeten, från kontakter till etablerade partnerskap och institutionsförankring. Vinnova planerar att även genomföra en kompletterande utlysning under våren 2027. Då för att finansiera praktiska och tekniska aktiviteter till exempel för att etablera konceptbevis för ett innovationsprojekt inför internationella satsningar. Detaljerna kring utlysningen 2027 är inte fastställda men planen är att bidrag upp till 1 miljon kronor ska beviljas till ca 15 projekt.

Vinnova vill stärka samhällets förmåga att hantera komplexa utmaningar genom att stödja lösningar, strukturer och arbetssätt som fungerar i både vardag och kris. Vi vill främja tvärsektoriell och internationell samverkan samt skapa styrmedel och processer som gör det lättare att införa effektiva, hållbara och skalbara innovationer. Målet är att bygga ett mer resilient, hållbart och konkurrenskraftigt Sverige.

Vinnova verkar för internationalisering och stärkt svensk konkurrenskraft över många tematiska områden. För att svenska aktörer ska kunna positionera sig internationellt och bygga starka långsiktiga innovationssamarbeten krävs väletablerade konsortier. Att bygga sådana kräver tid och resurser. Utlysningen är en insats från Vinnova för att stödja denna utveckling, med internationell samverkan i fokus. Konsortier måste ha minst ett svenskt företag, en offentlig aktör (kommun, region, myndighet) eller civilsamhällesaktör som koordinerande projektpart.

I förlängningen är syftet med utlysningen att öka svenskt deltagande i internationella FoI-satsningar och säkra EU-medel för fortsatt innovationsarbete. På kortare sikt vill vi att finansierade projekt ska verka för följande förflyttningar:

• Relationer stärks från individberoende och enstaka kontakter till institutionsförankrade samarbeten genom partnerskap som formaliserats till exempel genom avsiktsförklaringar.

• Strategiska förflyttningar från tematiska överlapp och projektidéer till gemensamma strategiska agendor och roadmaps med definierade steg mot större satsningar.
• Kapacitetsförflyttningar för att bygga upp gemensam arbetsförmåga, och ramverk för att hantera tillgångar såsom data och IP-rättigheter.
• Positioneringsförflyttningar från svenska/regionala positioner mot internationella samarbeten med svenska aktörer som koordinerande part.
• Strukturella förflyttningar till exempel från svenska/regionala testmiljöer/bäddar till gemensamma internationella testmiljöer eller från nationell finansiering mot internationell finansieringsstrategi.

Läs mer här om hur Vinnova stärker Sveriges innovationsförmåga: Så stöttar vi innovation | Vinnova.

Jämställd finansiering av innovationer

Ert projekt ska integrera jämställdhet både i hur er projektgrupp är sammansatt och hur ni genomför projektet. Det innebär att ni behöver:

• ta hänsyn till könsfördelningen inom projektteamet
• bedöma om aspekter kring kön och genus är relevanta för projektets utformning, och i så fall på vilket sätt

Genom att integrera olika perspektiv utvecklas mer inkluderande och relevanta lösningar. Det stärker både innovationsförmågan och projektets resultat.

Jämställdhet som verktyg för innovativ samhällsutveckling

Behöriga att söka medel i utlysningen är svenska företag, offentliga aktörer (kommun, region, myndighet) och civilsamhällesaktörer samt akademi/forskningsinstitut.

Akademi och forskningsinstitut kan dock ej vara koordinator. Projektet ska således ledas av en svensk koordinator som är ett företag, en offentlig aktör (kommun, region eller myndighet) eller en civilsamhällesaktör. Projektet ska dessutom genomföras som ett samarbete mellan minst en svensk aktör och minst en aktör från ett av följande länder: Baltikum, Brasilien, Frankrike, Indien, Japan, Kanada, Norden, Polen, Schweiz, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sydkorea, Tyskland, Ukraina, USA. Utländska aktörstyper behöriga att delta i projekten är företag, offentliga aktörer, civilsamhällesaktörer och akademi/forskningsinstitut.

Utländsk aktör som ingår i konsortiet kan inte motta bidrag från Vinnova och ska inte inkluderas som formell projektpart, utan som samarbetande aktör. De ska intyga sitt åtagande i projektet genom ett s.k. Letter of Intent (LoI). Där ska framgå att de avser att bidra i projektet enligt ansökans projektbeskrivning och eventuella nyckelpersoners CV:n ska bifogas. Läs mer om det i avsnitt 9.      

Vi finansierar aktiviteter för att fördjupa och stärka konsortiets sammansättning och samverkan i linje med de typer av förflyttningar som listas i avsnitt 2 ovan.

Exempel på aktiviteter

Vi finansierar dessa typer av aktiviteter:

• Etablering av gemensamma agendor, strategier och planer för hur ett innovationssamarbete kan fördjupas.
• Aktiviteter som syftar till att säkerställa mer långsiktig finansiering för ett fullskaligt projekt till exempel kartläggning av finansieringsmöjligheter.
• Genomförande av IPR-analyser, användarintervjuer eller omvärldsanalys.
• Studiebesök, kortare utbyten och delegationer för att stärka relationer.
• Matchmaking eller nätverksträffar mellan aktörer från olika länder eller sektorer och deltagande i aktiviteter som tydligt går ut på att stärka och bredda
  samarbeten
• Utveckla ekosystem och samverkan för affärsmodeller.
• Förbereda för implementering av affärsmodeller, till exempel genom att ta fram arbetsprocesser.
• Aktiviteter som ingår i beskrivningen av genomförbarhetsstudier (se stödgrunder under avsnitt 5).

Vi finansierar inte:

• Kostnader direkt relaterade till ansökningsskrivande tex skrivarkonsulter.
• Rutinmässiga personutbyten, till exempel att en enskild medarbetare utför ordinarie arbetsuppgifter hos en annan organisation utan koppling till strategisk partnerskapsutveckling.
• Ordinarie projektdrift såsom produktutveckling, tekniska tester, laboratoriearbete, prototypframtagning teknisk utveckling etc.
• Kommersiella aktiviteter eller marknadsföring.

Vilka kostnader kan vi finansiera?

Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr vilka slags kostnader som vi kan finansiera. Dessa kallas stödberättigande kostnader.

I den här utlysningen är dessa typer av kostnader stödberättigande:

• Lönekostnader: Utbetald bruttolön, arbetsgivaravgifter och andra lönebikostnader.
• Utrustning, mark och byggnader: Kostnader för instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal.
• Konsult- och licenskostnader: Kostnader för konsulttjänster, kunskap och patent som köpts in eller används på licens från extern aktör. Dessa kostnader får uppgå till högst 20 procent av en organisations budget.
• Övriga direkta kostnader: Kostnader för exempelvis materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet.

• Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som är kopplade till projektet med inte uppstår direkt, till exempel lokaler och städning. Indirekta kostnader får uppgå till högst 30 procent av lönekostnaderna. Universitet, högskolor, forskningsorganisationer och statliga myndigheter kan ha högre tillåtna nivåer, beroende på verksamhet.

För mer detaljerad information om vilka kostnader vi kan finansiera, se Anvisning till stödberättigande kostnader

Vilka krav gäller för kostnader vi finansierar?

För att era kostnader ska vara stödberättigande gäller detta:

• De ska vara faktiska, skäliga och nödvändiga för aktiviteterna i projektet.
• De måste vara bokförda korrekt och på separat projektkod i bokföringen. Ni får inte täcka projektkostnader med andra offentliga bidrag eller egna medel avsedda för andra projekt.
• Ni får inte ta upp någon annans kostnader som era egna.

För mer detaljerad information om vilka krav, begränsningar och undantag som gäller, se våra allmänna villkor.

Reglerna om statligt stöd styr hur stor andel av kostnaderna vi kan finansiera. Detta bestäms individuellt för varje organisation. Vi skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket en deltagande organisation kan få.

Hur stort bidrag kan projektet få?

Projekten kan söka max 500 000 kr. Total budget för denna utlysning är 15 miljoner kronor vilket innebär att ca 30 projekt kan finansieras.

Denna utlysning under 2026 stödjer arbete med att bygga strategiska samarbeten och Vinnova planerar att under våren 2027 komplettera insatsen med en utlysning som stödjer praktiska och tekniska aktiviteter. Budget för utlysningen 2027 är preliminärt 15 miljoner kronor och avsikten är då att finansiera projektdrift inom ett redan etablerat samarbete, till exempel proof-of-concept eller valideringsstudier. Planerad ram är för större och längre projekt, exempelvis 15 projekt som beviljas upp till på 1 miljon kronor i bidrag.  Detaljerna kring den kompletterande utlysningen är inte fastställda ännu.

Hur stort bidrag kan en deltagande organisation få?

Hur stort bidrag en deltagande organisation kan få beror främst på:

• organisationens storlek och verksamhet
• vilka aktiviteter som organisationen ska genomföra i projektet.

Beskrivningar i kommande avsnitt om vilket stöd vi kan ge är förenklade. Organisationer kan i utlysningen finansieras genom någon av följande tre stödgrunder: genomförbarhetsstudier, icke-statsstöd eller de minimis (stöd av mindre betydelse) För fullständig information, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag.

Stöd till företag för forskning och utveckling

I den här utlysningen ger vi stöd till genomförbarhetsstudier.

Genomförbarhetsstudier kan förenklat beskrivas som en utvärdering. Den analyserar följande:

• Styrkor, svagheter, möjligheter och risker i ett kommande forsknings- och utvecklingsprojekt.
• Vilka resurser som krävs för att genomföra projektet.
• Hur troligt det är att projektet når framgång.

Hur stor andel av kostnaderna kan vi finansiera?

Organisationens storlek och typ av aktivitet avgör hur stor andel av kostnaderna som vi kan finansiera. Detta kallas den maximala stödnivån. För genomförbarhetsstudier kan vi finansiera följande andel

• Litet företag: 70 %
• Medelstort företag: 60 %
• Stort företag: 50 %

Stöd av mindre betydelse till företag eller andra aktörer som bedriver ekonomisk verksamhet

Vi kan också ge de minimis-stöd, även kallat stöd av mindre betydelse. Vi kan finansiera upp till 100 procent av en organisations kostnader.

En organisation kan ta emot maximalt 300 000 euro över en treårsperiod i den här stödformen, oavsett finansiär och projekt. Det betyder att om samma organisation tagit emot stöd av mindre betydelse i andra projekt från andra finansiärer tidigare, påverkar det hur stort stödet kan bli i den här utlysningen.

Lämna in ett intyg om de-minimistöd när ni skickar in ansökan. Det krävs för att vi ska kunna bevilja detta stöd. Här hittar du blanketten: Intyg om de minimis-stöd

Stöd till universitet, högskolor och andra offentliga organisationer med icke-ekonomisk verksamhet

Vi ger även stöd till organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Med det menas att organisationen inte erbjuder en tjänst eller produkt på en marknad. Hit räknas oftast universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra offentliga organisationer.

Vi kan finansiera upp till 100 procent av en sådan organisations kostnader.

Hur avgörs om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet?

En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses bedriva ekonomisk verksamhet och kan inte beviljas den här formen av stöd. Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras: om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har. Till exempel om det är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Är ni osäkra på om en organisation i ert projekt bedriver ekonomisk verksamhet, kontakta utlysningsansvarig. Organisationen ansvarar dock själv för att bedöma om den bedriver ekonomisk verksamhet.

För att vi ska bedöma er ansökan måste den uppfylla vissa formella krav. Är kraven inte uppfyllda, avslår vi ansökan direkt.

Krav på projektparter

• Alla deltagande organisationer ska vara juridiska personer. Fysiska personer eller enskilda firmor kan inte delta.
• Den koordinerande projektparten ska vara en svensk juridisk person och bedriva verksamhet i Sverige.
• Den koordinerande projektparten ska vara ett företag, en offentlig aktör (kommun, region, myndighet) eller en civilsamhällesaktör. Aktör från akademi/forskningsinstitut är välkommen att söka men kan ej agera koordinator.
• Projektet ska genomföras tillsammans med minst en utländsk aktör från något av följande länder: Baltikum, Brasilien, Frankrike, Indien, Japan, Kanada, Norden, Polen, Schweiz, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sydkorea, Tyskland, Ukraina, USA.
• Utländska aktörer ska representera någon av de aktörstyper som listats ovan: företag, offentlig aktör, civilsamhällesaktör eller akademi/forskningsinstitut
• Kostnader för konsulttjänster och licenser får uppgå till högst 20 procent av en organisations projektbudget.

Krav på projektet

• Projektet får ansöka om max 500 000 kronor.
• Projektet måste starta efter beviljandebeslut från Vinnova men senast 20 oktober 2026 och avslutas senast 31 mars 2027.

Krav på ansökan

• Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska.
• Ansökan ska följa anvisningarna under rubriken ”Hur går det till att ansöka”.
• Ansökan ska innehålla alla efterfrågade bilagor, dessa måste följa format och sidbegränsningar enligt punkt 9 nedan.
• Ansökans projektbeskrivning ska innehålla max 5 sidor.
• Endast en CV-fil skall bifogas, max 6 sidor lång.

De ansökningar som uppfyller våra krav går vidare till bedömning. I bedömningen tittar vi på hur stor potential er idé har, hur realistisk den är och vilka som ska genomföra projektet.

Vad bedömer vi?

När vi bedömer ansökningar tittar vi på tre huvudkriterier som viktas olika:

• Potential (40% vikt): Vi analyserar vilka effekter och vilket värde vi kan förvänta oss av projektet.
• Aktörer (40% vikt): Vi bedömer deltagarnas kompetens och förmåga att genomföra projektet och nå önskade resultat och effekter.
• Genomförbarhet (20% vikt): Vi bedömer hur realistisk och trovärdig projektplanen är, både för att genomföra projektet och för att uppnå önskade resultat.

Potential (40% vikt)

• Hur nytänkande projektförslaget är och hur stor potential det har i förhållande till utlysningens mål och syfte inklusive hur väl det verkar för de typer av förflyttningar som listats i utlysningstexten.
• Hur trovärdig projektförslagets analys är av samarbetsbehovet och nyttan av de resultat som de föreslagna aktiviteterna förväntas åstadkomma.
• Hur sannolikt det är att projektförslaget leder till fördjupade internationella samarbeten och stärkta möjligheter till fortsatt samverkan.
• Hur väl projektförslaget bidrar till ökad jämställdhet genom att integrera perspektiv kring kön och genus.

Aktörer (40% vikt)

• Hur väl aktörkonstellationens sammansättning, deltagande, kompetens och förmåga bidrar till projektmål och genomförande.
• Hur goda förutsättningar projektledaren och andra nyckelpersoner bedöms ha att leda och genomföra projektet.
• Hur väl det ekonomiska bidraget, deltagande, makt och inflytande fördelas jämställt mellan kvinnor och män i projektteamet.

Genomförbarhet (20% vikt)

• Hur väl projektplanen och budgeten bedöms kunna realisera en lösning i enlighet med projektförslaget.
• Hur väl könsfördelningen i projektteamet och perspektiv kring kön och genus har integrerats i projektplanen.
• Hur goda förutsättningarna är för att projektets resultat tas vidare och lägger grunden för ett mer utvecklat internationellt innovationsprojekt.

Hur bedömer vi? 

När vi har fått in ansökningarna granskar vi dem. Vi avslår alla ansökningar som är ofullständiga eller inte uppfyller våra krav.

De ansökningar som är korrekta och fullständiga fördelas mellan olika bedömare och bedöms i konkurrens med varandra. Bedömarna är utsedda av oss utifrån deras expertis inom området. Varje ansökan bedöms av minst tre bedömare

När bedömarna gått igenom ansökningarna hålls ett bedömningsmöte där bedömarna rekommenderar vilka ansökningar som ska beviljas. Vinnova förbehåller sig rätten att tillämpa ett geografiskt och tematiskt portföljperspektiv vid urvalet av ansökningar för beviljande

Hur påverkar en organisations finansiella status?

Innan vi beslutar om finansiering gör vi också en samlad bedömning av den organisatoriska och finansiella statusen hos de som får finansiering.

Vi använder oss av information som vi får från kreditupplysningar, för närvarande från Dun & Bradstreet. Vi kan också be små och medelstora företag visa att de har ekonomisk täckning att genomföra projektet.

I vår bedömning kontrollerar vi detta:

• Att organisationer som beviljas finansiering för lönekostnader är registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket. Om en sådan registrering inte finns när vi fattar beslut, ska ni kunna visa att en anmälan gjorts. Vi godkänner inte retroaktiv registrering.
• Att organisationer inte är på obestånd, eller genomgår likvidation eller företagsrekonstruktion. Ni får heller inte ha obetalda skulder av betydelse hos Kronofogdemyndigheten.
• Att projektledaren är anställd hos den koordinerande parten i projektet.

• Att aktiebolag inte har förbrukat hälften eller mer av sitt aktiekapital.

När vi bedömt alla ansökningar, skickar vi ett beslut där vi antingen beviljar eller avslår er ansökan. Eftersom ansökningarna bedöms i konkurrens kan ni få avslag trots att ni uppfyller alla krav och kriterier.

I beslutet anger vi hur stor andel av kostnaderna vi täcker för varje organisation.

Ni kan inte överklaga vårt beslut, men ni är välkomna att ansöka till oss igen vid ett annat tillfälle.

Vad gäller om ni beviljas finansiering?

Om vi beviljar er ansökan måste ni följa våra allmänna villkor för bidrag. Villkoren innehåller bland annat detta:

• Att ni ska underteckna ett särskilt dokument där ni godkänner er medverkan och åtar er att genomföra projektet.
• Att ni ska rapportera hur det går, era kostnader och uppnådda resultat till oss under projekttiden.
• Är ni flera parter måste ni ha ett skriftligt projektavtal som reglerar era inbördes rättigheter och skyldigheter i projektet (undantag gäller för utländsk aktör, se punkten nedan). Alla parter (förutom utländska aktörer) måste underteckna avtalet innan projektet startar. Eftersom det kan ta tid att ta fram och förhandla ett avtal rekommenderar vi att ni börjar med detta så snart som möjligt.
• Utländska aktörer som medverkar i projektet ska inte inkluderas som formell projektpart och behöver därmed inte heller signera projektavtal. Däremot måste ansökan innehålla en kopia på signerat Letter of Intent för utländska aktörers deltagande (se även punkt 9 nedan)
• Hur resultatet ska komma till användning samt hur eventuell vetenskaplig publicering ska ske.

Se våra allmänna villkor.

Ni behöver även följa de särskilda villkor som gäller för den här utlysningen:

Utöver vad som anges i allmänna villkor § 6.2 gäller att:  "I stället för villkor § 6.2 första stycket gäller att:

En förutsättning för första utbetalning av bidrag är att utländsk medverkande aktör har inlämnat kopia på ett signerat Letter of Intent med försäkran att aktören avser genomföra projektet i enlighet med beslutet, inklusive dess villkor och av Vinnova godkänd projektbeskrivning.

Vi kan även besluta att lägga till kompletterande särskilda villkor för enskilda projekt. De framgår i så fall av beslutet.

Kan ni behöva betala tillbaka bidrag?

Om ni fått mer pengar än vad ni har rätt till eller om ni inte följer våra villkor, kan ni bli återbetalningsskyldiga.

När utlysningen stänger registreras er ansökan. Då skickar vi en e-postbekräftelse till den som står för användarkontot samt till projektledaren och firmatecknaren. Om ni inte har fått en bekräftelse inom 24 timmar efter att utlysningen stängt, hör av er till oss.

När utlysningen stängt kan ni inte ändra något i ansökan. Då kan ni bara komplettera om vi ber om det.

Vem kan läsa er ansökan?

Er ansökan kommer att läsas av medarbetare på Vinnova och de bedömare som medverkar i den här utlysningen. Alla arbetar under tystnadsplikt.

Ansökningar som lämnas in till oss blir allmänna handlingar. Det innebär att vi måste lämna ut dem om de efterfrågas. Men vi sekretessbelägger vissa typer av uppgifter om det kan antas innebära ekonomisk skada för den enskilde om de lämnas ut. Det gäller uppgifter om affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat.

Allmänna handlingar och sekretess