Automatiserad planering och koordination av autonoma fordon i underjordsgruvor
Diarienummer | |
Koordinator | Örebro universitet - Akademin för naturvetenskap och teknik |
Bidrag från Vinnova | 4 095 000 kronor |
Projektets löptid | maj 2020 - april 2023 |
Status | Avslutat |
Utlysning | SIP Swedish Mining Innovation -Strategiska innovationsprogrammet för Gruv och Metallutvinning |
Ansökningsomgång | Mot en hållbar utveckling inom gruv- och metallutvinnande industri |
Viktiga resultat som projektet gav
AI metoder har tagits fram för att kunna planera och koordinera en flotta av självgående LHD-maskiner för materialförflyttning i gruvmiljö vilket innefattar planering och koordinering. Planering är att välja ut dels vilket uppdrag som skall utföras samt av vilken maskin för att transportera så mycket material som möjligt mellan olika punkter. Koordinering används för att hantera hur maskinerna får köra när flera maskiner befinner sig i samma område. Metoderna är framtagna för att lätt kunna integreras i befintliga system då få antagande är gjorda ang. hur maskinerna styrs.
Långsiktiga effekter som förväntas
I projektet har mjukvara utvecklats som kan ses som prototyper. Dessa komponenter kan demonstreras i en simulator där man kan simulera en gruvmijlö med flera maskiner, lossningspunkter och lastpunkter. Ett mål var demonstration motsvarande TRL nivån 7 som enl. skalan innefattar demonstrationer av system i verksamhetsmiljö. I projektet så kördes enbart tester i simulering och ej ännu i riktig miljö utan extra vikt har lagts vid att simuleringen är korrekt. Vidare så ger simuleringen möjlighet att testa andra aspekter som inte är möjligt i gruvan idag, t.ex. ytterligare fler maskiner.
Upplägg och genomförande
Delar av de verktyg som tagits fram ang. koordinering byggde initialt på en befintlig metod som tagits fram vid Örebro universitet. Denna metod användes för att testa hur planeringen för att hitta nästa uppdrag för att uppnå ett effektivt flöde. Under projektets gång och vid diskussioner hittades även brister i simuleringsmiljön som iterativt förbättrades. Även ett system för att bättre skatta fördröjningar i en flotta har utvecklats. Simuleringen och visualiseringen är delvis baserad på tidigare arbeten i kombination med förbättringar.