Vinnova föreslår konkreta miljardsatsningar för stärkt svenskt teknikledarskap

Sverige behöver bli bättre på att få ny teknik att växa här. Därför föreslår Vinnova nu en rad långsiktiga satsningar, stärkt nationell samordning, teknikövergripande instrument och strategiska accelerationsprogram som tillsammans ska bana väg för Sveriges teknikledarskap.  Det handlar om att utveckla och testa teknik i större skala, få företag att växa, mobilisera privat kapital och skapa starkare kopplingar mellan forskning, näringsliv och marknad.

I Färdplaner för Sveriges teknikledarskap samlas 13 konkreta förslag, några med start redan 2027/2028. Rapporten är framtagen på begäran av regeringen inom uppdraget om forskning och innovation inom excellenskluster för banbrytande och strategisk teknik. Årets publikation är den första i en årlig rapportering fram till 2028.

– I en tid av geopolitisk osäkerhet behöver vi agera mer kraftfullt. Sverige har styrkorna, men vi måste bli bättre på att omsätta dem i teknikledarskap. Det kräver större investeringar och högre tempo och bättre förutsättningar att skala upp teknik som skapar värde för Sverige, säger Darja Isaksson, generaldirektör på Vinnova

Investera i tekniken där Sverige kan ta ledningen

Strategiska tekniker är teknikområden som är viktiga för svensk utveckling och konkurrenskraft, till exempel AI och autonoma system, 6G och digital konnektivitet, halvledare, kvantteknik, avancerade material och bioteknik. En satsning för att hjälpa strategiskt viktig teknik från pilotstadium till industriell produktion är Teknikklivet. Vinnova föreslår att minst en miljard kronor per år från 2028 och två miljarder från 2032 ska avsättas för insatsen.

Vinnova föreslår också ett Teknikinfrastrukturlyft, med en total finansiering på minst 2 miljarder per år från 2028, och 4 miljarder från 2032. Varav staten bör svara för minst hälften. Det handlar om laboratorier, renrum, pilotlinor, testbäddar, dataresurser, beräkningskapacitet och demonstrationsmiljöer. 

En förstärkning av excellenskluster för banbrytande teknik och att etablera strategiska accelerationsprogram inom prioriterade teknikområden är två andra satsningar som Vinnova tycker Sverige ska investera i.

– Teknikledarskap byggs inte med enskilda projekt. Sverige behöver investera långsiktigt, välja var vi ska vara riktigt starka och samla resurser för att ta tekniken hela vägen till användning och industriell skala. Sverige kan och ska ha högt ställda ambitioner, men för att vi ska nå dem behöver vi agera tillsammans säger Darja Isaksson.

Bättre villkor för företag att växa

Teknikledarskap handlar inte bara om forskning och utveckling. Sverige behöver också fler företag som kan växa, attrahera kapital och etablera sig på internationella marknader. Vinnova föreslår därför bland annat instrumentet Scaleup Accelerator Sweden på minst 500 miljoner kronor per år från 2028, och 1 miljard kronor från 2032, för att öka finansieringen av teknikbaserade startups och scaleups. Instrumentet ska ge kapital, referenskunder, testmiljöer, kompetens, reglering och internationalisering.

Även efterfrågan på ny teknik behöver stimuleras. Vinnova föreslår därför att minst 1 miljard kronor per år från 2028 och två miljarder kronor från 2032 går till utmaningsdriven förkommersiell upphandling för utveckling av banbrytande lösningar på samhällsutmaningar.

– Med utmaningsdriven upphandling kan offentliga och samhälleliga behov omsättas till konkreta utmaningar som behöver lösas snabbt. Det pågår flera europeiska initiativ som svenska aktörer sedan kan använda för att ytterligare skala upp sin lösning, säger Göran Marklund, chef för strategisk omvärldsanalys på Vinnova och en av författarna av Färdplaner för Sveriges teknikledarskap.

Från ambition till genomförande

För att investeringarna ska få full effekt föreslår Vinnova åtgärder som stärker Sveriges förmåga att prioritera och arbeta tillsammans. Det handlar bland annat om ett nationellt teknikråd, bättre förutsättningar för strategiskt EU-samarbete och en nationell funktion för regulatoriska sandlådor.

Förslagen har tagits fram i nära dialog med industri, akademi, startups och andra aktörer inom forskning och innovation. Analyser på nationell och internationell nivå, och en enkät har också bidragit till insikter om vilka hinder som behöver undanröjas och vilka investeringar som krävs för att Sverige ska kunna ta nästa steg.

– Förslagen är förankrade i verkliga behov, utmaningar och möjligheter. Det gör dem relevanta, med potential att göra reell nytta och skapa värde, säger Göran Marklund.

Förslagen i rapporten

Se en översikt av förslagen

Läs hela rapporten Färdplaner för strategiska tekniker

Se en presentation av förslagen