Utan korrekt företagsdata riskerar life science-sektorn gå miste om viktiga åtgärder

Den nya statistiken pekar i samma riktning som den huvudrapport som publicerades under våren. Men den aktualiserar även ett behov att få tillgång till data från företagen inom life science. Annars riskerar sektorn att gå miste om viktiga åtgärder.

Den i hög grad automatiserade metod som genererar statistik till rapporten visar att företagen behöver klassificera sig tydligare för att ge en mer korrekt bild av life science-sektorn. Detta för att för att beslutsfattare ska kunna ta ställning till viktiga åtgärder för sektorns utveckling och konkurrenskraft.

Utan korrekt data från branschen riskerar vi att missa viktigt stöd till hälsosektorn.

- Det är av största vikt att beskriva life science-branschens betydelse för Sverige som nation om vi ska kunna hävda oss i den internationella konkurrensen, säger Maja Neiman, science director vid branschorganisationen SwedenBIO.

Maja Neiman, science director vid branschorganisationen SwedenBIO

- Om regeringen avser att använda den årliga statistiken från Vinnova för att bedöma om branschen är viktig för Sverige, om branschen behöver stöd eller skattelättnader, så är de viktigt att statistiken är så komplett som möjligt.

Maja Neiman, som företräder svenska life science-företag, menar att övergripande korrekt statistik kan hjälpa till att vägleda hur lagstiftning utformas för att främja ny innovation för patienters bästa.

- Utan korrekt data från branschen riskerar vi att missa viktigt stöd till hälsosektorn. Vi vill uppmana sektorn att hjälpa till och leverera korrekta SNI-koder och data.

Svårare att definiera företag

Rapporten ingår i ett regeringsuppdrag som ska ge en djupare förståelse för life science-sektorns utveckling och behov. Det är ett viktigt underlag för planering av ändamålsenliga insatser och politik som kan bidra till att långsiktigt stärka Sverige som ledande life science-nation. Därför är det av stort värde att utvecklingen av den svenska företagspopulationen inom life science i detalj kan beskrivas, kvantifieras och följas över tid.

Vi vill uppmana sektorn att hjälpa till och leverera korrekta SNI-koder och data.

Men med life science-bolagens snabba utveckling och gränsöverskridande tekniksamarbeten har det blivit mycket svårare för företagen att klassificera branschtillhörighet. Det är en utmaning att klassificera och beskriva företagens verksamhet utifrån nya teman som inte återspeglas i de klassiska näringslivsindelningarna.

- Det fanns en tid där de exakta orden och termerna i ett bolags ansökan till bolagsverket eller i årsredovisningar inte spelade så stor roll. Men med alltmer automatiserad textbearbetning och algoritmer som följer självförstärkande inklusions- och exklusionskriterier blir det helt plötsligt avgörande vilka ord som används när företagen beskriver sin verksamhet, förklarar Maja Neiman.

För att kunna definiera hur svenska life science-företag ser ut och vilken verksamhet de bedriver finns bland annat olika SNI-koder (standard för svensk näringsgrensindelning). Dessa koder är del av det underlag från SCB:s offentliga företagsdatabas som Vinnova använder i sina analyser för att identifiera och följa företagen inom life science-sektorn.

- Vinnovas rapport som definierar och följer life science-branschens utveckling, bygger på en imponerande semi-automatiserad process att läsa publika källor och databaser utifrån bland annat nyckelord som bestämmer algoritmerna för om ett bolag ska ingå i statistiken eller inte, förklarar Maja Neiman.

- Life science är en växande bransch, både i antal bolag och i betydelse. Där life science tidigare var en spjutspetsbransch med snäva, nischade bolag, utgör vi nu en betydande massa i både antal anställda och i ekonomiskt värde för Sverige. Därför är det mycket viktigt att vi också syns som en enhetlig bransch i statistiken för Sverige.

Vinnova publicerar från och med 2023 årliga rapporter som sammanfattar trender och utveckling i life science-sektorn, nästa rapport inom uppdraget publiceras i mitten av oktober 2024.

Här kan du ta del av den första huvudrapportens kartläggning av de svenska life science-företagen, samt av den kompletterande rapportens som ligger i Bilaga 5 en bit ner på sidan.

På länken nedan kan du också se det inspelade seminariet kring trender och utveckling i sektorn, som hölls efter att rapporten släppts.

Hur säkerställer vi kompetensförsörjningen i den starkt växande life science-sektorn?

______________________________________________________________

Hur kan företagsdata lättare fångas upp i statistiken?

Detta kan företagen göra för att bidra till att ge en korrekt bild av life science-sektorn, och därmed ett bättre beslutsunderlag för åtgärder:

• Uppdatera era SNI-koder så att de speglar den verksamhet ni har idag
• Uppdatera och vässa er verksamhetsbeskrivning
• Svara gärna utförligt på enkäter från SCB och andra organisationer som samlar in företagsdata